Projektplan

(antal aktiva besökare uppdateras automatiskt var 4:e minut)

Om du vill informera om att denna webbsida finns...

• LinkedIn
• X
• WhatsApp
• Reddit
• Facebook

Den här webbsidan förklarar varför du behöver en projektplan (ett studieprotokoll) och vad det bör innehålla. Du hittar även exempel som du kan ladda ner och anpassa för att få en bra start med din egen projektplan.

Du kommer att förstå den här webbsidan bäst om du först läser sidan Vad är forskning.

Ett projekt innebär en extra insats under en begränsad tid. När projektet är avslutat vill vi veta om resultatet var så pass bra att det bör integreras i den ordinarie verksamheten inom hälso- och sjukvården, skolan, företaget (eller liknande). Om svaret är ja kan det innebära att resurser omfördelas från en annan del av organisationen för att prioritera era föreslagna nya rutiner. Olika idéer för att förbättra organisationen kommer att utvärderas mot varandra. För att kunna fatta dessa beslut måste varje förbättringsförslag utvärderas på ett noggrant och korrekt sätt.

Den allra viktigaste delen av planeringen inför en utvärdering av ett projekt sker långt innan datainsamlingen påbörjas. Den här webbsidan beskriver vad som behöver finnas med i den skriftliga presentationen av ett projekt innan data samlas in. (Hur man skriver ett vetenskapligt manuskript efter att data har samlats in och analyserats beskrivs på en annan webbsida.)

Den skriftliga presentationen av ditt planerade projekt har många namn, såsom projektplan, studieprotokoll, klinisk prövningsplan, Clinical Investigation Plan (CIP) eller prövningsprotokoll. Projektplan och studieprotokoll är de vanligaste benämningarna på svenska.

Varför en projektplan?

Det finns två huvudsakliga anledningar till att skriva en noggrant planerad projektplan:

• För dig som projektledare:
  Ett studieprotokoll kan liknas vid ritningen när du bygger ett hus. Det finns de som lyckas bygga ett helt hus från grunden utan någon ritning. Det rekommenderas dock inte. I nästan alla projekt dyker det upp nya intressanta frågor längs vägen. När detta händer är det bra att titta på ritningen och läsa vad du har skrivit där. Det krävs mycket starka skäl för att ändra ritningen efter att byggprocessen väl har påbörjats. Nya intressanta idéer som dyker upp under resans gång är inte alls ointressanta. Tvärtom! De kan ofta vara bra idéer för nästa projekt. De viktigaste uppgifterna för “ritningen” är att sätta gränser för projektet, förfina forskningsfrågorna och säkerställa att projektet slutförs inom en rimlig tidsram.
• För de som ska bedöma ditt projekt:
  De som måste bedöma ditt projekt behöver kunna sätta sig in i det. Det kan handla om en anslagsgivare, din arbetsgivare, en etikprövningsmyndighet etc. Många av dessa har specifika frågor de kommer att ställa. Din projektplan bör utformas för att svara på de vanligaste frågorna som kan förväntas dyka upp. Du riskerar att få avslag eller drabbas av en långdragen godkännandeprocess om du inte adresserar dessa frågor redan från start.

Det rekommenderas starkt att du färdigställer projektplanen innan du påbörjar etikansökan, anslagsansökningar och ansökningar om andra godkännanden som kan komma att behövas. Att arbeta med projektplanen och etikansökan parallellt leder ofta till motsägelser mellan de två dokumenten. Etikprövningsmyndigheten kommer med största sannolikhet att upptäcka detta, vilket kan leda till onödiga förseningar.

Viktiga avsnitt i din projektplan

När man skall beskriva ett projekt bör beskrivningen bör den följa en struktur, en röd tråd. Det börjar emellertid bli allt vanligare att projektplanen skall fyllas i ett webbformulär (exempelvis när man söker pengar). I sådant fall får man följa den mall som ges i webbformuläret. Mallar för projektplaner kan skrivas lite olika men alla dessa varianter liknar varandra. En projektplan ser lite olika ut beroende på om man försöker beskriva ett projekt som i slutändan leder till en eller ett fåtal publikationer eller om man avser att beskriva ett stort ramprojekt som leder till flera avhandlingar och många publikationer. Nedanstående mall är mer tillämpbar på den förstnämnda situationen.

Den struktur som föreslås nedan kan betraktas som ett försök att sammanställa de vanligaste varianterna. Ofta kan det vara bra att som en textfil (Wordfil?) skriva ner projektplanen enligt nedanstående mall. Om du sedan skall fylla i en webbaserad mall kan du ofta klippa, klistra och vid behov modifiera från din textfil. Nedan ges även en del exempel på hur man kan utforma syfte och frågeställningar. Dessa exempel är bara till för att visa principerna. Exemplen är sannolikt inte direkt passande för dig och ditt projekt.

Din projektplan bör ge läsaren tillräckligt med information för att följande ska framgå tydligt: a) Vad vi redan vet, b) Vad vi inte vet (kunskapsluckan), c) Varför det är viktigt att fylla denna kunskapslucka och d) Hur du planerar att fylla kunskapsluckan.

Du behöver bara ge precis så mycket information att läsaren förstår varför du vill genomföra projektet. Undvik att sväva ut och skriva en hel lärobok om ämnet som även tar upp aspekter som inte är direkt relevanta för just din studie. Kort och koncist är oftast bäst, men du måste samtidigt se till att ge tillräckligt med underlag för att tydligt motivera ditt projekt.

Titelsida

Titelsidan var viktigare förr när allt skrevs ut på papper. I och med tillkomsten av olika webbaserade mallar har betydelsen av en separat titelsida minskat. Om du skapar en titelsida bör du skriva en lättförståelig och fängslande titel, ange namnen på involverade personer och institutioner samt bifoga kontaktuppgifter till en av de huvudansvariga för projektet.

Sammanfattning

Ofta krävs en kort sammanfattning av hela din projektplan. Sammanfattningen är viktig eftersom den läses av många. Att skriva den är en balansgång mellan att vara kortfattad och att samtidigt få med det allra väsentligaste. Om möjligt bör du undvika facktermer i sammanfattningen för att göra den så tillgänglig som möjligt.

Introduktion / Bakgrund / Inledning

Introducera ämnet

Börja med att beskriva ämnet och varför det är viktigt. Du kan med fördel nämna prevalens och/eller kostnader kopplade till ämnet. Tänk på att de flesta som läser din projektplan är inte så insatta i ämnet som du.

Problematisering

Orsaken till att man vill göra en studie av något slag är att det finns ett problem som man vill lösa. Med det menas att all kunskap som behövs inom området är inte framtagen. Motivet till ett projekt är alltså alltid att lösa ett problem. I det här stycket beskriver du det olösta problemet som är kopplat till ämnet.

Ett vanligt misstag är att man lägger mycket energi på att förklara vad man vill göra men nästan helt missar att tala om varför det är så viktigt att göra det. En bra projektplan problematiserar det man vill ägna sig åt. Med det menas att man tydligt beskriver vad det är som är problemet. Ser man inget problem finns ju inte längre någon anledning att göra en studie. Exempel på beskrivningar av problem:

• Hjärtsvikt är ett vanligt och samtidigt svårdiagnostiserat tillstånd. med hög dödlighet. Adekvat behandling förbättrar symptomen och kan i många fall även förlänga återstående livslängd. Svårigheten att tidigt diagnostisera hjärtsvikt gör att många går obehandlade under lång tid.
• Vi har en hög förekomst av postoperativa infektioner.
• Vi saknar bra behandlingsalternativ för denguefeber.
• Vi har otillräcklig information för att kunna identifiera högriskpatienter.
• Det är ofullständigt klarlagt om ett multidisciplinärt arbetssätt för denna patientgrupp är tillämpbart inom primärvården.
• Svårigheterna att kunna utföra forskning på deltid samtidigt som man arbetar i hälso- och sjukvården är ännu inte tillräckligt belysta.

Sätt in problemet i ett sammanhang

Du har nu beskrivit problemet vilket ofta kan definieras som en kunskapsbrist. Viktigt är att förklara varför är problemet viktigt. Vad kan man vinna med att lösa problemet? Exempel på formuleringar som sätter problemet i ett sammanhang kan vara:

• Denguevirus smittar mellan 100 och 400 miljoner människor smittas av dengueviruset globalt varje år. Av dessa beräknas ungefär 96 miljoner människor faktiskt bli sjuka och få symtom som kallas Denguefeber. Av de som faktiskt får Denguefeber utvecklar ungefär 1 till 5 % (eller cirka 1 av 20) det som kallas allvarlig denguefeber (tidigare ofta kallat dengue hemorragisk feber eller dengueshocksyndrom). Det är detta tillstånd som kan orsaka inre blödningar, organsvikt och chock, och som kräver omedelbar sjukhusvård.
• Smärta är ett vanligt symptom i befolkningen och långvarig smärta förekommer enligt studier i så hög frekvens som hos 1/3 av befolkningen. 10-15 % av befolkningen i vuxen ålder (18-84 år) har behov av vård till följd av sin smärta och 5-10% har ett stort vårdbehov p.g.a. smärta (referens). De flesta forskare är idag överens om att patienter med psykosomatisk problematik och långvarig smärta med fördel bör handläggas enligt en multidisciplinär modell. Många tidigare rehabiliteringsprogram som använder en multidisciplinär modell är omfattande och kräver stora personalinsatser vilket gör att de inte är lätt överförbara till primärvården (referens). Det har även varit svårt och visa att patienterna i ett multidisciplinärt omhändertagande faktiskt fått en bättre funktion, ökad livskvalitet eller återgått i arbete i högre utsträckning jämfört med konventionellt omhändertagande. Det är således ofullständigt klarlagt om ett multidisciplinärt arbetssätt för denna patientgrupp är tillämpbart inom primärvården. Skulle man kunna påvisa att ett multidisciplinärt omhändertagande fungerar även i primärvården är det möjligt att göra stora samhällsvinster och åstadkomma ett minskat lidande för patienter.
• Vi ser idag flera arbetstagare som efter lång och trogen tjänst i en arbetsmiljö med högt tempo, hög stressfaktor och ökad ålder sviktar. Det finns anledning att anta att det är oerhört värdefullt att “rehabilitera i tid”, det vill säga låt personal som har behov av någon förändring och lust till “annat arbete” få chansen. Det är viktigt att vi slår vakt om den goda arbetsplatsen och därmed kan behålla vår personal och även rekrytera nya medarbetare. Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) är här sannolikt en möjlighet, dels att behålla den personal vi har, och dels, att fungera som hjälpmedel i nyrekrytering. Om FoU-arbete blev en mer naturlig del av allas arbetsliv skulle vi kunna tänkas få personal med högre tillfredställelse i arbetet och större förmåga att värdera all den nya kunskap som väller fram. Det är också rimligt och anta att en bredare bas för FoU-arbetet leder till fler som engagerar sig i forskning och kanske även disputerar. Ett bredare FoU-engagemang skulle kunna leda till ett lyft för utvecklingen av hela hälso- och sjukvården, något som i längden kommer både patienter, uppdragsgivare och personal till godo. Att engagera sig i FoU är emellertid inte problemfritt. Svårigheterna att kunna utföra FoU-arbete samtidigt som man arbetar i vården är ännu inte tillräckligt belysta.

Beskriv vad som redan är gjort tidigare

Ett vanligt misstag är att försöka uppfinna hjulet igen. Vad har andra redan gjort för att försöka lösa problemet. När du sätter in problemet i sitt sammanhang bör du nämna något om vad andra har gjort för att lösa problemet. Det är ju onödigt att uppfinna hjulet igen. När du har definierat ämnet och det tillhörande problemet måste du redogöra för vad andra har gjort för att försöka lösa det. Detta stycke är en mycket kort sammanfattning av publikationer som beskriver studier med fokus på problemet du just tagit upp. I sällsynta fall kan du (och dina handledare) upptäcka att ingen, såvitt ni vet, har försökt lösa problemet. Om så är fallet bör du skriva ut detta i stället för att bara utelämna tidigare publikationer i ämnet. Det här avsnittet bör om möjligt innehålla källhänvisningar som kopplar till en referenslista i slutet av projektplanen.

Beskriv varför ett nytt projekt behövs

I de föregående styckena har du beskrivit ämnet, det kvarstående problemet, varför problemet är relevant och vad andra har gjort för att försöka lösa det. Om andra redan hade löst problemet helt och hållet skulle det inte finnas något behov av ett nytt projekt. Därför måste du nu beskriva vad som återstår att lösa, i ljuset av vad andra redan har gjort. Detta utgör motivet för ditt projekt.

Syfte

I en projektplan är det vanligt att syftet har en egen rubrik. (I en färdig artikel som publiceras i en vetenskaplig tidskrift är det vanligt att syftet vävs in i sista stycket i bakgrunden. Syftet beskriver kortfattat vad du vill göra med denna studie/projekt och vad du vill vinna med det. Övergången mellan punkt sista punkten i inledningen och det efterföljande syftet kan liknas vid att växla över en stafettpinne. Syftet skall alltså passa perfekt till det som konstaterades vara orsaken till varför ett nytt projekt behövs.

Beskriv i generella ordalag vad du vill uppnå med ditt projekt. Vad strävar du efter? Vad är målsättningen? Ett vanligt misstag är att som syfte ange det man tror att resultaten kan leda till. Det är exempelvis olämpligt att som syfte ange “Jag vill förbättra möjligheterna för kvinnor att lyckas med rökstopp och att hålla sig rökfria på sikt.” Det är mycket bättre att skriva som syfte “Klarlägga om graden av nikotinabstinens hos rökare som slutar röka skiljer sig åt mellan män och kvinnor.” Svaret på sistnämnda syftet kan senare användas för att underlätta för kvinnor att sluta röka men det skall inte finnas med som syfte.

Forskningsfrågor och/eller hypoteser

Om du planerar projekt med empirisk-holistisk ansats (kvalitativa metoder) där ingen del innefattar statistik är det vanligast att helt avstå från att beskriva specifika forskningsfrågor eller hypoteser. Den här rubriken skall då inte tas med

Om ditt projekt utvärderas med empirisk-atomistisk ansats (kvantitativa metoder = statistik) måste du förtydliga ditt syfte i form av besvarbara forskningsfrågor som går att svara på eller hypoteser som du kan bekräfta eller förkasta. Primära forskningsfrågor är de frågor du anser vara viktigast och för vilka du har gjort en lämplig beräkning av stickprovsstorlek. Övriga forskningsfrågor är sekundära forskningsfrågor. Är dina frågor formulerade så att de är möjliga att besvara? Det är viktigt att dina frågeställningar går att svara på. Här är inte rätta avsnittet att ställa retoriska frågor.

Ett vanligt misstag när man skriver forskningsfrågor är att inkludera en värdering i dem: “Är det bättre att använda behandling A jämfört med behandling B?” eller “Gör vi rätt sak?”. Dessa syften innehåller en värdering som är mer eller mindre subjektiv. En vetenskaplig fråga och dess motsvarande vetenskapliga svar saknar helt subjektiva värderingar. Värderingen kan läggas till som en del av diskussionen kring dina resultat, men den bör aldrig vara en del av dina syften, forskningsfrågor eller resultat. Lämpliga forskningsfrågor bör se ut så här: “Sänker behandling A blodtrycket mer än behandling B?” eller “Tillför de nuvarande diagnostiska rutinerna prognostisk information gällande utfall X?”. Behandling A kanske är mer effektiv för att sänka blodtrycket, men den kanske också kostar tio gånger mer än behandling B. När du ska svara på frågan om A är bättre än B kan du därför använda svaret på forskningsfrågan “Sänker behandling A blodtrycket mer än behandling B?” …men du skulle också behöva ta hänsyn till andra faktorer som kostnader, biverkningar, möjligheten att tillhandahålla A jämfört med B, och så vidare. Således kan A sänka blodtrycket mer än B, men din slutgiltiga värdering kanske blir att B är det föredragna alternativet.

Budskapet här är att helt undvika värderingar i ditt syfte och i dina forskningsfrågor när du skriver din projektplan. Detta betyder dock inte att du inte kan ta upp frågan om värdering någonstans. Du kan med fördel ta upp detta i diskussionsavsnittet när du skriver ditt slutgiltiga manuskript för publicering.

Teoretisk referensram

Inom det naturvetenskapliga synsättet (= det positivistiska paradigmet), där många kvantitativt orienterade studier rör sig, är den teoretiska referensramen så självklar att den inte skall beskrivas. Den här rubriken bör alltså inte finnas med i en projektplan där man använder sig av kvantitativa metoder (=statistiska metoder).

Inom den kvalitativa forskningsmetodiken sker fortfarande en utveckling av metoderna i större utsträckning än inom kvantitativ metodik. Därför är det vid kvalitativa studier ofta en stor fördel att beskriva det perspektiv (paradigm) du utgår ifrån. Under rubriken teoretisk referensram skall man alltså inte beskriva det problem man vill studera utan den vetenkapsfilosofiska grunden för varför man väljer att bearbeta insamlade data på ett visst sätt. Om du är ovan vid att arbeta med kvalitativa forskningsmetoder behöver du nog handledarhjälp för att skriva detta avsnitt.

Metod

1. Urval av deltagare
   Om ditt projekt involverar djur eller människor, beskriv i detalj hur deltagarna ska väljas ut och varifrån de ska väljas. Det är här du beskriver detaljerade inklusionskriterier.
2. Urvalsram och population
   Om ditt projekt involverar människor kan deltagarna i din målpopulation ses som ett stickprov (urval) från en underliggande population. Urvalsramen utgörs av de personer i din målpopulation som av praktiska skäl är möjliga att inkludera. Resultaten från ditt projekt kan förhoppningsvis generaliseras till denna underliggande population. Beskriv för vilken population du förväntar dig att dina resultat ska vara giltiga. (Bortse från detta avsnitt om studien inte involverar människor eller om du använder en kvalitativ ansats.)
3. Exklusionskriterier
   Det kan finnas kriterier för senare exkludering av deltagare i longitudinella studier där patienter följs under en kortare eller längre tid. Patienter som har inkluderats kan alltså exkluderas vid ett senare tillfälle. Exklusionskriterier är inte bara en spegelbild av inklusionskriterierna. De är något annat som tillämpas efter att patienterna har inkluderats. Om ett inklusionskriterium är att vara man, är det inte ett exklusionskriterium att vara kvinna, eftersom kvinnor aldrig inkluderades från första början. Exklusionskriterier behövs vanligtvis inte i rena tvärsnittsstudier där patienter inte följs över tid. Det är alltså i detta avsnitt du anger specifika kriterier för en eventuell senare exkludering.
4. Beräkning av stickprovsstorlek
   I kvantitativa projekt (där data analyseras med statistik) vill du kunna extrapolera dina resultat till den underliggande populationen. För att ha en rimlig chans att göra det får ditt stickprov inte vara för litet. Å andra sidan bör det inte vara onödigt stort och därmed besvära fler individer än nödvändigt. Detta kan vanligtvis beräknas inför studien genom att man gör relevanta antaganden och använder information från tidigare studier. Beskriv i detalj vilka antaganden du har gjort och den exakta stickprovsstorleken du har beräknat för alla dina primära forskningsfrågor. (Bortse från beräkning av stickprovsstorlek om du använder en kvalitativ ansats.)
5. Gruppindelning
   I randomiserade kontrollerade studier ska du i detalj beskriva hur deltagarna fördelades i olika grupper. Hur gick randomiseringen till? Bortse från detta om deltagarna inte delas in i separata grupper.
6. Interventioner
   I studier som jämför behandlingar/interventioner ska du beskriva de olika behandlingarna som ges så pass detaljerat att en läsare kan replikera det. Bortse från detta om studien inte jämför interventioner.
7. Datainsamling
   Beskriv vilken typ av data som kommer att samlas in för analys. Detta avsnitt bör vara detaljerat. Etablerade och välkända enkäter behöver inte beskrivas i detalj; en referens är tillräcklig. Är mätmetodernas tillförlitlighet känd? Var planerar du att datainsamlingen skall ske? Vid öppna intervjuer, vilka ingångsfrågor planerar du att ställa?
8. Databearbetning och analys
   Beskriv i detalj hur analysen av insamlade data ska gå till. Vid en kvantitativ ansats döper du detta avsnitt till “Statistisk analys” och anger detaljer om statistiska metoder och variabler. Det räcker inte med att bara ange att du kommer att använda Excel eller SPSS. Du måste också namnge de statistiska metoder du har valt. Här talar vi inte i första hand om beskrivande statistik (medelvärden, standarddeviation) utan om analytisk statistik (chi-square, t-test, regressionsanalys, etc etc). Kan du ange exakt vilken (vilka) statistiska metoder du planerar att använda ger det din planering extra trovärdighet (=ökar dina chanser att få pengar). Du visar då att du har tänkt även på alla viktiga detaljer i projektet. Om du använder en kvalitativ ansats ska du beskriva stegen i din analys och om möjligt namnge din metod (som till exempel “Grounded theory” eller “Fenomenologi enligt Giorgi”).

Förväntade resultat

Oftast brukar det räcka med de motiveringar till projektet som du har angett i inledningen. Enstaka anslagsgivare vill dessutom ha denna rubrik. Man anger då vilka tänkbara resultat som projektet kan ge och resultatens tänkbara betydelse. Detta är lättare att spekulera kring vid empirisk-atomistisk ansats som använder statisik. det är svårare att ha en uppfattning om detta vid projekt som använder en empirisk-holistisk ansats (kvalitativa metoder).

Budget

Beskriv de förväntade kostnaderna och vem som ska betala för dessa. Här brukar olika anslagsgivare ha olika önskemål på uppdelning av kostnaderna. Exempelvis kan man kräva att du delar upp kostnaderna i: materialkostnader, personalkostnader (uppdelat på yrkeskategori. Inkludera sociala avgifter och semesterersättning) och övriga kostnader (annonser, litteratur, portokostnader, inköp av småprylar utan bestående värde, etc.). Om inga ekonomiska medel krävs ska du tydligt ange detta.

Tidsplan

Beskriv när de olika stegen i projektet ska påbörjas och avslutas. Det är mycket vanligt (och praktiskt) att använda ett Gantt-schema.

Reservplan

Det finns alltid en risk att något går fel. Ett av de vanligaste problemen man stöter på är att rekryteringen av deltagare / observationer går långsammare än förväntat. Vilka potentiella problem har du identifierat och vilka reservplaner har du förberett? Att redogöra för detta ökar trovärdigheten för ditt föreslagna projekt.

Referenslista

Delar av introduktionen/bakgrunden (och ibland även metodavsnittet) bör innehålla källhänvisningar till tidigare publikationer. Dessa ska sammanställas i en referenslista i slutet av dokumentet. Referenshänvisningar i texten kan anges på olika sätt. Detta beror på vart du skall skicka in studieplanen. Ett vanligt sätt är att i texten ha löpnummer inom parentes. Referenserna numreras i den ordning ni hänvisar till dem. Mot slutet kommer en referenslista med referenserna i nummerordning. I studier med kvalitativ inriktning är det vanligt att i löptexten ange författarnamn och årtal. I referenslistan anger man då referenserna sorterade efter författarnamn.

Figurer och tabeller

Om du behöver använda figurer-tabeller så finns det olika sätt att hantera dessa. Antingen har man dem insprängda i löpande text. Det andra alternativet är att samla dem sist under en särskild rubrik eller som bilagor. Om du i texten vill hänvisa till en tabell eller figur så ange i texten inom parentes “Tabell 1”, “Figur 1” eller “Bilaga 1”. Om du lägger dem sist så ta alla tabeller först och därefter alla figurer i den ordning de nämns i texten.

Etiska aspekter

Även om alla anslagsgivare inte kräver att du skall beskriva etiska aspekter så bör du för egen del alltid tänka igenom detta och skriva ner det i projektplanen. Finns det etiska problem med ditt projekt? Kan det tänkbara resultatet motivera tillvägagångssättet? Det brukar alltid som minimum finnas ett litet etiskt problem med att man tar upp individers tid när man samlar in information alternativt stör deras integritet om man tar del av uppgifter om ddem. finnas

Datum – Version – Sidnummer och logotyper

Ibland skriver du projektplanen direkt på en webbplats där du ansöker om anslag eller etiskt godkännande. Ibland skriver du din projektplan som ett Word-dokument som ska bifogas till en ansökan. I det senare fallet är det god praxis att ge varje ny version ett eget versionsnummer som dessutom dateras. Versionsnummer, datum och sidnummer bör placeras i sidfoten, synliga på alla sidor. Logotyper bör placeras i sidhuvudet.

Vanliga fallgropar

Några misstag har berörts ovan. Några andra vanliga misstag i projektplaner är:

• Man skriver för mycket i bakgrunden/introduktionen så att det blir till en lärobok. Du kan förutsätta att de som läser din projektplan har viss basal förkunskap om forskningsmetodik. Avseende ämnet ditt projekt handlar om så beskriv inte allt som kan sägas om ämnet, bara det som behövs för att förklara varför ett nytt projekt behövs.
• Man skriver för lite i metodavsnittet så att etikkommittén inte kan bedöma den vetenskapliga kvaliteten i ansökan.
• Att glömma att nämna tidigare publikationer inom ämnet.
• Att glömma att tydligt förklara varför en ny studie behövs, mot bakgrund av alla tidigare publikationer. Detta kan vara uppenbart för dig, men är absolut inte lika tydligt för ledamöterna i en etikkommitté.
• För stort fokus på den lokala situationen: Målet med en studie är att resultatet skall vara av intresse för andra än den innersta familjekretsen. Troligen gör du något som många andra skulle ha intresse av. Det här allmänna intresset förtas av att man använder jagform eller av att man namnger de lokala enheterna redan i titeln. Även lokala fynd kan ge viktiga lärdomar för personer utanför den lokala kontexten. Försök att skriva din ansökan så att den möjliga lärdomen även kan förstås av och vara intressant för “utomstående”. Det finns många alternativa formuleringar:
  Istället för “Jag tycker att…” så slkriv ” Det är rimligt och anta att…”
  Istället för “Jag tycker det vore intressant att…” så skriv “Det vore av intresse att…”
  Istället för “Titel: Införande av skriftlig information till otitbarnens föräldrar vid Grönköpings vårdcentral ” så skriv “Titel: Införande av skriftlig information till föräldrar vid besök i primärvården föranlett av akut mediaotit.”
  Istället för “Jag har fått sökhjälp av en bibliotekarie ang. studier som berör ovanstående problem, men inte funnit någon liknande studie” så skriv “Studier som belyser problemet saknas.”
• Att missa att beskriva detaljer kring dataanalysen, såsom specifika namn på statistiska eller kvalitativa metoder. Detta ger intrycket att din studie inte är välplanerad.
• Att missa att redovisa en beräkning av stickprovsstorlek (om du använder en kvantitativ ansats). Även detta ger intrycket av att studien är dåligt planerad.

Exempel på projektplaner

Klicka på titeln nedan för att ladda ner och läsa exemplet på en projektplan. Dessa exempel är uppladdade som Word-filer så att du direkt kan börja anpassa dem till din egen projektplan. (Exemplen nedan gör inte anspråk på att vara perfekta.)

Exempel på projektplaner på svenska

• Distriktsläkares uppfattning om relevansen av olika bakterier hos patienter som söker för ont i halsen.
• I vilken utsträckning kan Centorkriterier bedömas vid digitala vårdkontakter?
• En randomiserad kontrollerad studie för att undersöka om ett mångfacetterat program för ansvarsfull antibiotikaanvändning (Antimicrobial Stewardship Program) kan förbättra följsamheten till riktlinjer för diagnostik och behandling av okomplicerad faryngotonsillit i primärvården.

Exempel på projektplaner på engelska

• Effect of promoting current local research activities on large monitors on the population’s interest in health-related research: a randomised controlled trial.
• Oral corticosteroids for painful acute otitis externa (swimmer’s ear): A triple-blind randomised controlled trial.
• Using a point of care test to support management of patients attending for a sore throat.

Referenser