Evidensbaserad medicine (EBM)

Du måste hänvisa till denna webbsida om du använder informationen någon annanstans.
Hur detta skall se ut beror på var du återanvänder informationen. Det kan exempelvis se ut så här:
Ronny Gunnarsson. "Evidensbaserad medicine (EBM)" [på INFOVOICE.SE]. Tillgänglig på: https://infovoice.se/evidensbaserad-medicin/. Informationen hämtad January 26, 2021.
Rekommenderad läsning innan du läser den här sidan Vad denna webbsida tillför dig
  1. Vad är forskning
  2. Introduction till statistik
  3. Studiedesign
Denna webbsida beskriver vad evidensbaserad medicin är. Att läsa detta ger dig en förståelse för konceptet och gör det lättare att förstå och kunna granska publikationer som presenterar vetenskapliga bevis.

(Denna webbsida är under konstruktion. Vi beklagar olägenheten.)

De fem stegen i evidensbaserad medicin

  1. Bestäm vilken eller vilka frågor du vill ha besvarade. Detta skall vara frågor som är möjliga att besvara (inte retoriska frågor)
  2. Leta fram alla fakta (handlar ofta om publikationer) som kan tänkas användas för att besvara dina frågor.
  3. Gör en kritisk granskning av alla fakta du har hittat. Om det är möjligt så gör en meta-analys. Sammanfatta det du kommit fram till i några slutsatser.
  4. Om dina slutsatser lämpar sig för att tillämpa i verkligheten så gör det.
  5. Utvärdera hur det gick att införa dina slutsatser i verkligheten.

PICO

Ett mål med Evidence Based Medicine (EBM) är att samla in vetenskapliga bevis för vanliga kliniska frågor. Det bästa sättet att göra detta är att ställa rätt frågor. Sackett föreslog en struktur för hur man kan formulera väldefinierade frågor som är möjliga att besvara .  Strukturen föreslår att varje fråga ska struktureras i PICO-formatet; Patient eller Problem, Intervention, jämförelse (Comparison), resultat (Outcome). Följande video beskriver (på ett roligt sätt) evidensbaserad medicin och PICO:

Nedan ser du en eller flera bilder. Att klicka på en bild tar dig till YouTube där videon spelas upp. Youtube’s hemsida kommer då att lagra “kakor (cookies)” på din dator. Du kan läsa mer om detta på vår sida om GDPR och “kakor (cookies)”.

(Video på engelska)

PICO-strukturen är perfekt för medicinska frågor kring val av behandling (där ingen behandling kan vara ett av de tillgängliga alternativen). PICO-strukturen är dock mindre lämpligt för andra frågor som inte handlar om valet av medicinskt behandling .

Sammanfattningsvis, sträva efter att använda PICO-strukturen om din fråga handlar om val av medicinsk behandling. För andra frågor använd lämpliga delar av PICO-strukturen. Det kan också finnas frågor där alla delar av PICO-strukturen, åtminstone så som den konventionellt beskrivs, är olämpliga. Var därför medveten om PICO-strukturen men hänvisa bara till den om det hjälper dig med din frågeställning. Försök inte att pressa in allt i PICO-strukturen.

Tänkbara mål med en meta-analysis

  • Visa effekt av en behandling som enskilda studier inte kan göra (detta görs med “Forrest plots”)
  • Klargöra om fler studier i frågan behövs eller om det räcker med de som finns.
  • Förklara varför olika studier ger helt olika resultat.

(Detta avsnitt är under konstruktion. Vi beklagar olägenheten.)

Evidensens trappstege

Vissa studiedesign är bättre lämpade än andra för att bevisa att en behandling är bättre än en annan (eller för att bevisa orsak-verkan):

NivåTrovärdighetStudiedesign
IMycket låg risk för bristande objektivitet och felaktiga slutsatserSystematisk litteraturöversikt med meta-analysis av flera “Randomized Clinical Trials (RCT)” av hög kvalitet.
IILåg risk bristande objektivitet och felaktiga slutsatserEn “Randomized Clinical Trial (RCT)” av hög kvalitet.
III-1Viss risk för bristande objektivitet och felaktiga slutsatserEn eller flera “Randomized Clinical Trial (RCT)” av låg kvalitet.
III-2Tydlig risk för bristande objektivitet och felaktiga slutsatser– “Controlled Clinical trial (CCT)”
– Kohortstudie
– Fall-kontroll-studie
III-3Stor risk för felaktiga slutsatser– Flera “Single Case Research Experimental Design – SCRED”
– Historisk kohortstudie
– Tvärsnittsstudie
– Ekologiska studier
IVDessa studiedesigner kan ge ideer till kommande studier men bevisar inget.– En enda “Single Case Research Experimental Design – SCRED”
– Fallstudier

Det kan naturligtvis finnas studier inom varje trovärdighetsnivå som är av mycket bra eller mycket dålig kvalitet. Därför kan en mycket bra kontrollerad klinisk studie vara mer pålitlig än en RCT av mycket dålig kvalitet. Som regel är de flesta randomiserade kontrollerade studier mer trovärdiga än de flesta kontrollerade kliniska studier.

Tänkbara problem med evidensbaserad medicin (EBM)

  1. Har studierna undersökt representativa personer?
  2. Finns publiseringsbias?
  3. Är publicerade studier beskrivna tillräckligt bra att det går att värdera dem?
  4. Har de som utvärderat studierna använt en acceptabel poängsättning / bedömning av studiernas kvalitet? (Blindade studier görs ofta när man utvärderar läkemedel men är annars svårt att göra. Innebär det att läkemedel per definition alltid anses ha starkare stöd?)
  5. har de som utvärderat flera studier extraherat rätt data för sin sammanställning?
  6. Hur hanteras intressekonflikter när systematiska litteraturöversikter görs?
  7. Presenteras slutsatserna på ett just sätt?

Måste vi kräva randomiserade kontrollerade försök för allt ?

(Detta avsnitt är under konstruktion. Vi beklagar olägenheten.)

Användbara länkar

Referenser

1.
Akobeng AK. Principles of evidence based medicine. Archives of Disease in Childhood [Internet]. 2005 Aug 1 [cited 2019 Jan 22];90(8):837–40. Available from: https://adc.bmj.com/content/90/8/837
1.
Huang X, Lin J, Demner-Fushman D. Evaluation of PICO as a Knowledge Representation for Clinical Questions. AMIA Annu Symp Proc [Internet]. 2006 [cited 2019 Jan 22];2006:359–63. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1839740/
1.
Smith GCS, Pell JP. Parachute use to prevent death and major trauma related to gravitational challenge: systematic review of randomised controlled trials. BMJ [Internet]. 2003 Dec 18 [cited 2016 Oct 18];327(7429):1459–61. Available from: http://www.bmj.com/content/327/7429/1459
Du måste hänvisa till denna webbsida om du använder informationen någon annanstans.
Hur detta skall se ut beror på var du återanvänder informationen. Det kan exempelvis se ut så här:
Ronny Gunnarsson. "Evidensbaserad medicine (EBM)" [på INFOVOICE.SE]. Tillgänglig på: https://infovoice.se/evidensbaserad-medicin/. Informationen hämtad January 26, 2021.

Comments are closed.