Ronny Gunnarsson. "Evidensbaserad medicine (EBM)" [on INFOVOICE.SE]. Available on: https://infovoice.se/evidensbaserad-medicin/. Information was retrieved November 21, 2024.
| Rekommenderad läsning innan du läser den här sidan | Vad denna webbsida tillför dig |
|---|---|
| Denna webbsida beskriver vad evidensbaserad medicin är. Att läsa detta ger dig en förståelse för konceptet och gör det lättare att förstå och kunna granska publikationer som presenterar vetenskapliga bevis. |
(Denna webbsida är under konstruktion. Vi beklagar olägenheten.)
De fem stegen i evidensbaserad medicin
- Bestäm vilken eller vilka frågor du vill ha besvarade. Detta skall vara frågor som är möjliga att besvara (inte retoriska frågor)
- Leta fram alla fakta (handlar ofta om publikationer) som kan tänkas användas för att besvara dina frågor.
- Gör en kritisk granskning av alla fakta du har hittat. Om det är möjligt så gör en meta-analys. Sammanfatta det du kommit fram till i några slutsatser.
- Om dina slutsatser lämpar sig för att tillämpa i verkligheten så gör det.
- Utvärdera hur det gick att införa dina slutsatser i verkligheten.
PICO
Ett mål med Evidence Based Medicine (EBM) är att samla in vetenskapliga bevis för vanliga kliniska frågor. Det bästa sättet att göra detta är att ställa rätt frågor. Sackett föreslog en struktur för hur man kan formulera väldefinierade frågor som är möjliga att besvara . Strukturen föreslår att varje fråga ska struktureras i PICO-formatet; Patient eller Problem, Intervention, jämförelse (Comparison), resultat (Outcome). Följande video beskriver (på ett roligt sätt) evidensbaserad medicin och PICO:
Nedan ser du en eller flera bilder. Att klicka på en bild tar dig till YouTube där videon spelas upp. Youtube’s hemsida kommer då att lagra “kakor (cookies)” på din dator. Du kan läsa mer om detta på vår sida om GDPR och “kakor (cookies)”.
PICO-strukturen är perfekt för medicinska frågor kring val av behandling (där ingen behandling kan vara ett av de tillgängliga alternativen). PICO-strukturen är dock mindre lämpligt för andra frågor som inte handlar om valet av medicinskt behandling .
Sammanfattningsvis, sträva efter att använda PICO-strukturen om din fråga handlar om val av medicinsk behandling. För andra frågor använd lämpliga delar av PICO-strukturen. Det kan också finnas frågor där alla delar av PICO-strukturen, åtminstone så som den konventionellt beskrivs, är olämpliga. Var därför medveten om PICO-strukturen men hänvisa bara till den om det hjälper dig med din frågeställning. Försök inte att pressa in allt i PICO-strukturen.
Tänkbara mål med en meta-analysis
- Visa effekt av en behandling som enskilda studier inte kan göra (detta görs med “Forrest plots”)
- Klargöra om fler studier i frågan behövs eller om det räcker med de som finns.
- Förklara varför olika studier ger helt olika resultat.
(Detta avsnitt är under konstruktion. Vi beklagar olägenheten.)
Evidensens trappstege
Vissa studiedesign är bättre lämpade än andra för att bevisa att en behandling är bättre än en annan (eller för att bevisa orsak-verkan):
| Nivå | Trovärdighet | Studiedesign |
|---|---|---|
| I | Mycket låg risk för bristande objektivitet och felaktiga slutsatser | Systematisk litteraturöversikt med meta-analysis av flera “Randomized Clinical Trials (RCT)” av hög kvalitet. |
| II | Låg risk bristande objektivitet och felaktiga slutsatser | En “Randomized Clinical Trial (RCT)” av hög kvalitet. |
| III-1 | Viss risk för bristande objektivitet och felaktiga slutsatser | En eller flera “Randomized Clinical Trial (RCT)” av låg kvalitet. |
| III-2 | Tydlig risk för bristande objektivitet och felaktiga slutsatser | – “Controlled Clinical trial (CCT)” – Kohortstudie – Fall-kontroll-studie |
| III-3 | Stor risk för felaktiga slutsatser | – Flera “Single Case Research Experimental Design – SCRED” – Historisk kohortstudie – Tvärsnittsstudie – Ekologiska studier |
| IV | Dessa studiedesigner kan ge ideer till kommande studier men bevisar inget. | – En enda “Single Case Research Experimental Design – SCRED” – Fallstudier |
Det kan naturligtvis finnas studier inom varje trovärdighetsnivå som är av mycket bra eller mycket dålig kvalitet. Därför kan en mycket bra kontrollerad klinisk studie vara mer pålitlig än en RCT av mycket dålig kvalitet. Som regel är de flesta randomiserade kontrollerade studier mer trovärdiga än de flesta kontrollerade kliniska studier.
Tänkbara problem med evidensbaserad medicin (EBM)
- Har studierna undersökt representativa personer?
- Finns publiseringsbias?
- Är publicerade studier beskrivna tillräckligt bra att det går att värdera dem?
- Har de som utvärderat studierna använt en acceptabel poängsättning / bedömning av studiernas kvalitet? (Blindade studier görs ofta när man utvärderar läkemedel men är annars svårt att göra. Innebär det att läkemedel per definition alltid anses ha starkare stöd?)
- har de som utvärderat flera studier extraherat rätt data för sin sammanställning?
- Hur hanteras intressekonflikter när systematiska litteraturöversikter görs?
- Presenteras slutsatserna på ett just sätt?
Måste vi kräva randomiserade kontrollerade försök för allt ?
(Detta avsnitt är under konstruktion. Vi beklagar olägenheten.)
Användbara länkar
Referenser
Ronny Gunnarsson. "Evidensbaserad medicine (EBM)" [on INFOVOICE.SE]. Available on: https://infovoice.se/evidensbaserad-medicin/. Information was retrieved November 21, 2024.
