Skriva vetenskaplig artikel

Du är en av...aktiva besökare på den svenska delen - dessutom...aktiva besökare på den engelska delen

(antal aktiva besökare uppdateras automatiskt var 4:e minut)

Citera denna sida som:

Ronny Gunnarsson

-

Skriva vetenskaplig artikel

-

Först publiserad:

på:

INFOVOICE.SE

Senast uppdaterad:

Om du vill informera om att denna webbsida finns...

Den här webbsidan ger användbara råd när du ska sammanställa dina resultat till ett manuskript som är redo att skickas in till en vetenskaplig tidskrift. Den hjälper dig att hitta rätt tidskrift och att skriva på ett sätt som maximerar dina chanser att bli publicerad. Den innehåller även en mall som du kan ladda ner.

Du förstår den här sidan bäst om du först har läst Vad är forskning.

Det är troligt att andra kommer att finna ditt projekt intressant och kanske även viktigt. Bör presentationen vara muntlig eller skriftlig? I de flesta fall bör den vara både och. Det finns olika typer av publikationer och de kan delas in i en eller flera grupper / publikationstyper .

Klicka för att fälla ut och se en lista över de vanligaste publikationstyperna.
  • Artikel – Översikt (Review)
  • En översiktsartikel i en tidskrift. Ofta en metaanalys eller en genomgång av forskning som tidigare publicerats av andra. En sammanfattning av det aktuella kunskapsläget i ett ämne, publicerad efter granskning av tidigare publicerad forskning.
  • Artikel – Bokrecension
  • Recensioner är genomgångar av böcker i en tidskrift eller dagstidning. Avser en artikel i en vetenskaplig eller annan typ av tidskrift.
  • Artikel – Fackgranskad vetenskaplig (Peer reviewed)
  • Ofta även kallad tidskriftsartikel. Detta avser en fackgranskad (peer-reviewed) artikel i en vetenskaplig tidskrift, som ofta presenterar ett vetenskapligt originalarbete.
  • Artikel – Övrig vetenskaplig
  • Avser en skriftlig notis eller artikel i en vetenskaplig tidskrift. Till exempel en insändare (letter to editor), historisk beskrivning, kommentar i en vetenskaplig tidskrift, bilaga (supplement) i en vetenskaplig tidskrift eller annat icke-originalbidrag, metaanalys eller systematisk litteraturöversikt.
  • Artikel – Övrig
  • Avser en artikel publicerad i en icke-vetenskaplig tidskrift.
  • Bok
  • Bok eller e-bok med en författare.
  • Bok med redaktör (Antologi)
  • Bok med flera författare till separata kapitel, sammanställd av en eller flera redaktörer.
  • Bokkapitel
  • Kapitel i en redigerad bok (antologi). Författarna till kapitlen kan vara andra än redaktören/redaktörerna.
  • Doktorsavhandling
  • Avser en godkänd doktorsavhandling.
  • Masteruppsats / Magisteruppsats (Masters Thesis)
  • Avser en godkänd uppsats/avhandling för en masterexamen med forskningsinriktning.
  • Honours-uppsats (Honours Thesis)
  • Avser en godkänd uppsats för en “Honours”-examen med forskningsinriktning. (Mindre vanligt i Norden)
  • Konferensposter
  • Icke-fackgranskade postrar.
  • Konferensbidrag – Fackgranskat
  • Fackgranskat konferensbidrag (paper). Det publiceras ofta i en konferenspublikation (conference proceeding).
  • Konferensbidrag – Övrigt
  • Övriga icke-fackgranskade konferensbidrag publicerade i en konferenspublikation.
  • Forskning och utveckling inom konstnärliga områden
  • Rapport från forskning och utveckling inom det konstnärliga fältet. Kan publiceras i andra medier än text.
  • Rapport
  • Publikation som ingår i en serie. Till exempel essäer, kompositioner, riktlinjer och liknande skrifter.
  • Övrigt
  • Publikationer där inga andra tillgängliga publikationstyper passar in.

Det bästa sättet att göra dina resultat lättillgängliga är att skicka in dem till en vetenskaplig tidskrift. Denna tidskrift har rutiner för att säkerställa att din publikation indexeras i rätt publikations- och citeringsdatabaser. Resten av den här sidan fokuserar på att skriva ett manuskript av typen “Artikel – Fackgranskad vetenskaplig” för publicering i en fackgranskad vetenskaplig tidskrift.

Table of contents (with links)
41 min reading (excluding any videos)

Hitta rätt tidskrift

Vetenskapliga tidskrifter ges vanligtvis ut av förlag. Ibland har ideella organisationer egna vetenskapliga tidskrifter. Det är dock ganska vanligt att de inte gör hela jobbet själva. De kan betala ett förlag för att utföra mycket av det praktiska arbetet. Vetenskapliga tidskrifter vill inte ha manuskript som redan har publicerats någon annanstans. De vill att publiceringen i just deras tidskrift ska vara en unik publikation som inte går att hitta på annan plats. När du skickar in ditt arbete måste du därför intyga att materialet varken är publicerat eller inskickat för publicering någon annanstans. Om ditt manuskript, efter vederbörlig granskning, accepteras för publicering kräver många förlag att du överlåter upphovsrätten för det accepterade manuskriptet till dem innan det publiceras. Detta är ett standardförfarande och inget ovanligt. Efter att du har gjort detta är du inte längre upphovsrättsinnehavare. Det innebär att du måste be om tillstånd från förlaget om du vill inkludera dina publicerade artiklar i en avhandling. Detta medför också ett (hanterbart) problem när du skriver en avhandling och om du vill presentera resultat på en konferens i förväg, innan de har publicerats.

Tidskriftens impact factor (genomslagskraft)

Förr i tiden prenumererade varje institution på ett mycket begränsat antal tryckta tidskrifter. Publikationer i andra tidskrifter lästes mycket mindre, om ens alls. Man kunde göra manuella sökningar i databaser och beställa specifika publikationer. Detta var dock en kostsam och omständlig process. Att få in sin publikation i en tidskrift med många prenumeranter var därför avgörande. Om man lyckades var sannolikheten mycket större att publikationen skulle läsas och därmed citeras.

Impact factor är en metod för att uppskatta hur många citeringar en publikation i en tidskrift i genomsnitt kommer att få. Impact factor tar vanligtvis bara hänsyn till citeringar inom en specifik tidsram, till exempel de två föregående åren. Vissa ämnen har sin topp av citeringar inom denna tidsram, medan andra kan ha den utanför. Därmed kan impact factor leda till att publikationer inom vissa ämnen får en mycket högre värdering än inom andra ämnen. Detta speglar dock inte nödvändigtvis den relativa betydelsen av en publikation eller en tidskrift inom sitt specifika ämnesområde.

I vissa discipliner skulle 10 citeringar vara mycket, i andra skulle det krävas 100 för att publikationen ska anses vara mycket citerad. Det finns därför en stark kritik mot relevansen av impact factor som ett sätt att ranka tidskrifter . En konsekvens av dagens tillgänglighet till onlinedatabaser och digital åtkomst är dessutom att få institutioner prenumererar på papperskopior av vetenskapliga tidskrifter. I stället prenumererar de på all tillgänglig onlineutgivning från ett antal förlag. Detta gör att den enskilda publikationens genomslag (impact) blir mer intressant än tidskriftens. Detta betyder inte att tidskrifters impact factor är helt ointressanta, bara att dess relativa betydelse vid valet av tidskrift minskar och att den inte bör vara den enda grunden för att välja tidskrift.

Observera också att det finns flera olika konkurrerande impact factors som beräknas av olika aktörer/företag. Till viss del har detta blivit en affärsverksamhet och en del av dem kan betraktas som oseriösa (rovdjursaktörer/predatory), där huvudsyftet är att tjäna pengar på tidskrifter som vill skryta med en hög impact factor. Om man använder någon impact factor inom medicin, använder vi oftast Journal Impact Factor från Journal Citation Reports (JCR) (Thomson-Reuters) eller SCImago Journal Rank (SJR) samt Source Normalized Impact per Paper (SNIP), de två sistnämnda från Scopus (Elsevier). Om du vill att impact factor ska vägleda ditt val av tidskrift bör du därför först kontrollera vilken impact factor tidskriften presenterar, innan du överväger att publicera dig i den.

Rovtidskrifter (Predatory journals)

I stort sett alla vetenskapliga tidskrifter vill ha in pengar, antingen via prenumeranter, via läsare som måste betala för en enskild artikel, eller från författare för att göra deras publikation öppet tillgänglig (open access). Det kan diskuteras om det är rimligt att författare lägger ner mycket forskningsmedel och tid, för att i slutändan behöva betala tidskriften för att publicera. Det är dock inte den diskussionen jag kommer att ta upp här. Det här stycket informerar dig om det faktum att vissa vetenskapliga tidskrifter är mer oseriösa (rovdjursaktiga) än andra .

En pålitlig vetenskaplig tidskrift har en noggrann fackgranskningsprocess (peer-review). Allt accepteras inte. Deras syfte är vanligtvis att tjäna tillräckligt med pengar för att täcka sina utgifter samt att ge en rimlig vinst till sina ägare. Rovtidskrifter fokuserar mer eller mindre uteslutande på vinst . Rovtidskrifter kännetecknas av:

  • De skickar ut massmejl (skräppost/spam) med inbjudningar om att skicka in manuskript till deras tidskrift.
  • De bjuder ofta in dig (via e-post) att bli gästredaktör eller att sitta i deras permanenta redaktionsråd.
  • Fackgranskningsprocessen (peer-review) går snabbt.
  • Kommentarerna från fackgranskningen är sällan särskilt specifika. Ibland får du inga kommentarer alls.
  • Ditt manuskript accepteras alltid.
  • Du får ofta ett snyggt pdf-korrektur tillsammans med information om att publiceringen sker så snart du har betalat publiceringsavgiften.

Ibland skickar författare in ett medvetet fånigt manuskript till vad de misstänker är en rovtidskrift, helt enkelt för att testa om deras manuskript blir accepterat. Du kan roa dig med en samling av dessa publikationer, sammanställd av Zen Faulkes.

Välja vetenskaplig tidskrift

Det bästa sättet att göra dina resultat lättillgängliga är att skicka in dem till en vetenskaplig tidskrift. Denna tidskrift har rutiner för att säkerställa att din publikation indexeras i rätt publikations- och citeringsdatabaser. Det finns olika vägar att gå för att hitta den bästa tidskriften för inskickning:

  1. Skriv först ditt manuskript så som du vill ha det (enligt riktlinjerna längre ner på den här sidan). När du är klar, ta en titt på referenslistan i ditt manuskript. Du citerar tidskrifter i din referenslista för att de har publicerat andra studier som är relevanta för din egen. Därför är de förmodligen intresserade av din forskning. Titta på de tidskrifter som finns i din referenslista. Vilka tidskrifter citerar du oftast? Detta ger dig en kortlista på 3–5 tänkbara tidskrifter. Kontrollera även deras impact factor. Bestäm dig för vilken du vill prova först. Gör mindre justeringar i ditt manuskript för att skräddarsy det för den tidskriften. Om det blir refuserat av den första, har du redan en uppfattning om vart du ska skicka det härnäst.
  2. Hitta de tidskrifter inom ditt ämnesområde som har högst impact factor innan ditt manuskript är skrivet, och anpassa ditt skrivande efter deras författarinstruktioner. Var dock ärlig med nyhetsvärdet och det potentiella genomslaget för ditt manuskript innan du skickar det till tidskrifterna med allra högst impact factor .
  3. Fråga Jane.
  4. Fråga kanske någon av de stora språkmodellerna (AI). Kontrollera deras förslag noga innan du bestämmer dig.

Du kanske vill välja tidskrifter som publicerar med öppen tillgång (open access) eftersom de tenderar att läsas och citeras oftare. Detta innebär att ditt val också kan påverkas av om du tillhör ett universitet som betalar open access-avgiften för vissa tidskrifter. Innan du slutgiltigt bestämmer dig bör du kontrollera att tidskriften du planerar att skicka in till…

  • …är indexerad i åtminstone en av de stora citeringsdatabaserna, såsom Clarivates Web of Science eller Elseviers Scopus (följ dessa länkar för att se om tidskriften du planerar att skicka in till indexeras där).
  • …inte är en tidskrift som finns med på en svartlista över rovtidskrifter, som till exempel Cabells lista.
  • …och om möjligt har en policy för öppen tillgång som inte kräver prenumeration för att läsa något av innehållet (helt öppen tillgång / full open access).

Att skriva ett manuskript redo för inskickning

Det är ofta här som problemen börjar uppstå. Det kan vara användbart att ta en titt på den här korta introduktionen av professor Kali Tal vid Berns universitet (vänligen presenterad av professor Domhnall MacAuley), som jämför en vetenskaplig publikation med en saga:

(Nedanstående video är på engelska. Om du har svårt att förstå engelska kan du få svensk text genom att starta videon och sedan klicka på kugghjulet (i övre högra hörnet). Därefter klicka på “Captions”, klicka sedan på auto-translate (finns längst ner) och välj “Swedish”. Detta fungerar någorlunda bra men det kan bli en del felaktigheter i översättningen).

Vem räknas som författare?

International Committee of Medical Journals (ICMJE) rekommenderar att författarskap baseras på följande fyra kriterier :

  • Substantial contributions to the conception or design of the work; or the acquisition, analysis, or interpretation of data for the work; AND
  • Drafting the work or revising it critically for important intellectual content; AND
  • Final approval of the version to be published; AND
  • Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.

Det kan ifrågasättas om författare som producerar en ny publikation var tionde arbetsdag verkligen kvalificerar sig som författare .

Innehållet i ditt manuskript och författarinstruktioner

Övergripande layout

Syftet med ett manuskript som skickas in till en vetenskaplig tidskrift är inte att se snyggt ut, utan att förmedla informationen på ett standardiserat sätt. Därför bör ett inskickat manuskript inte ha en avancerad grafisk layout. Detta är något som tidskriften lägger till efter att manuskriptet har accepterats. De har sina egna metoder för att hantera detta. Allt grafiskt material som läggs till innan dess gör bara deras jobb svårare. Detta innebär att de flesta tidskrifter inte vill att du placerar tabeller direkt i texten. Vissa tidskrifter vill att du lägger in en platshållare (en slags markering) som anger var du helst vill att tabellen ska placeras. De vill dock fortfarande att tabellen ska ligga antingen på en separat sida längre bak i manuskriptet, eller som en helt separat fil. De flesta vetenskapliga tidskrifter föredrar följande upplägg för ditt manuskript:

  1. Titelsida
  2. Abstrakt / Sammanfattning
  3. Introduktion / Bakgrund
  4. Metod
  5. Resultat
  6. Diskussion
  7. Acknowledgement (där du tackar de som bidragit men som inte platsar som medförfattare)
  8. Referenser / Referenslista
  9. Tabeller
  10. Figurer (De flesta tidskrifter vill ha alla figurer efter alla tabeller – även om du hänvisar till figurer innan tabeller).

Alla vetenskapliga tidskrifter har författarinstruktioner. Studera dem noggrant och följ dem. Vissa tidskrifter kan vilja att du skickar in utan en titelsida. Vissa tidskrifter vill ha tabellerna och figurerna som den sista delen av manuskriptet. Andra tidskrifter vill att du laddar upp tabeller och figurer som separata filer. Vissa tidskrifter kan vilja ha acknowledgement på en annan plats. All text bör skrivas med 1,5 eller 2 i radavstånd. De flesta tidskrifter föredrar teckenstorlek 12. Vanliga begränsningar av det totala antalet tillåtna ord (exklusive abstrakt, referenser och tabeller) är 1 500–3 500. Detta varierar dock beroende på tidskrift och typ av manuskript, så du måste kontrollera författarinstruktionerna för den specifika tidskriften du planerar att skicka in till.

Lär dig hur du skapar en ny sida genom att infoga en sidbrytning (i Word för Windows görs detta oftast genom att trycka på Ctrl+Enter). Du bör aldrig “trycka” ner text till en ny sida genom att bara trycka på enter ett antal gånger och därmed skapa en massa tomma stycken. Detta kommer att skapa problem med layouten längre fram.

Titelsida

De flesta tidskrifter vill att den här sidan ska innehålla titel, författarnas namn, författarnas affiliering (institutionstillhörighet), samt namn och kontaktuppgifter till korresponderande författare. Vissa tidskrifter vill också att den ska ange antal ord samt antal tabeller och figurer. Titelsidan är en separat sida. Vissa tidskrifter föredrar att det är den första sidan i dokumentet. Andra tidskrifter vill ha den som en helt separat fil.

Titelsidan kommer bland annat också att innehålla din titel. Du måste ägna lite tankemöda åt din titel. Den bör vara korrekt och exakt beskriva manuskriptets innehåll, men samtidigt vara fängslande och säljande .

Abstrakt (Sammanfattning)

Vissa tidskrifter föredrar ett strukturerat abstrakt med underrubriker, medan andra föredrar ett ostrukturerat abstrakt. Det tillåtna antalet ord i ett abstrakt varierar kraftigt beroende på tidskrift. Se till att du följer tidskriftens författarinstruktioner till punkt och pricka. Referenser används normalt sett aldrig i abstraktet. Abstraktet är vanligtvis också en separat sida som kommer efter titelsidan men före introduktionen. Följaktligen börjar introduktionen på en ny sida. Många läsare läser bara ditt abstrakt, så se till att dina läsare får ta del av huvudbudskapet där.

Stycken i Introduktion / Bakgrund

  1. Börja med att beskriva ämnet och varför det är viktigt. Du kan till exempel vilja nämna prevalens eller kostnader som är förknippade med ämnet.
  2. Motivet för ett projekt är alltid att lösa ett problem. I det här stycket beskriver du det olösta problemet som är kopplat till ämnet. Problemet kan till exempel vara:
    -Vi har inget bra behandlingsalternativ för Covid19-infektion.
    -Vi har en hög incidens av postoperativa infektioner.
    -Vi har otillräcklig information för att identifiera högriskpatienter
  3. När du har definierat ämnet och det tillhörande problemet måste du ange vad andra har gjort för att lösa det. Det här stycket är en mycket kort sammanfattning av publikationer som beskriver studier med fokus på det problem du just har beskrivit. I sällsynta fall kan du (och dina handledare) finna att ingen, såvitt ni vet, har försökt lösa problemet. Om så är fallet, ange detta i stället för att bara undvika att ta upp tidigare publikationer inom ämnet.
  4. I de föregående styckena har du beskrivit ämnet, det kvarstående problemet och vad andra har gjort för att försöka lösa problemet. Om andra hade löst problemet helt och hållet skulle det inte finnas något behov av ett nytt projekt. Du måste alltså beskriva, i ljuset av vad andra redan har gjort, vad som återstår att lösa. Detta är motivet för ditt projekt.
  5. Ange i generella ordalag vad du vill uppnå med ditt projekt. Vad strävar du efter? Vad är målsättningen? Detta syfte måste knyta an nära till det motiv du kom fram till i det föregående stycket.
  6. Om ditt projekt utvärderas med hjälp av kvantitativa metoder (statistik) måste du förtydliga ditt syfte i besvarbara forskningsfrågor eller hypoteser som du kan bekräfta eller förkasta. Primära forskningsfrågor är de frågor du anser vara viktigast och för vilka du har gjort en lämplig beräkning av stickprovsstorlek. Övriga forskningsfrågor är sekundära forskningsfrågor. Om du planerar ett rent kvalitativt projekt där ingen del involverar statistik, är det vanligt att man avstår från att formulera specifika forskningsfrågor eller hypoteser.

Ett vanligt misstag i bakgrunden: Att skriva om dina metoder redan i bakgrunden. Vänta med det tills du skriver metodavsnittet.

Stycken i Metod

  1. En kort beskrivning av studiemiljön och etiskt godkännande – om relevant. Vissa tidskrifter vill att det etiska godkännandet anges separat under en egen rubrik, ofta mot slutet av manuskriptet.
  2. Detaljerad beskrivning av hur deltagarna valdes ut. Inklusionskriterier bör specificeras. Finns det, efter att deltagare inkluderats, specifika kriterier för senare exkludering?
  3. För randomiserade kontrollerade studier, beskriv hur deltagarna fördelades i de olika grupperna. Hur gick randomiseringen till?
  4. I studier som jämför behandlingar, beskriv de olika behandlingarna tillräckligt detaljerat för att en läsare ska kunna replikera dem.
  5. Beskriv vilken typ av data som samlades in för analys. Det här avsnittet bör vara detaljerat. Etablerade och välkända frågeformulär behöver inte beskrivas i detalj. En referens räcker.
  6. Beskriv beräkningar av stickprovsstorlek (om relevant).
  7. Beskriv hur analysen av den insamlade datan utfördes.

Stycken i Resultat

I en studie som använder en kvantitativ ansats (statistik):
  1. Börja med att beskriva hur många deltagare som bjöds in och hur många som faktiskt tackade ja till att delta. Detta kan ibland vara en mycket kort mening som hänvisar till en figur. Ange orsaker till uteblivet deltagande. Undersök om de som avböjde att delta skiljer sig från dem som faktiskt deltog.
  2. Beskriv den beskrivande (deskriptiva) statistiken. Detta gör det möjligt för framtida läsare att bedöma om dina resultat är tillämpliga i deras situation.
  3. Beskriv det faktiska utfallet som är direkt relaterat till dina specifika forskningsfrågor. Detta kan ofta göras genom att hänvisa till en eller flera tabeller. Tolka inte resultaten här. Därför kan texten som hör till det här avsnittet ofta vara ganska kort.
  4. Om du har några oväntade eller ovanliga fynd som inte är relaterade till dina specifika forskningsfrågor, beskriv dem här.

Vanliga misstag:

  1. Att upprepa detaljerade siffror från tabeller. För att göra ditt manuskript läsvänligt bör du endast lyfta fram de viktigaste fynden / trenderna / mönstren i varje tabell, och låta läsaren själv avgöra om de vill läsa detaljerade siffror (som finns i tabellerna).
  2. Att använda olämplig precision: Om ditt manuskript innehåller några siffror, såsom procenttal, oddskvoter, p-värden etcetera, se till att du redovisar alla värden i både text och tabeller med en lämplig precision.
I en studie som använder en kvalitativ ansats:
  1. Beskriv informanterna (detta kan ibland göras genom att hänvisa till en tabell).
  2. Beskriv fynden. Det här avsnittet tenderar att vara långt, med många citat från intervjuer. I vissa publikationer presenteras fynden utan någon tolkning. Det är dock vanligt inom kvalitativ forskning att presentera resultatet och tolkningen av det tillsammans. Därför kan resultat och diskussion utgöra en gemensam del av manuskriptet.

Stycken i Diskussion

  1. Börja med en kort sammanfattning av dina viktigaste fynd (resultat). Denna sammanfattning bör vara kort (1–3 meningar).
  2. Beskriv styrkor och svagheter med studien. Vanligtvis lägger man till en underrubrik med titeln “Styrkor och begränsningar” eller alternativt “Metodologiska aspekter”.
  3. Kommentera dina egna resultat och jämför dem med resultat från tidigare studier. Detta kan göras i ett eller flera avsnitt (beroende på vad du vill diskutera). Detta är en knepig del. Ett vanligt misstag är att sammanfatta tidigare studier med 1–2 meningar för varje studie. Då flyter dock inte texten på bra och meningarna kan ibland motsäga varandra. För att lyckas bör du först slå fast huvudbudskapet för varje stycke. Att bara skriva vad varje publikation kom fram till blir förvirrande om din studie och tidigare studier motsäger varandra. Om så är fallet, börja med att konstatera att det finns motstridiga resultat. Sammanfatta publikationerna på den ena sidan och sedan dem på den andra sidan, och förklara slutligen varför du tror att det finns en motsägelse.
  4. Dina slutsatser kring relevansen av dina resultat och en mening som beskriver det specifika behovet av framtida forskning. Det sistnämnda bör vara mycket specifikt: vilken är nästa studie som bör göras? Skriv inte bara “vi behöver mer forskning”, för det vet vi alla redan.
Are you making a stand?
Tar du ställning?

Ditt manuskript borde ha undvikit värderingar och bedömningar ända fram till diskussionsavsnittet. Diskussionen är rätt plats för att inkludera en värdering av dina egna eller andras resultat. En värdering tillför ett subjektivt element, vilket är helt okej i diskussionen så länge det framgår tydligt vad som är en värdering och vad som är ett vetenskapligt fynd. Var inte rädd för att ta ställning för det du tror på!

Acknowledgements

Tacka personal och deltagare för deras bidrag (inte medförfattare). När det gäller personal, var specifik med vad de gjorde som du vill tacka dem för.

Referenser / Referenslista

Det finns två huvudsakliga system för att presentera referenser: Harvard och Vancouver. Varje tidskrift brukar ha sin egen variant av något av dessa. Detta innebär att referenslistan och hänvisningarna i texten är specifika för en viss tidskrift. Följ författarinstruktionerna angående referensstil noggrant. Ett bra program för referenshantering kommer att spara dig mycket tid. Betydelsen av dessa program kan inte överskattas.

Beslutet att placera information i en tabell eller enbart i texten (vanligtvis under rubriken Resultat) beror på mängden information. Små mängder information bör beskrivas enbart i text. Ju mer information du kan strukturera i en tabell, desto bättre. Det finns dock en övre gräns där tabeller tenderar att bli för stora och svåra att greppa. Överväg alltid noga om all information verkligen är nödvändig. Problemet med informationsoverload (informationsöverflöd) brukar vara vanligare än problemet med att ge för lite information (även om det senare också förekommer). Överväg också hur många tabeller du vill ha. Få tidskrifter accepterar mer än fem tabeller. I de flesta manuskript klarar man sig ofta bra med 1–3 tabeller. Några saker att tänka på:

Mer information om tabeller finns på en annan sida: Beskrivande statistik med hjälp av tabeller.

Figurer

Det finns två typer av figurer. Den ena typen visar en bild av något som skulle ta många ord att beskriva. Det kan vara en bild på en patient eller en cell. Det kan också vara en figur som förklarar samband mellan olika händelser. Den andra typen av figur presenterar dina egna data, ofta i form av ett diagram. Den senare lämpar sig endast om mängden information är begränsad. Om du presenterar egna data som jämför mer än fem grupper blir en figur snabbt rörig. En figur är alltså bara lämplig för att presentera egna data om datamängden är mycket begränsad. Om du vill presentera mer information rekommenderar jag att du överväger att använda en tabell i stället.

Tidigare trycktes alla tidskrifter på papper. Att trycka i färg var dyrt, så figurer var oftast i svartvitt. Idag publiceras alla tidskrifter online. En stor del av dem trycks dock fortfarande även i pappersupplaga. De flesta av dessa tidskrifter tar ut en extra avgift om du vill inkludera figurer i färg. En annan aspekt att ta hänsyn till är färgblindhet. Fem till åtta procent av den manliga befolkningen har svårt att skilja på rött och grönt. Tänk därför noga efter om du verkligen behöver färger. Mer information om figurer finns på en annan sida: Beskrivande statistik med hjälp av diagram.

Tabeller

Exempel på hur ett manuskript kan formateras

Nedan följer exempel som visar hur ett manuskript för submission till en tidskrift kan formateras, med en inledande titelsida, ökat radavstånd samt ordningen på de olika avsnitten. Observera att tabeller och figurer är placerade efter texten och referenserna.

I vilken ordning ska jag skriva de olika avsnitten?

Det finns olika åsikter och ingen absolut sanning. Jag kan beskriva hur jag vanligtvis skriver ett manuskript baserat på en kvantitativ studie som använder statistik:

  1. Börja med att skapa tabellerna i resultatavsnittet och fyll dem med information. Om figurer/diagram behövs, gör dem efter tabellerna.
  2. Jag skriver resultatavsnittet när tabellerna och figurerna är färdiga. Resultatavsnittet hänvisar till de tabeller eller figurer som just skapats. Lämna därför detaljerna i tabellerna och figurerna och låt ditt resultatavsnitt vara kort.
  3. När resultatavsnittet är klart fortsätter jag med diskussionen.
  4. Efter att ha skrivit en diskussion kring mina resultat brukar jag fortsätta med att skriva introduktionen.
  5. Metodavsnittet brukar jag vanligtvis skriva sist. Metoderna fastställdes förstås för länge sedan när studieprotokollet skrevs, så det är ganska enkelt att ta texten därifrån (och anpassa den efter utrymme och författarinstruktioner).

Introduktionen och metoderna är vanligtvis mer eller mindre redan skrivna i tidigare studieprotokoll eller ansökningar om forskningsanslag. Den nya utmaningen, när resultaten väl är analyserade, är att sammanställa och diskutera dem. Jag brukar börja med den nya utmaningen eftersom jag tycker att det är mer intressant.

Vanliga misstag bland nybörjare

  • Att sakna en röd tråd: Detta innebär att du skriver den ena bra meningen efter den andra, men utan att varje mening lämnar över stafettpinnen på ett smidigt sätt till nästa. Kom ihåg att du inte skriver ett uppslagsverk. Du skriver en berättelse, och det ska vara ganska enkelt och ljuvligt att läsa ditt manuskript. Låt inte tankegången hoppa fram och tillbaka. Strukturera dina tankar. Att använda underrubriker underlättar ofta för läsaren och gör det enklare för dig att organisera dina tankar. Kom ihåg Albert Einsteins ord: “Om du inte kan förklara det för din farmor, förstår du det inte tillräckligt bra själv.”
  • Att skriva för mycket text: Detta misstag är mycket vanligt. Kom ihåg att du skriver för en vetenskaplig tidskrift och att dina läsare sannolikt har vissa förkunskaper. Du behöver därför inte skriva en lärobok som informerar om alla aspekter av det fenomen du studerar. Den övergripande regeln är att “kortare är bättre”. Några bra frågor att ha i åtanke när du reflekterar över ett avsnitt du har skrivit:
    a) Behöver jag verkligen säga detta här i detta sammanhang? Om svaret är nej, ta bort avsnittet.
    b) Är detta stycke nödvändigt eller står detta redan någon annanstans i manuskriptet? Ange endast saker en gång i ett manuskript och undvik att upprepa dig.
    c) Är den här meningen verkligen nödvändig eller står detta redan någon annanstans?
    d) Är det här ordet nödvändigt eller fungerar meningen lika bra om jag tar bort det?
  • Att överdriva icke-signifikanta resultat: (detta är inte relevant för kvalitativa studier) Det finns ingen anledning att upprepa icke-signifikanta fynd i texten om du har dem i tabeller. Du kan upprepa viktiga statistiskt signifikanta fynd i text under resultatavsnittet. Undvik dock att upprepa alla statistiskt signifikanta siffror om du har många.
  • Att upprepa siffror: (detta är inte relevant för kvalitativa studier) Vissa viktiga siffror ges endast i text under resultatavsnittet och det är helt i sin ordning. Du behöver dock inte ha siffror i både text och tabeller. Det ger bäst överblick om du sammanfattar en trend från en tabell i texten under resultat och hänvisar till tabellen för detaljer. De flesta läsare vill ha trenden, medan vissa läsare kommer att fördjupa sig i tabellerna för detaljer. Stöt inte bort majoriteten av läsarna genom att dränka dem i massor av siffror.
  • Använd inte fler gällande siffror än vad dina data stödjer: (detta är inte relevant för kvalitativa studier) Det är mycket vanligt att författare anger fler gällande siffror än vad deras data stödjer. Det kan verka lockande att lägga till decimaler för att få resultatet att framstå som mer exakt. Men stödjer dina egna data verkligen det?

Några tips före submission

Några tips när du använder Word eller liknande programvara

  • Tabeller och figurer ska vardera börja på en ny sida. “Knuffa” inte över text till nästa sida genom att trycka på Enter-tangenten och därmed skapa en mängd tomma stycken. Infoga i stället en “sidbrytning”. På en Windows-dator får du en sidbrytning genom att trycka på Ctrl+Enter. Anledningen till att använda detta kommando är att det ser likadant ut på alla datorer. Om du använder metoden att helt enkelt trycka Enter flera gånger innebär det att början på den nya sidan flyttas så snart du ändrar något i manuskriptet som ligger före. För det andra kan olika datorer visa samma teckensnitt något annorlunda, vilket kan påverka var övergången till nästa sida hamnar. Att använda Ctrl+Enter eliminerar dessa problem.
  • Använd samma teckenstorlek i alla tabeller. Vissa stora tabeller kräver liggande orientering medan texten och de flesta tabeller presenteras i stående orientering. Detta löses genom att infoga en “avsnittsbrytning”. Du hittar denna funktion under fliken “Layout” i Word. Klicka på “Brytningar”. Du kan sedan ställa in att följande avsnitt ska ha liggande orientering medan det första avsnittet har stående orientering. Du kan också skapa ett tredje avsnitt som återgår till stående orientering.
  • Använd stavningskontrollen i Word. Den löser inte alla problem, men kan rädda dig från några enkla och pinsamma sådana. Se till att du markerar all text med rätt språk innan du använder stavningskontrollen. Observera att det finns mer än en version av engelska. I vilket land ligger tidskriftens huvudkontor?

Akademiskt skrivande

“Allting bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare.”
Albert Einstein (1879-1955) – Teoretisk fysiker och filosof

Akademiskt skrivande kan låta lite tråkigt, men är faktiskt ganska enkelt. Det handlar om att skriva så enkelt och rakt på sak som möjligt. För varje stycke, varje mening och slutligen varje ord – ifrågasätt om det verkligen behövs. Ju kortare desto bättre. Det är vanligare att en oerfaren forskare skriver för långt än för kort. Det finns också några detaljer som behöver beaktas:

  • Varje mening måste klara ”andningstestet”. Det innebär att du måste kunna läsa hela meningen utan att behöva ta ett nytt andetag mitt i. Om du inte klarar det måste du dela upp meningen… …detta kan för övrigt också vara ett bra argument för att sluta röka… 🙂
  • Undvik att börja meningar med förkortningar (akronymer) eller sifferuppgifter. Det bästa alternativet är ofta att försöka omformulera meningen så att den inte börjar med en förkortning eller en siffra. Om det inte går ska du skriva ut förkortningen eller siffran med bokstäver i början av meningen.
  • I normala fall bör du skriva ut alla tal mindre än 10 med bokstäver i texten. Siffran 2 ska alltså skrivas som “två”. Observera att detta endast gäller siffror i brödtexten, inte siffror i tabeller eller figurer.

Att använda översättare, språkgranskare eller AI

Engelska är det vanligaste språket som används i vetenskapliga peer-reviewade publikationer. Detta utgör ett problem för författare vars modersmål är något annat än engelska. Att anlita en översättare för att göra en komplett översättning eller en språkgranskare för att putsa på din egen text skriven på engelska rekommenderas starkt. På samma sätt kan du använda en AI för att polera språket när du väl har skrivit manuskriptet själv.

AI skriver introduktionen?

Tänk dock på att översättaren, språkgranskaren eller AI:n kan vara mycket duktig på engelska men kanske inte helt förstår den vetenskapliga texten, vilket skapar en risk för missförstånd. Det mesta av arbetet som görs av en översättare, språkgranskare eller AI är mycket bra, men en mindre del brukar bli felaktig på grund av missförstånd. Det är därför avgörande att du noggrant kontrollerar texten efter att den varit hos översättaren. Om möjligt, diskutera kluriga delar direkt med översättaren.

Att misslyckas med att kontrollera för missförstånd efter att manuskriptet varit hos översättaren, språkgranskaren eller AI:n kan visa sig vara ödesdigert. Här är två exempel där det gick snett:

Observera att de flesta tidskrifter kräver ett kort stycke i ditt manuskript som förtydligar hur du har använt AI. Du kan se ett exempel på detta mot slutet av denna publikation: Is Streptococcus pyogenes a pathogen or passenger in uncomplicated acute sore throat? A systematic review and meta-analysis.

Slutkontroll av ditt manuskript före submission

Det kan vara en god idé att låta någon annan granska ditt manuskript före submission. Varför inte låta Penelope göra det åt dig?

Följebrevet (The Cover letter)

I följebrevet introducerar du ditt manuskript för redaktören (editor). Syftet med detta brev är att sälja in ditt manuskript, och det är viktigt att du lägger lite tid på att göra det så bra som möjligt .

Efter submission

Refusering

De flesta tidskrifter refuserar 50–98 % av alla inskickade manuskript. Även bra manuskript blir refuserade eftersom vissa tidskrifter får in fler bra manuskript än vad de har möjlighet att publicera. Om detta inträffar, följ dessa steg:

Depressed?
Deprimerad?
  1. Titta på en video som beskriver dina känslor (det är alltid bra att ta en kort stund för att erkänna att detta var en besvikelse. Fastna dock inte här!).
  2. Inse att det behövs ett bättre förhållningssätt till refuseringar.
  3. Läs Rejection improves eventual impact of manuscripts. Den artikeln stämmer verkligen så väl! En refusering tvingar dig att arbeta lite mer med ditt manuskript, och det kommer att bli bättre.
  4. Ganska ofta är ditt manuskript faktiskt inte refuserat. Du får massor av (kanske hårda, negativa) kommentarer, men någonstans i svaret uppmuntras du att skicka in ett reviderat manuskript. Dessa besked innehåller ofta många kommentarer och kan vid en första anblick framstå som en hård refusering. Ta reda på om svaret du fick faktiskt är en definitiv refusering eller bara en lång lista med förbättringsförslag tillsammans med en uppmuntran att skicka in ett reviderat manuskript. Det senare är en halv acceptans. Läs fler råd nedan.
  5. Om redaktören vill ha en reviderad version, skicka in det (se råd nedan). Fundera annars på om manuskriptet har något att säga som är värt att publicera. Om ja, sök upp en annan tidskrift och skicka in en reviderad version. Det är mycket vanligt att manuskript behöver skickas in till flera tidskrifter innan de slutligen accepteras för publicering.

Begäran om reviderat manuskript

Om du skickar in en reviderad version till samma tidskrift, se till att du bifogar ett detaljerat författarsvar (author response) som utförligt redogör för hur du har bemött den framförda kritiken. Detta görs vanligtvis genom att citera granskaren (referee) och ge ett relativt utförligt svar på varje kommentar.

Kom ihåg att vissa av granskarnas kommentarer kan vara mycket bra och lyfta manuskriptet, medan andra kan grunda sig på ett missförstånd eller en åsikt du inte delar. De sistnämnda kan dock inte ignoreras med tystnad – du måste fortfarande bemöta även dessa på ett artigt och sakligt sätt. Du måste framföra tydliga argument om du väljer att inte följa vissa av granskarnas synpunkter.

Vissa mer transparenta tidskrifter (såsom BMC-serien) publicerar samtliga versioner av manuskriptet, alla granskningsrapporter (med namn) och alla författarsvar. Se några exempel på sådana granskningsutlåtanden och författarsvar/kommentarer (läs Author comments i exemplen nedan):

Att granska ett korrektur och svara på frågor vid acceptans

Redaktionspersonalen börjar arbeta med ditt råmanuskript efter att det slutligen har accepterats. Plötsligt får du ett e-postmeddelande i stil med: “Please check the proof and return the corrections within 3 working days of receipt of this notification.” (Vänligen granska korrekturet och återsänd korrigeringarna inom 3 arbetsdagar från mottagandet av detta meddelande).

Det är vanligt att de också ställer några specifika frågor (author queries). Meddelandet innehåller oftast en direktlänk eller andra instruktioner så att du kan komma åt deras korrektur (proof), vilket vanligtvis sker på deras websida. Det finns några saker du behöver göra skyndsamt:

  • Du måste noggrant jämföra deras preliminära proof-version med den senaste versionen av manuskriptet som du skickade in (var 100 % säker på att du jämför med rätt version av det senaste manuskriptet). Kontrollera alla meningar och alla siffror i alla tabeller. Kontrollera även alla figurer. Jag har flera gånger varit med om att redaktionspersonal (utan förståelse för ämnet eller forskningsmetodiken) försöker förbättra språket – oftast ganska framgångsrikt, men ibland kan de av misstag ändra innebörden så att den blir helt felaktig. Jag har också varit med om att de har bytt ut siffror i en tabell mot siffror som var helt felaktiga (förmodligen från ett annat manuskript som de arbetade med parallellt). Glöm därför inte att kontrollera tabeller och figurer lika noggrant. Allt detta måste göras grundligt, eftersom publiceringen i praktiken gjuter betong över din text, dina tabeller och dina figurer. Det kan därefter endast åtgärdas genom att publicera en formell rättelse (amendment/erratum) som anger att ursprungspublikationen innehåller fel, och det är en omständlig process.
  • Redaktionspersonalen ställer ofta också flera berättigade frågor där de ber om förtydliganden. Besvara dessa noggrant.

Falla inte för frestelsen att ignorera denna uppmaning, eftersom det sannolikt leder till att några irriterande fel publiceras eller kanske till och med att ditt manuskript inte blir publicerat alls.

Plagiat – en inkörsport till helvetet?

Att presentera andras idéer som om de vore dina egna är plagiat, och det förstår alla. Vissa gör det för att de tror att det gynnar deras karriär och att de kan komma undan med det. De har dubbelt fel. Att inte lägga ner tillräckligt med möda på att komma på egna idéer innebär att du går miste om den utveckling och förfining av ditt tänkande som skulle göra dig till en unik expert. För det andra är det ytterst osannolikt att du kommer undan med det.

Universitet och tidskrifter använder avancerad programvara som jämför din text med i stort sett allt som har skrivits, inklusive studentinlämningar. Att kopiera text och sedan göra mindre ändringar lurar inte den här typen av programvara. Det finns andra, mer eller mindre avancerade sätt att försöka lura programvaran, men dessa knep är också kända av universitet och tidskrifter och de kan kontrollera detta. Jag rekommenderar att du tittar på denna norska video från Universitetet i Bergen (UiB) som på ett lysande sätt uttrycker allt detta:

Reusing your own ideas presented previously may constitute “self-plagiarism”. The best way to avoid problems is to clearly refer to previous sources whether that is yourself or someone else.

Allmänna råd om akademisk publicering

Nick Hopwood ger en översikt över begrepp du behöver tänka på när du planerar att skicka in ett manuskript för publicering:

(Nedanstående video är på engelska. Om du har svårt att förstå engelska kan du få svensk text genom att starta videon och sedan klicka på kugghjulet (i övre högra hörnet). Därefter klicka på “Captions”, klicka sedan på auto-translate (finns längst ner) och välj “Swedish”. Detta fungerar någorlunda bra men det kan bli en del felaktigheter i översättningen).

Nick Hopwood talar om hinder för att bli publicerad och citerad:

(Nedanstående video är på engelska. Om du har svårt att förstå engelska kan du få svensk text genom att starta videon och sedan klicka på kugghjulet (i övre högra hörnet). Därefter klicka på “Captions”, klicka sedan på auto-translate (finns längst ner) och välj “Swedish”. Detta fungerar någorlunda bra men det kan bli en del felaktigheter i översättningen).

Rekommenderad information – läsning

Referenser

{2262766:6WND3295};{2262766:CDYYGAKZ};{2262766:945GQ4NE};{2262766:FNVE7Y9R},{2262766:78ZZCEER};{2262766:4EKLTIGB};{2262766:E5736TXJ};{2262766:CR6K5DHP};{2262766:4EKLTIGB};{2262766:4EKLTIGB} vancouver default asc 0 5313