Vad är forskning?

Är forskning nytt för dig? Förvirrad? Inga problem! Jag har varit där och minns känslan. Låt mig göra en mild start och gradvis förklara hur jag har kommit att förstå vad forskning är. Denna webbsida syftar till att ge ett fågelperspektiv på forskning. De flesta webbsidor på denna webbplats länkar till andra sidor med mer information. Det är dock viktigt att förstå den stora bilden innan du går vilse i detaljer. Därför föreslår jag att du först läser igenom denna webbsida en gång utan att klicka på några länkar. Efter att ha gjort det, läs det igen och klicka på relevanta länkar som leder dig längre (vissa andra webbsidor på denna webbplats är fortfarande under uppbyggnad). Om du går vilse, gå tillbaka till den här webbsidan igen och börja om igen. Du kan alltid hitta denna webbsida genom att klicka på “Panikknappen” på startsidan.

Vad är forskning?

Mänskligheten har med jämna mellanrum försökt att utöka sin kunskap. Detta har initialt gjorts på ett mindre systematiskt sätt. Vi lärde oss gradvis, och särskilt efter den vetenskapliga revolutionen under 1500-talet, hur vi skulle bli mer och mer systematiska i vårt sökande efter ny kunskap. Detta är vetenskap och dess metod är forskning. Vad skiljer forskning från annat lärande vi människor gör? Forskning görs nästan alltid som ett projekt. Detta innebär att det har en start och ett slut.

Alla projekt är inte forskningsprojekt. Inte ens alla projekt som syftar till ny kunskap är forskningsprojekt. Tabellen nedan klargör likheter och skillnader mellan fyra olika typer av projekt som alla syftar till att skaffa ny kunskap. De flesta projekt kan kategoriseras som en av dessa fyra varianter. Avgränsningen mellan de fyra typerna av projekt som syftar till ny kunskap är emellertid inte alltid helt kristallklar och för enstaka projekt kan det vara svårt att säga vilken typ det är.

Ett vanligt utvecklingsprojekt / implementeringsprojekt har sitt fokus på att implementera kunskap och vi kallar inte det forskning. Emellertid fokuserar “implementeringsforskning” inte på implementeringen utan snarare på att identifiera möjliggörare och hinder för implementering, konsekvenser av implementering, hållbarhet av implementering samt om implementeringen kan tänkas fungera i andra miljöer än den utvecklades i . Följaktligen är “implementering” inte forskning men “implementeringsforskning” är det.

Forskningsprojekt är inte “bättre” än verksamhetsuppföljning, utvecklings- / implementeringsprojekt eller utvärderingar / utredningar. Dessa olika typer av projekt är bara … … olika. Resten av denna webbsida (och denna webbplats som helhet) kommer endast att fokusera på forskningsprojekt. Forskning är mer eller mindre kopplad till filosofiska teorier som informerar om de bästa strategierna för att uppnå ny kunskap. Många procedurer inom statistik och kvalitativa forskningsmetoder har sina rötter i dessa teorier. Du kan göra forskning utan att känna till dessa teorier, men att ha en kort kunskap om dem kan hjälpa till att förstå varför vissa saker görs på ett specifikt sätt. Tänk dock på att de filosofiska teorierna och efterföljande statistik och kvalitativa metoder inte är statiska. De förändras över tid, ofta långsamt och subtilt. Förändringen är snabbare i tider med “vetenskaplig revolution” där vissa paradigmer (“glasögon” som vi använder för att se världen) genomgår stora förändringar.

Krav för framgångsrik forskning

• Din egen nyfikenhet, kreativitet och förmåga till lateralt tänkande. Vårda din nyfikenhet och kreativitet. Ett av de bästa sätten att göra detta är att se till att din resa med forskning blir så rolig som möjligt. En av de viktigaste praktiska sakerna att införa är att fira alla slags framgångar, som godkännande från en anslagsgivare eller en etikkommitté, start eller avslutning av datainsamling eller godkännande av ett manuskript. Underlåtenhet att fira dessa händelser kommer att ha allvarliga skadliga effekter på lång sikt. Den som är chef för en forskningsenhet eller forskarskola bör betona vikten av detta (och vidta lämpliga praktiska arrangemang).
• Att ha lägre intelligens än genomsnittet kan vara ett hinder för kreativitet . Att ha genomsnittlig intelligens räcker vanligtvis . Mycket hög intelligens kan kanske vara bra men andra personlighetsegenskaper såsom öppenhet för nya tankar betyder ofta mer för förmågan till kreativitet .
• Din egen uthållighet och förmåga att få saker gjorda är mycket viktigt. Du måste förstå att även roliga resor ibland kan ha passager av torr ökenvandring. Det är viktigt att du inte ger upp under ökenvandringar utan se till att du har ett tydligt perspektiv på när ökenvandringen kommer att avslutas. Kom ihåg att de flesta forskningsprojekt tar längre tid än förväntat. Detta är vanligtvis inte ett problem om du säkerställer att resan mestadels är rolig där du regelbundet firar små delframgångar. Var därför proaktiv och ihärdig snarare än att vänta på att motivationen ramlar ner från ovan . Det finns en TED föreläsning av Angela Lee Duckworth som kan vara intressant att lyssna på (svensk text).
• Den svenska poeten och Nobelpristagaren i litteratur 2011 Tomas Tranströmer skrev “Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse” (en glänta i en svensk skog är en ofta en fridfull öppning i skogen där det är vackert och ofta växer vackra blommor). Många forskare kan intyga att detta stämmer. Var alltså inte rädd för att känna dig förvirrad! ! Acceptera känslan av förvirring även om det känns frustrerande. Om du erkänner känslan av förvirring kan det vara första steget till en fördjupad förståelse, nya iéer, nytt sätt att tänka och slutligen framgång . Fundera lite på det här citatet: “The more comfortable we become with being stupid, the deeper we will wade into the unknown and the more likely we are to make big discoveries.” (Martin A. Schwartz, Professor of Microbiology)
• Stöd från någon annan med mer erfarenhet av forskning (helst någon som själv har disputerat) är ofta till stor hjälp. De mer erfarna har ofta själva begått många misstag och de kan ge dig tips för att undvika de mest frustrerande misstagen. Du kommer säkert att få en del dåliga råd men de flesta råd du får är troligen bra och hjälper dig. Läs mer om detta på sidan om handledning.
• En del projekt kräver mycket finansiering men de flesta forskningsprojekt kan ofta drivas med liten eller nästan ingen finansiering.
• Lite tur är inte fel men… …förlita dig inte för mycket på den!

Varför engagera sig i forskning?

• För att göra det du gör ännu bättre (exempelvis att ta hand om människors hälsa och sjukdomar… eller något annat som du sysslar med) .
• För att bättre implementera i din organisation ny forskning som andra har tagit fram. En organisation som har forskningsaktiv personal kommer att ha lättare att ta till sig ny forskning, även sådan forskning som ligger utanför det som den egna forskningsaktiva personalen sysslar med. Forskningsaktiv personal påverkar kulturen i den egna organisationen mot mer öppenhet och nyfikenhet vilket gangar implementering av nyheter .
• Att gå från att vara forskningskonsument till att vara forskningsproducent kommer att öka respekten för din organisation och din yrkeskår. Att engagera dig i forskning öppnar ditt sinne för nya sätt att se på saker och det märks varje gång du hamnar i en diskussion.
• Att vara forskningsaktiv är ett av de mest effektiva sätten att stimulera din egen nyfikenhet och det gör ditt vanliga jobb roligare . Aff få mer nyfikenhet gär inte bara ditt jobb roligare, det gör sannolikt hela livet roligare och mer intressant.

Att lära sig dansa

Det vanligaste nybörjarmisstaget är att tidigt börja planera vad som kan och bör göras – metodbeskrivningen. Många saker kan göras men… …den viktiga frågan är varför bör det göras. Att planera metodiken i ett forskningsprojekt kommer senare. Först måste du bestämma vilken slags ny kunskap du skall ta fram eller vilken vetenskaplig fråga du skall besvara. Detta är syftet i ditt projekt. Syftet och de mer detaljerade forskningsfrågeställningarna handlar alltid om att ta fram ny kunskap som tidigare inte fanns. Du kanske vill förändra din verksamhet men det kommer senare när du först har tagit fram kunskapen för att göra rätt (aktionsforskning är undantaget som bekräftar denna regel).

Ibland ser jag en projektplan som beskriver ett fantastiskt bra syfte och en strålande väl uttänkt plan för metodiken i projektet men dessa två samspelar inte bra. Den utmärkta metoden svarar inte på de forskningsfrågor som är beskrivna utan svarar på något annat. Det räcker alltså inte att ha ett bra syfte och en bra metodik, dessa två måste samspela väl tillsammans ungefär som ett dansande par. Alla de som utvärderar din projektplan (tänkbara handledare, de som delar ut forskningsanslag, etikprövningsmyndigheten, etc) kommer att titta extra noga på hur väl ditt syfte och din föreslagna metodik dansar tillsammans.

Forskningsprocessen, syfte och design

Det första steget i din forskningsprocess är att skriva ner ditt syfte och eventuella preciserade forskningsfrågor eller hypoteser. Det andra steget är att söka i litteraturen för att se om någon annan redan har tagit reda på detta och publicerat detta. Du måste ändra ditt syfte och forskningsfrågor om din första idé redan är utredd och publicerad. Detta är en process där du gradvis förfinar ditt syfte och forskarfrågor tills du slutar med något som inte verkar ha klarlagts och publicerats tidigare.

Det är dags att planera metoder i ditt forskningsprojekt när syfte och forskningsfrågorna eller hypoteser har fastställts. Det första steget för att planera metodiken är att bestämma det vetenskapliga synsättet, vilken av de fyra kontinenterna som passar bäst i förhållande till syfte och forskningsfrågor (se figuren nedan från sidan om vetenskapsteori)? Inom hälso- och sjukvårdsforskning (“life science”) skulle det nästan alltid handla om en av de två översta kvadranterna. Den övre vänstra kvadranten handlar om siffror och statistik medan den övre högra handlar om att analysera ord eller observationer som inte använder siffror eller statistik. Fortsättningen av din forskningsprocess beror på detta val:

Den övre vänstra kvadranten (som använder siffror och statistik):
(Vi antar att du har läst in dig en del på området och mejslat fram syfte och frågeställningar eller hypoteser)
1) Bestäm vilken projektdesign som passar bäst.
2) Bestäm vilka statistiska metoder du vill använda för att dra slutsatser.
3) Gör en skattning av stickprovsstorlek.
4) Planera datainsamling.
5) Gör upp en rimlig tidsplanering och budget.
6) Beskriv ovanstående i en projektplan (=forskningsplan =studieprotokoll).
7) Om det är relevant så ansök om etisk prövning och finansiering.

Övre högra kvadranten (inga siffror och ingen statistik utan ord och andra observationer):
(Vi antar att du har läst in dig en del på området och mejslat fram syfte och frågeställningar eller hypoteser)
1) Bestäm empirisk-holistisk (kvalitativ) metod du vill använda.
2) Planera datainsamling.
3) Gör upp en rimlig tidsplanering och budget.
4) Beskriv ovanstående i en projektplan (=forskningsplan =studieprotokoll).
5) Om det är relevant så ansök om etisk prövning och finansiering.

Det är mycket viktigt att beskriva alla detaljer i en projektplan (=forskningsplan =studieprotokoll). Det här är den detaljerade beskrivningen av ditt projekt som kommer att användas för att ansöka om etisk godkännande (om det är relevant), för att ansöka om finansiering (om det behövs), för att rekrytera medarbetare (om det behövs) och för att få stöd från andra mer erfarna personer (handledare?) som kan vara mer eller mindre involverade. Det är ytterst viktigt att det ges tillräckligt med tid att skriva ihop projektplanen. Detta kommer att få dig att tänka igenom alla detaljer så att de har en chans att faktiskt fungera i verkligheten. Ge denna process tillräckligt med tid och engagemang och du kommer sannolikt att identifiera de flesta designfel innan de dyker upp som tidskrävande och / eller dyra problem. Den tid du lägger ner när du skriver ihop projektplanen och planerar detaljerna får du sannolikt igen femfaldigt eller tiofaldigt senare under projektets livstid.

Specialfall

Att göra en systematisk litteraturöversikt är ett speciellt fall som ibland (om en metaanalys görs) tillhör världskartans övre vänstra kvadrant (se ovan). Det tillhör emellertid inte direkt någon av de fyra kvadranten som nämns ovan om en metaanalys inte görs. En systematisk litteraturöversikt är en kombination av ett forskningsprojekt och utvärderingar / undersökningar (se tabell högst upp).

Det finns många publikationer som inte presenterar egna nya data och inte heller är en systematisk litteraturöversikt. Dessa publikationer diskuterar ofta forskningsresultat och åsikter som redan publicerats tidigare och uttrycker kanske bestämda åsikter om dessa. Publikationer som denna kan vara intressanta men de ignoreras vanligtvis om du gör en systematisk litteraturöversikt där du oftast fokuserar på publikationer som presenterar egna nya data. Denna webbplats kommer inte att ytterligare diskutera publikationer som bara uttrycker en åsikt som inte är naserade i egna data eller i en systematisk litteraturöversikt.

Bra och dålig forskning

Vi är alla överens om att “dålig forskning” är ett slöseri med tid och resurser som bör undvikas och vi bör bara göra “bra forskning” , … …men vem bestämmer om ett forskningsprojekt är bra eller dåligt? Avgränsningen mellan bra respektive dålig forskning är mer eller mindre väl definierad och dessutom varierar den över tid. Kriterier för god forskning är mycket olika för empirisk-holistisk (kvalitativ) forskningsprojekt kontra empirisk-atomistiska (kvantitativa) forskningsprojekt.

Det finns forskningsprojekt där de flesta erfarna forskare håller med om att detta är ett dåligt projekt som inte bör göras. För andra forskningsprojekt är de flesta erfarna forskarna överens om att detta är ett bra forskningsprojekt som bör göras. Det finns dock många forskningsprojekt där erfarna forskare skulle ha mycket olika åsikter om det är bra eller dålig forskning. Denna spännvidd i åsikter är källan till kontinuerlig förbättring av kriterier för god forskning. Det som tidigare ansågs vara bra forskning kan idag betraktas som dålig forskning och vice versa. Därför är det viktigt att förstå att kärnan i forskningen är att alla regler för vad som utgör god forskning kan utmanas och detta är källan till en ständig förändring, förhoppningsvis till det bättre.

Vanliga fallgropar om du är ny inom forskning

• Börja med att beskriva vad du vill göra (din metodik):
  Det är vanligt att jag träffar på entusiaster som säger att de vill skicka ut en enkät eller att de vill göra en viss kartläggning av vad som har hänt. Som nämnts ovan är den viktiga frågan varför det ska göras. Definiera alltid syfte och forskningsfrågor innan du planerar metoder. Hur bra kan du dansa?
• Konstruera syfte och frågeställningar som innehåller en värdering:
  “Är det bättre att använda behandling A jämfört med behandling B?” eller “Gör vi rätt?”. Dessa syften inkluderar en värdering som är mer eller mindre subjektiv. En vetenskaplig fråga, och dess motsvarande svar, skall vara utan någon subjektiv värdering. Värderingen kan läggas till som en del av diskussionen kring dina egna resultat men bör aldrig ingå i dina syfte, forskningsfrågor eller resultat. Bättre exempel på syfte eller forskningsfrågorna kan vara “Sänker behandling A blodtrycket mer än behandling B?” eller “Lägger de nuvarande diagnostiska procedurerna till prognostisk information om resultatet X?”. Behandling A kan vara mer effektiv när det gäller att sänka blodtrycket, men det kan också kosta tio gånger mer än behandling B. Därför, när du svarar på frågan om A är bättre än B kan du använda svaret på forskningsfrågan “Sänker behandling A blodtrycket mer än behandling B? ” … men du skulle också ta hänsyn till andra faktorer som kostnader, biverkningar, förmåga att leverera A jämfört med B, etc. Därför kanske det är så att A sänker blodtrycket mer än B men din slutliga bedömning kan vara att det är bättre att rekommendera att använda B.
• Skriva syftet med projektet som en konsekvens av projektet:
  Det är mycket bättre att ange syftet som ”Finns det en skillnad i symtom som är förenliga med nikotinabstinens mellan män och kvinnor som försöker sluta röka” jämfört med ”Jag vill förbättra chanserna för kvinnor att bli framgångsrika när de slutar röka”. Det senare kan vara en konsekvens av studien när du har klargjort om kvinnor har fler symtom som tyder på nikotinabstinens.
• Inte inkludera tillräckligt mycket detaljer i den skriftliga projektplanen:
  För att tillfredsställa finansiärer, etikprövningsmyndigheten, handledare etc. läs noga webbsidan om att skriva ett projektplan som ger mer detaljerad rådgivning och pekar på flera potentiella fallgropar. Se till att du beskriver alla delar i din skriftliga projektplan noggrant.

Referenser