(antal aktiva besökare uppdateras automatiskt var 4:e minut)
Citera denna sida som:
-
Introduktion till kvalitativa metoder
-
Först publiserad:
på:
Senast updaterad:
Om du vill informera om att denna webbsida finns...
Denna webbsida ger dig ett fågelperspektiv på empirisk-holistiska (kvalitativa) metoder. Du finner många länkar från denna sida till andra webbsidor som ger mer information.
Du kommer att förstå denna sida bäst om du först har läst Introduktion till forskning.
Oklarheter kring begreppen kvantitativ respektive kvalitativ forskning
Det finns olika sätt att se på vad som utgör god forskning. Termerna kvantitativ och kvalitativ forskning används ofta, ibland som varandras oförenliga motsatser. Eftersom ordens innebörd varierar kan vissa förtydliganden vara på sin plats. Jag vill betona att det finns olika sätt att se på detta, och jag gör inte anspråk på att presentera “sanningen” här. Vad som följer nedan är ett sätt (av flera möjliga) att försöka reda ut begreppen. Kvantitativ och kvalitativ forskning kopplas ibland till:
- vilken verklighetsuppfattning (vilka ontologiska antaganden) forskaren har.
- vilka teoretiska (epistemologiska) kunskapsansatser forskaren har gällande till exempel empirism kontra rationalism eller atomism kontra holism. I grunden vilket paradigm forskaren omfamnar.
- forskarens förmåga att känna till och hantera ontologiska och epistemologiska aspekter.
- vilken typ av forskningsfrågor forskaren är intresserad av.
- hur data samlas in.
- vilken typ av data forskaren har samlat in.
- vilka metoder forskaren använder för att analysera insamlad data.
- vem forskarens resultat gynnar, i vems intresse forskningen bedrivs.
Kan allt detta beskrivas med termerna kvantitativ respektive kvalitativ forskning? Rimligtvis inte. Låt oss därför ta en närmare titt på dessa och några andra begrepp.
Vanliga begrepp
- Ontologi är en stor gren inom filosofin som diskuterar vilken världsbild vi väljer att anta (det finns flera).
- Epistemologi är en stor gren inom filosofin som bland annat handlar om hur vi går tillväga när vi utvecklar ny kunskap. Epistemologin anger att det finns fyra huvudtyper av paradigm (dessa visas i en figur nedan).
- Paradigm (=teoretiskt ramverk = perspektiv). Världskartan över vetenskapsfilosofi (figur nedan) visar fyra stora olika paradigm. Paradigm är glasögonen genom vilka vi ser världen. Varje paradigm omfattar olika metoder som delar de grundläggande principerna för detta paradigm. Definitionen av vad som utgör god forskning skiljer sig mycket mellan paradigmen. Det empirisk-holistiska paradigmet, som innehåller kvalitativa metoder, är ett av dessa fyra stora olika paradigm inom vetenskapsfilosofin.
- Metod (Analysmetod). Flera olika metoder används inom varje paradigm. Inom det empirisk-atomistiska paradigmet har vi mängder av olika statistiska metoder. Denna sida ger en översikt över de olika metoder vi har inom det empirisk-holistiska paradigmet.
- Datainsamlingstekniker (= datainsamlingsmetoder). För att undvika sammanblandning mellan “metoder” föredrar jag att tala om “datainsamlingstekniker” snarare än “datainsamlingsmetoder”.
- Empirisk-atomistiskt paradigm (ansats) är en modernare benämning på kvantitativ ansats.
- Empirisk-holistiskt paradigm (ansats) är en modernare benämning på kvalitativ ansats.
Begreppen kvantitativ versus kvalitativ
Som framgår av figuren finns det fyra kvadranter eller huvudsakliga ansatser som forskning kan följa. De ontologiska och epistemologiska antaganden som ligger till grund för dessa fyra olika huvudansatser är fundamentalt olika och inte direkt kompatibla. Här måste forskaren göra ett val (medvetet eller omedvetet). Inget hindrar en forskare från att tro att de olika underliggande, oförenliga antagandena kan samexistera, det vill säga man kan befinna sig i den övre högra kvadranten i en delstudie, bara för att hoppa över till den övre vänstra kvadranten i nästa delstudie. Valet av kvadrant styr sedan formuleringen av syftet och eventuella forskningsfrågor man är intresserad av. Syftet och forskningsfrågorna styr sedan valet av datainsamlingsteknik och valet av analysmetod för att analysera insamlade data.
Till viss del handlar denna fråga om olika perspektiv. I var och en av kvadranterna ser man på verkligheten olika. Man skulle kunna säga att man betraktar verkligheten genom olika “glasögon”.
En typ av glasögon, kallad en holistisk världsbild, ger bilden av en värld där allt är sammankopplat. Helheten är mer än summan av sina beståndsdelar. Enligt detta synsätt får man vilseledande resultat om man avgränsar en del av verkligheten och bara studerar den. En annan typ av glasögon, en atomistisk världsbild, visar en värld som enbart är summan av sina delar. Enligt det synsättet kan man isolera en del och studera den separat. De flesta forskare verkar anse att även om helheten faktiskt är mer än summan av sina delar, kan man ofta få en fullgod förståelse av verkligheten genom att avgränsa en del och studera den. Detta förutsätter att man känner till sina metoders begränsningar. Detta innebär att man kan acceptera att flera olika paradigm samexisterar i olika delstudier, och i en enskild delstudie gör forskaren ett val gällande vilken av kvadranterna som passar för det som forskaren är intresserad av för stunden. Man skulle kunna tala om ett övergripande paradigm som omfattar de andra fyra paradigmen i en modell likt figuren ovan. Debatten om vilken typ av glasögon som förvränger bilden av verkligheten minst tenderar ibland att bli onödigt polariserad.
Var i detta resonemang passar begreppen kvantitativ och kvalitativ in? Ordet kvantitativ (medeltidslat. quantitati´vus) används i facktermer för att betona mätbara egenskaper, t.ex. hos något som ska undersökas. Kvalitativ (senlat. qualitati´vus) avser kvalitet och används i facktermer för att betona faktiska eller väsentliga egenskaper, t.ex. hos något som ska undersökas. I strikt mening betecknar termerna kvantitativ och kvalitativ endast egenskaper hos de data man har samlat in i ett forskningsprojekt. Traditionen har dock gett dessa ord en helt annan innebörd, ibland olika betydelser i olika sammanhang. Av denna anledning bör termerna kvantitativ och kvalitativ endast användas för att beskriva de data som samlats in, inte för att beteckna en viss verklighetsuppfattning (ontologi), kunskapssyn (epistemologi) eller analysmetod. När vi namnger paradigmet (kvadranterna i figuren ovan) är det bättre att använda empirisk-atomistisk ansats för att beskriva vad många, av tradition, vanligtvis har kallat en kvantitativ forskningsansats. Det som många kallar en kvalitativ forskningsansats återfinns oftast inom den empirisk-holistiska ansatsen.
Begreppsanalys, som traditionellt betraktas som en kvalitativ metod, kan sägas ligga inom det rationalistisk-holistiska paradigmet. Med detta undantag kan man säga att alla “kvalitativa metoder” återfinns inom det empirisk-holistiska paradigmet.
Om vi nu har slagit fast att termerna kvantitativ respektive kvalitativ helst bara bör användas för att beteckna insamlade data, hur definieras de då? En vanlig definition är att allt som är siffror betecknas som kvantitativa data, och allt som inte är siffror, till exempel text, bilder eller ostrukturerade observationer, är kvalitativa data. Ett problem som bör noteras är att begreppen kvantitativa-kvalitativa data lätt förväxlas med beteckningarna kvantitativa-kvalitativa variabler. Dessa är helt olika saker. Kvantitativa respektive kvalitativa variabler är beteckningar inom statistiken för olika typer av mätdata inom projekt som bygger på paradigmet i den övre vänstra kvadranten (empirisk-atomistiskt). Kvalitativa variabler består av siffror och är därför kvantitativa data.
Forskningsprocessen
Forskaren blir intresserad av ett problem. I en idealisk värld bör forskaren då först bestämma sig för vilken typ av värld de anser sig befinna sig i, och därefter, vilken typ av kunskap om problemet som forskaren söker. När detta är gjort måste man bestämma sig för om en empirisk-atomistisk eller en empirisk-holistisk ansats är mest lämplig. (En rationalistisk-atomistisk eller rationalistisk-holistisk ansats kunde naturligtvis ha valts, men detta diskuteras inte vidare på just denna webbsida). Därefter bör forskaren beskriva, mer konkret och med tydliga avgränsningar, vilket problem man är intresserad av att studera. När problemet är beskrivet formulerar man ett syfte för en ny studie och, eventuellt (om man lutar åt en kvantitativ ansats), försöker man bryta ner syftet i en eller flera detaljerade, konkreta forskningsfrågor / hypoteser.
Tyvärr är det vanligt att många vet hur de vill göra, men inte varför. Att börja med att utforma och beskriva metoden i detalj innan problemet är beskrivet och valet av paradigm är gjort är fel! Ett annat fenomen, som inte är direkt fel men som bör nämnas, är att många forskare “fastnar” inom en kvadrant och bara ser problem och forskningsfrågor som passar inom den kvadranten. Någon som har gjort ett antal studier inom den övre vänstra kvadranten och lärt sig hantera resonemanget och statistiken tenderar att sedan, under resten av sitt liv, alltid genomföra studier som hör till den övre vänstra kvadranten. Forskare som har gjort flera studier inom paradigmet i den övre högra kvadranten tenderar att sedan alltid fastna på problem som lämpligen studeras inom det paradigmet.
Att alltid hålla sig inom ett och samma paradigm är inte fel, så länge man samtidigt är medveten om att andra paradigm existerar. Det finns en tendens att forskare, vars studier bygger på paradigmet i den övre högra kvadranten, är mer medvetna om ontologi och epistemologi än forskare vars studier bygger på paradigmet i den övre vänstra kvadranten.
Skillnader mellan empirisk-atomistiska och empirisk-holistiska paradigm
I en studie baserad på ett empiriskt-atomistiskt paradigm är det vanligt att man på förhand, efter att ha valt datainsamlingsteknik och analysmetod, har bestämt vilka tänkbara slutsatser studien kan leda till. I en studie baserad på ett empiriskt-holistiskt paradigm är det vanligtvis så att man inte på samma sätt har förutbestämt vad som kan framkomma. Ett kännetecken för de datainsamlingstekniker och analysmetoder som vanligen används i en studie baserad på ett empiriskt-holistiskt paradigm är att den tar hänsyn till helheten på ett sätt som inte är möjligt i en studie där man har valt en datainsamlingsteknik och analysmetod baserad på ett empiriskt-atomistiskt paradigm. Studier baserade på ett empiriskt-atomistiskt paradigm har den egenskapen att man får ett “objektivt” mått på sannolikheten att de slutsatser man har nått är korrekta (till exempel en effektstorlek eller ett p-värde).
Kännetecknande för studier baserade på det empirisk-holistiska paradigmet är att man inte från början vet exakt vilka resultat som är tänkbara. Detta kräver en lyhördhet inför det man studerar. Valet av metod kan behöva ändras under projektets gång. Det man vill studera handlar ofta om kvaliteter och inte om siffror, fördelningar eller exakta mätvärden. Resultatet kan bli ett antal nya aspekter på ett problem. För att beskriva hur patienter upplever hemsjukvård skulle en studie baserad på ett empiriskt-atomistiskt paradigm ha definierat ett antal svarsalternativ. Till exempel, mycket missnöjd, missnöjd, neutral, nöjd och mycket nöjd. Därefter skulle man bestämma andelen patienter som ger svar i en av de fem fördefinierade kategorierna. I en studie baserad på ett empirisk-holistiskt paradigm skulle inga kategorier definieras i förväg. Undersökningen skulle leda till en eller flera kategorier, men dessa skulle definieras först mot den senare hälften av projektet. Den senare typen av studie kan alltså beskriva nya kvaliteter av verkligheten som inte var kända tidigare. Tabellen nedan presenterar en översikt över några viktiga skillnader mellan de empirisk-atomistiska och de empirisk-holistiska paradigmen:
| Aspekt | Empirisk-atomistisk ansats (“Kvantitativ ansats”) | Empirisk-holistisk ansats (“Kvalitativ ansats”) |
|---|---|---|
| Helhetssyn / kontext | Ser företeelsen som studeras isolerad och avgränsad / kontextfri (atomism). Ju mer välavgränsad desto lättare att studera. | Ser till helheten (holism) där sammanhanget (kontexten) ofta har betydelse. |
| Historiskt samband | Sällan intresserad av historiskt samband. | Ofta intresserad av relationen förflutet – nutid – framtid. |
| Mål | Försöker beskriva och gärna även förklara ett samband eller bevisa en hypotes. Letar efter universella regler. (Kontrollera – mäta – förklara – förutsäga) | Försöker förstå det specifikt mänskliga. (Komma nära och få del av människors tankar eller beteende) |
| Projektplan | En fast forskningsplan där felkällor i förväg planeras bort. (Alla data samlas in och därefter körs den planerade statistiska körningen) | Följsamhet mot data (Sättet att fråga informanter och att tolka insamlade data kanske behöver ändras under projektets gång) |
| Forskarens roll | Forskaren förhåller sig objektiv och är utbytbar. | Forskaren har en förtroendefull relation till informanterna och är ofta inte lika utbytbar. |
| Studerar | Studerar det som kan avgränsas och mätas, helst “objektivt”. | Studerar det specifikt mänskliga. Baserar sig ofta på upplevda erfarenheter och människors sätt att ge upplevelserna mening och innebörd. |
| Urval | Representativt urval som ger information om en bakomliggande större population. | Informanter valda medvetet för att de har kännedom om fenomenet. Ofta agerar man för att få stor spridning (ex gammal-ung, sjuk länge-kort tid, med komplikationer-utan komplikationer, etc) |
| Stickprovsstorlek | Storleken på det stickprov som behövs kan räknas ut på förhand. | En skattning av stickprovsstorlek kan inte göras och görs därför inte. Storleken på stickprovet är inte viktigt. Inom vissa metoder, exempelvis Grounded theory, talar man om att uppnå mättnad (ingen ny information framkommer). |
| Insamlade observationer | Består av väl definierade variabler. Deras definition kallas operationella definitioner. Man beskriver ofta centralmått och spridningsmått. | variation och olikheter mellan observationerna är intressanta. Möjliga observationer eller tolkningar sammanfattas som essens, teman, kategorier, mönster eller uppfattningar. |
| Tänkbara resultat | Det är förutbestämt vilka resultat som är möjliga. | Öppenhet inför vad resultatet skall bli. Leder ofta till överraskningar. |
| Överförbarhet | Resultaten från stickprovet kan oftast generaliseras till en bakomliggande större population. | Letar efter återkommande mönster, gemensamma drag. Viss överförbarhet finns men inte generaliserbarhet på det sätt man har inom studier utgående från empirisk-atomistisk kunskapsansats. |
| God forskningskvalitet | a) Hög reliabilitet b) Hög validitet c) God reproducerbarhet | a) Perspektivmedvetenhet (=redovisat och diskuterat sin förförståelse) b) Intern logik (=använt rätt analysmetod) c) God kvalitet på data (=citat från informanterna som stödjer resultat, analys och slutsatser). d) Legitimitet (=man kan i uppsatsen följa hur man kom fram till slutsatsen). |
Teorier som stödjer empirisk-holistiska ansatser
Forskningsmetoder inom det empirisk-holistiska (“kvalitativa”) paradigmet har sina rötter mer eller mindre i filosofi, sociologi och antropologi (se figuren nedan). Fenomenologi och hermeneutik är exempel på ansatser som har en mycket stark koppling till vetenskapsfilosofi och mer specifikt till livsvärldsperspektivet som först beskrevs av Edmund Husserl.
(Ovanstående figur är lätt modifierad från Evelyn Hermansson vid Göteborgs universitet, Sverige)
Vissa empirisk-holistiska metoder har en stark koppling till underliggande teorier medan andra har en mindre uttalad koppling, och vissa, som innehållsanalys, har nästan ingen koppling alls. Därför säger man ofta att innehållsanalys är en metod utan underliggande teori.
Empirisk-holistiska ansatser använder inte figurer och siffror. Därför använder de ingen sorts statistik, är baserade på observationer (empirism) och använder en holistisk syn. Därför är det bättre att använda termen empirisk-holistiskt paradigm (=empirisk-holistisk ansats) istället för de tvetydiga “kvalitativa metoder” eller “kvalitativ ansats” (se figur).
Forskningsmetoder som används inom det empirisk-holistiska paradigmet (“kvalitativa metoder”) är mer eller mindre rotade i vetenskapsfilosofin. Därför anses medvetenhet om vetenskapsfilosofi vara viktigare när man använder empirisk-holistiska metoder jämfört med när man använder statistik. Fenomenologi och hermeneutik är exempel på metoder med en stark koppling till vetenskapsfilosofi. Det kan vara värt att nämna att fenomenologi och hermeneutik kan avse både en empirisk-holistisk metod och en specifik filosofisk inriktning.
Empirisk-holistiska (kvalitativa) metoder
De vanligaste metoderna
| Metod | Fokus |
|---|---|
| Fallstudier | Provide an in depth description of a case and what we can learn from that case. A case can be one person, family, group, community, company, country, etc. |
| Etnografi | Syftar till att beskriva egenskaperna hos en kultur (eller subkultur) och vad vi kan lära oss av dem. |
| Grounded Theory = Grundad teori | Syftar till att utveckla en ny teori kring sociala fenomen (interaktioner mellan människor) baserad på (grundad i) faktiska observationer. Vad händer och hur hanterar människor det? |
| Historiska studier | Att beskriva tidigare händelser för att förstå nutiden och förutse vad som kan hända i framtiden. |
| Narrativa studier | Analysera de berättelser som människor berättar och erbjuda möjliga tolkningar. |
| Livsvärldsforskning | Beskriva levda erfarenheter och kondensera detta till en essens av hur denna levda erfarenhet kan beskrivas. Exempel är fenomenologi och hermeneutik. |
| Biografiska Studier | En djupgående beskrivning och analys av en persons livserfarenhet. |
| Aktionsforskning | Dessa studier implementerar förändringar (åtgärder) och beskriver vad som händer utan att sträva efter generaliserbara sanningar. Därför använder de inte randomisering eller beräknar statistik. |
| Innehållsanalys | Fokusera på att hitta (som i induktiv innehållsanalys) eller verifiera (som i deduktiv innehållsanalys) ett mönster i data som består av verbala eller visuella observationer. |
| Theoretical Domains Framework (TDF) (Teoretiskt domän-ramverk) | TDF syftar till att identifiera hinder och möjliggörare för beteendeförändring. Det används främst inom implementeringsforskning. |
Skillnader och likheter mellan olika empirisk-holistiska metoder
De flesta metoder inom det empirisk-holistiska paradigmet har mer gemensamt än vad som skiljer dem åt. De flesta metoder i detta paradigm kännetecknas av:
- Forskaren bör vara medveten om sin förförståelse (= förutfattade åsikter = fördomar) och hur detta kan påverka datainsamling och analys.
- Öppen datainsamling.
- Insamlad data kodas / omvandlas till meningsenheter.
- Meningsenheter ordnas och kombineras för att bilda en eller flera kategorier.
- Ofta kombineras flera kategorier till ett (eller flera) övergripande teman / essenser / teorier / huvudtolkningar. Exempel på denna högsta abstraktionsnivå är:
— Fenomenologi – Essens
— Hermeneutik – Huvudtolkning
— Grundad teori – Teori
— Innehållsanalys – Huvudkategori
Även om det finns många likheter finns det också tydliga skillnader mellan olika metoder inom det empirisk-holistiska paradigmet när det gäller:
- Vilken typ av kunskap är mest intressant? Är det livsvärldsperspektivet (som i fenomenologi och hermeneutik) eller mänskligt beteende med möjliga interaktioner med andra människor (som i grundad teori)?
- Ska man börja analysera data under datainsamlingen (som i grundad teori) eller ska all data samlas in innan analysen börjar (som man vanligtvis gör i fenomenologi)?
- Tror du att forskaren, genom att vara medveten om sin egen förförståelse, kan vara objektiv (som i fenomenologi) eller tror du att forskaren tolkar oavsett om det är avsikten eller inte? Du kan acceptera (och till och med omfamna) tolkning om du tror att det är omöjligt att undvika detta och istället låta tolkningen driva processen med att koda data (som man gör i hermeneutik).
Vissa metoder inom det empirisk-holistiska paradigmet har en tydlig och välbeskriven metod när man analyserar insamlad data. Exempel på en sådan metod är grundad teori. Andra metoder är inte lika väldefinierade, såsom innehållsanalys. Inom forskningsmetodologin fenomenologi finns det olika varianter av hur man analyserar observationer. Om du säger att du har använt en fenomenologisk metod bör du också specificera i detalj hur du har gjort. Ibland hänvisas det till tidigare beskrivna analysmodeller (till exempel fenomenologisk ansats enligt Giorgis metodik).
Hönan eller ägget?
Det är ganska vanligt att forskare har en viss världsbild och som en konsekvens är vana att tänka inom ett specifikt paradigm. Detta kan göra dem benägna att hålla sig till syften och forskningsfrågor som bäst besvaras av metoder de är bekanta med. En person som är väl hemmastadd i, till exempel, fenomenologi kommer troligen att fastna för nya frågeställningar som gör det möjligt att välja fenomenologi igen. Därför är samspelet mellan syfte/forskningsfråga och val av lämplig metod inte alltid okomplicerat. Det är ganska vanligt att en forskare väljer syfte och forskningsfråga som passar en specifik metod snarare än tvärtom. Detta är inte nödvändigtvis dåligt, men det kan vara bra att vara medveten om skälen till att man väljer en specifik metod.
Att välja den bästa metoden för din studie
Det bästa tillvägagångssättet när du väljer metod inom det empirisk-holistiska (kvalitativa) paradigmet för din studie är att först titta på studiens syfte. Du kan göra det genom att titta på frågorna som ställs i översikten nedan. Välj därefter den metod som bäst passar din forskningsfråga. Detta är den ideala ordningsföljden i forskningsprocessen. Grupperingen av empirisk-holistiska metoder nedan är inspirerad av Anne Nyström, sjuksköterska och filosofie doktor vid Göteborgs Universitet.
- Metoder som fokuserar på språk och kommunikation mellan människor:
- Innehålls- eller processanalys* (“Vad säger ordval och samtalets organisation om den här gruppen?”)
- Etnoscience (“Vad kan man av människors ordval utläsa om deras syn på världen?”)
- Metoder som fokuserar på återkommande skeenden/teman/mönster i mänskligt liv. De beskriver mönster i de olika slags liv människor lever. De fokuserar på mänskliga handlingar, det dagliga livets former, mönster och strukturer:
- Grundad teori (“Vilket mönster beskriver vad som händer här?”)
- Fenomenografi (“Vilka skilda sätt finns det att uppfatta…?”)
- Etnografi (“Hur upplever och handskas människor i denna kultur med…?”)
- Innehållsanalys / Kvalitativ deskriptiv metod* (Vilket mönster visar sig…?)
- Kritisk forskning /Feministisk forskning (“Samhällsfenomen utifrån en definierad bakgrund)
- (Aktionsforskning)**
- Metoder som söker mening/innebörd i enskilda människors upplevelser eller i texter. Dessa metoder har ett livsvärldsperspektiv och syftar till att beskriva hur människor upplever och erfar sin omvärld. De vill få fram en djupare beskrivning, tolkning och förståelse av människors upplevda erfarenheter:
- Hermeneutik (illåter att tolkning införlivas i framväxande meningsmönster. Erkänner och tillåter, till och med uppmuntrar, en viss grad av tolkning / subjektivitet från forskaren.)
- Fenomenologi (Rekommenderar att man inte tillåter eller att man begränsar tolkning från att införlivas i framväxande meningsmönster. Försöker vara “objektiv”.)
- Innehållsanalys* (Vilket mönster visar sig avseende…?)
- Livsberättelser / Life stories (Vad kan vi lära av ett enskilt livsöde…?)
* Innehållsanalys är en beteckning som olyckligtvis används för två helt olika metoder. Den kvalitativa deskriptiva metoden kallas ofta för innehållsanalys. Begreppet innehållsanalys används ibland även när man räknar förekomst av olika kategorier av utsagor. Sistnämnda är ingen empirisk-holistisk metod men nämns här bara för att klargöra att när man använder begreppet innehållsanalys finns risk för missförstånd.
** Aktionsforskning har inslag av att räkna antal och är således inte strikt en empirisk-holistisk metod.
Begreppsanalys med fokus på frågan “Vad är betydelsen / innebörden av begreppet…?” …används ofta inom kvalitativ forskning. Dock är begreppsanalys inte direkt en empirisk-holistisk ansats. Den ligger inom den rationalistisk-holistiska ansatsen (filosofisk forskning).