Anta som exempel att vi samlat in uppgift om body mass index (BMI) från många skolelever. Samtidigt har vi frågat eleverna om de äter skollunch i skolans matsal eller ej. Anta vidare att vi mätt och frågat eleverna klassvis, det vill säga i vissa klasser är alla elever undersökta medan i andra är inga undersökta. Vi antar vidare att vi undersökt tre klasser i tre olika skolor. Om vi hittar ett samband mellan övervikt och huruvida de äter i skolmatsalen eller ej vad beror det på? Är det ett allmänt samband i alla skolor eller finns det någon speciell skolfaktor som gör att vi hittar ett samband som egentligen bara är ett uttryck för skillnader mellan olika skolor?

Individerna kan nås i olika undersökningar genom att de varit på olika skolor, vårdcentraler, sjukhus etc. Förklaras resultaten av att variablerna har samband på individnivå eller av skillnader mellan skolor, vårdcentraler och sjukhus? Man kan tänka sig flera nivåer där upprepade mätningar på individen är lägsta nivån, individen själv nästa nivå, vårdenheter är tredje nivån och vårdområden eller landsting fjärde nivån. Kan man analysera data på individnivå och samtidigt ta hänsyn till (justera för) eventuella effekter beroende på skillnader mellan enheter och områden/landsting?
    I olika forskningsstudier är det vanligt att individer samlas in från flera olika centra. Detta kallas för klusterurval (se sidan om urvalsstrategier). Spelar det någon roll om individerna samlas in från ett enda eller flera olika centra? Om det kan tänkas spela roll hur tar man hänsyn till det vid analys av insamlade data? Låt oss diskutera kring några exempel för att göra det mer begripligt.

Låt oss återvända till vårt exempel om skolelever. Vår fråga är alltså om lunchintag i skolmatsalen eller ej har samband med övervikt. Vi antar att vi samlat in uppgift om body mass index (BMI) från många skolelever. Samtidigt har vi frågat eleverna om de äter skollunch i skolans matsal eller ej. Vi har även frågat om kön och ålder. Anta vidare att vi mätt och frågat eleverna klassvis, det vill säga i vissa klasser är alla elever undersökta medan i andra är inga undersökta. Vi antar vidare att vi undersökt tre klasser i tre olika skolor. Om vi hittar ett samband mellan övervikt och huruvida de äter i skolmatsalen eller ej vad beror det på? Är det ett allmänt samband i alla skolor eller finns det någon speciell skolfaktor som gör att vi hittar ett samband som egentligen bara är ett uttryck för skillnader mellan olika skolor? Här är skolbarn nivå1, skolklasser nivå 2 och skolor nivå 3. Vill man trassla till det ännu mer kan man tala om rektorsområden (vardera innehållande flera skolor) som nivå 4. Här skulle det passa att använda en multipel linjär regression. Vi låter då BMI vara den beroende variabeln. Kön, ålder, en variabel för klasseffekt och en variabel för skoleffekt blir oberoende variabler. Variabeln för klasseffekt blir då klassens medel-BMI och variabeln för skoleffekt blir skolans medel-BMI.  Låt oss kalla variabeln BMI för BMI, variabeln ålder för age, variabeln kön för sex, variabeln för om de äter i skolmatsalen eller ej för matsal, variabeln för klasseffekt klass och slutligen variabeln för skoleffekt skola. För att göra analysen skriver man i statistikprogrammet ett kommando. I statistikprogrammet Epi Info skriver man:

REGRESS BMI = age (sex) (matsal) klass skola

Orsaken till att variablerna sex och matsal har parantes runt om sig är att vi vill behandla dessa som dummyvariabler, d.v.s som nominaldata och inte som egentliga siffror. Sex kan kodas som m för man och k för kvinna. Matsal kan kodas som m för matsal och a för om de äter lunch på annan plats. När datorn gör regress-kommandot levererar den ett svar som anger hur mycket variabeln matsal samvarierar med BMI om vi samtidigt tar hänsyn till kön, ålder och eventuell effekt av klasser och skolor. Som en bieffekt får vi även besked om hur mycket de andra oberoende variablerna (kön, ålder, klasser och skolor) samvarierar med BMI.

Denna tänkta studie om BMI är ett exempel på en epidemiologisk studie med sambandsanalys där man tar hänsyn till att data ligger i flera nivåer. Även vid experimentella studier (interventionsstudier) kan det vara viktigt att ta hänsyn till att data samlas in på olika enheter. Mer om det här kan du läsa på vår sida om Flernivåmodeller.

2) FOU-PORTAL

 www.fou.nu/is/sverige

3) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN

Sedan föregående nyhetsbrev 2003-05-14 har följande ändringar gjorts på www.infovoice.se/fou:

2003-05-14 -- 2003-12-31:

• Sidan om kappakoefficient uppdateras. Mot slutet läggs till ett stycke som diskuterar problemet med stor överensstämmelse (hög efficay = hög index of validity) och samtidigt låg kappa.

• Sidan om forskningsetisk bedömning uppdateras.

• Sidan om litteraturtips uppdateras.

Under 2004

• Sidan om anslagsgivare skrivs om.
• Sidan om litteratursökning uppdateras avseende nerlagda databaser.
• Sidan som beskriver Skattningsskalornas statistik genomgår en stor revidering. Sidan disponeras om och nya avsnitt tillkommer.
• Sidan som beskriver Vad är forskning görs om.
• Informationen om etisk prövning av forskningsprojekt görs om.
• Översikten av olika studiedesign görs om. Det är översikten över experimentella studier som gjorts om.

• Sidan om översikt över kvalitativa ansatser/metoder skrivs om.

• Sidan som ger en Översikt över Epi-Info uppdateras.

• Sidan med Exempel för Epi-Info: nr 1 uppdateras för att passa de uppdateringar som skett med programmet Epi-Info.

Under 2005:

• En ny sida om Flernivåmodeller läggs upp.
• Menyträdet görs om. Under menyvalet "Forskningsmetodik" - "Kvantitativa metoder" läggs undermenyn "Speciella problem" upp. Några webbsidor som tidigare saknats i menyträdet och bara kunnat nås via sökfunktionen förs in på lämpliga ställen i menyträdet.
• Sidan Vad finns här (sitemap) ändras så att den stämmer med det nya menyträdet. Dessutom läggs länkar in så att du kan klicka direkt från den sidan.

• Sidan om urvalsstrategier blir klar (frånsett avsnittet om urvalsstrategier vid kvalitativa undersökningar som skrivs senare).

4) KURS I FORSKNINGSMETODIK

Nästa kurs i grundläggande forskningsmetodik börjar 2005-09-05. Kursen ger en översikt över kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Kursen innehåller bland annat: vetenskapsteori, likheter och skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, kvantitativa forskningsmetoder - design och grundläggande statistik, kvalitativa forskningsmetoder, forskningsetik och sekretess, personuppgiftslagen, skriftlig och muntlig presentationsteknik, granskning av andras vetenskapliga arbeten, att söka pengar för en vetenskaplig studie, etc.
    Kursen bygger mycket på strukturerade hemstudier, grupparbeten och gemensamma diskussioner kring olika exempel. Vi försöker ha roligt medan vi lär oss! Kursen har en egen lösenordsskyddad hemsida där man kan läsa referat av vad som gjordes vid senaste kurstillfället. Ansökan till grundkursen skall vara inne senast 20/8. Grundkursen tenderar att bli full så vill du gå grundkursen och vara säker på att få plats då är det dags att skicka in ansökan snarast!

5) OM WEBBPLATSEN

Adressen till webbplatsen för forskningsmetodik är:

6) OM INFOBREVET

Senaste infobrevet

OBS!! - Byter du e-post adress? Då är det viktigt att du skickar ett e-post och berättar så vi kan hålla vår adresslista aktuell. - OBS!!

Detta infobrev skickas ut ungefär en gång i kvartalet. Om du vill sluta prenumerera på detta informationsbrev så skicka ett svar på detta e-brev med texten: "Sluta prenumerera".

Vänliga hälsningar

Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare

Avd. för allmänmedicin
Inst. för Samhällsmedicin
Sahlgrenska akademien
Göteborgs Universitet