Översikt över metoder baserade på empirisk-holistisk (kvalitativ) kunskapsansats
Denna sida är uppdaterad 2006-10-27

För att bäst förstå den här sidan bör du först ha läst:

• Vetenskapsteori
  Beskriver bland annat hur man under årtusenden resonerat kring vilka vägar som är acceptabla för att uppnå ny kunskap.
• Vad är forskning
  Beskriver att typiskt för forskning är den starka kopplingen till bakomliggande vetenskapsteoretiska antaganden. Detta är mer eller mindre medvetet för olika forskare.
• Kunskapsansats
  Beskriver skillnader mellan de två paradigmen empirisk-atomistisk och empirisk-holistisk.

Vanliga begrepp
Först vill jag klargöra vad jag menar med några begrepp:

• Kunskapsansats = epistemologi = vad slags kunskap vi söker = perspektiv = teoretisk referensram = paradigm.
• Metodologi avser en speciell inriktning inom ett paradigm. Inom empirisk-holistiskt paradigm talar man exempelvis om fenomenologi eller hermeneutik. Metod och metodologi är synonyma begrepp.
• Datainsamlingsteknik och datainsamlingsmetod är liktydiga termer som står för något annat, nämligen hur vi bär oss åt för att samla in de data vi senare skall analysera. För att minska sammanblandning mellan forskningsmetod och datainsamling använder jag på denna webb hellre termen datainsamlingsteknik istället för termen datainsamlingsmetod. Olika datainsamlingstekniker finns beskrivna på en annan sida.
• Kvalitativa metoder är ett tvetydigt begrepp. Av olika skäl föredrar jag att hellre använda benämningen empirisk-holistiska metoder (eller i vissa fall rationalistisk-holistiska metoder).

Det kan nämnas att fenomenologi och hermeneutik både kan avse en forskningsmetod och en vetenskapsfilosofisk inriktning. På den här webbsidan avses forskningsmetoden.

Epistemologisk (vetenskapsteoretisk) förankring
Forskningsmetoder inom det empirisk-holistiska (kvalitativa) paradigmet har mer eller mindre sina rötter i filosofi, sociologi och antropologi (se nedanstående figur). Hermeneutik och fenomenologi är exempel på ansatser som har en mycket stark vetenskapsteoretisk förankring utgående från filosofen Husserl's livsvärldsbegrepp. Grounded theory är ett annat exempel som utgår från teorier med grund i sociologi och antropologi.

Som vi ser är vissa metoder starkt kopplade till bakomliggande teorier. Andra metoder har en lösare koppling och vissa metoder (exempelvis innehållsanalys) saknar nästan helt koppling till bakomliggande teorier. Innehållsanalys är en metod som därför ibland kallas för en teorilös metod.

Avgränsning mellan olika metoder
Det som de flesta metoder inom det empirisk-holistiska paradigmet har gemensamt är mer än det som skiljer dem åt. De flesta metoder inom detta paradigm kännetecknas av:

• Forskaren skall vara medveten om sin förförståelse (förutfattade meningar/åsikter) och hur detta kan tänkas påverka datainsamling och analys.
• Öppen datainsamling.
• Insamlade data kodas / transformeras till meningsbärande enheter.
• Meningsbärande enheter klumpas ihop till en eller flera kategorier.
• Ofta sammanförs flera kategorier till ett (eller flera) övergripande teman / essenser / teorier / huvudtolkningar. Exempel på denna högsta abstraktionsnivå är:
  --Fenomenologi - essens
  --Hermeneutik - huvudtolkning
  --Grounded theory - teori
  --(Innehållsanalys - brukar inte sammanföra kategorierna till en högre abstraktionsnivå)

Det som skiljer metoderna åt är:

• Vilken slags kunskap är mest intressant? Är det livsvärldsperspektivet (som vid fenomenologi och hermeneutik) eller mänskligt beteende med eventuella interaktioner med andra människor (som inom grounded theory)?
• Får man börja analysera data under pågående datainsamling (som vid grounded theory) eller skall alla data samlas in först (som vid fenomenologi)?
• Tror man att forskaren genom att vara medveten om sin förförståelse kan förhålla sig objektiv (som inom fenomenologi) eller tror man att forskaren tolkar vare sig det är avsikten eller ej. Om man tror att det inte går att undvika tolkning kan man acceptera detta och istället synliggöra och driva på tolkningsprocessen (som man gör inom hermeneutiken).

En del forskningsmetoder inom det empirisk-holistiska (kvalitativa) paradigmet  har ett tydligt och väl beskrivet tillvägagångssätt när man skall analysera insamlade data. Exempel på en sådan ansats är grounded theory. Andra forskningsansatser är inte lika väl definierade. Inom forskningsmetoden fenomenologi finns olika varianter av hur man analyserar. Om man säger att man har använt fenomenologisk metod bör man dessutom ange i detalj hur man har gjort. Ibland hänvisar man till redan tidigare beskrivna analysmodeller (exempelvis fenomenologisk ansats enligt Giorgi's metodik).

Att välja rätt metod - vad är hönan och vad är ägget?
När man skall välja vilken metod inom det empirisk-holistiska (kvalitativa) paradigmet som passar tittar man först på vilken slags frågeställning man har [jämför det som står inom klammer i nedanstående tabell]. Utifrån frågeställningen väljer man sedan vilken metod som passar bäst. Detta är den ideala ordningen i forskningsprocessen. Ofta är det så att vissa forskare har en viss världsbild och vetenskapssyn (paradigm) som gör att de fastnar för frågeställningar som passar de metoder de behärskar bäst. En person som är väl insatt i exempelvis fenomenologi har sannolikt lättare att fastna för nya frågeställningar som gör att man återigen väljer fenomenologi. Samspelet mellan frågeställning och val av metod är alltså inte så enkelt att forskaren först helt oberoende fastnar för en frågeställning och sedan oberoende väljer en metod som passar för frågeställningen.

Att indela "kvalitativa metoder" - en översikt
Nästan alla forskningsmetoder som traditionellt kallas kvalitativa kan placeras inom den empirisk-holistiska kunskapsansatsen. Undantaget är begreppsanalys som faller inom den rationalistisk-holistiska kunskapsansatsen. Nedanstående översikt (delvis gjord efter en modell av Anne Nyström, sjuksköterska och medicine doktor) gör inte anspråk på att vara varken fullständig eller helt invändningsfri. Dessa metoder kan grupperas eller indelas även på andra sätt. Metoder som står inom parantes är omdiskuterade. Frågan är om de är att betrakta som forskningsmetoder eller ej. I översikten hittar du även en del länkar till mer information om den aktuella metoden.

De vanligaste "kvalitativa" forskningsmetoderna

(Metoder markerade med en pil till vänster har en speciellt stark förankring i en bakomliggande vetenskapsteoretisk referensram)

I.	Rationalistisk-holistiska metoder ("verkligheten studeras inte")
		*	Begreppsanalys [Vilken betydelse/innebörd har begreppet...?]
II.	Empirisk-holistiska metoder ("verkligheten studeras")
	A.	Metoder som fokuserar på språk och kommunikation mellan människor
		*	Innehålls- eller processanalys [Vad säger ordval och samtalets organisation om den här gruppen?]
		*	Ethnoscience [Vad kan man av människors ordval utläsa om deras syn på världen?]
	B.	Metoder som fokuserar på återkommande skeenden/teman/mönster i mänskligt liv. Beskriver mönster. (De beskriver de olika slags liv människor lever. De fokuserar på mänskliga handlingar, det dagliga livets former, mönster och strukturer)
		*	Grounded theory [Vad händer här...?]
		*	Fenomenografi [Vilka skilda sätt finns det att uppfatta...?]
		*	Etnografi [Hur upplever och handskas människor i denna kultur med...?]
		*	Kvalitativ deskriptiv metod / innehållsanalys # [Vilket mönster visar sig...?]
		*	Kritisk forskning /Feministisk forskning [Samhällsfenomen utifrån en definierad bakgrund]
		(*	Aktionsforskning ##)
		(*	Evalueringsforskning ##)
	C.	Metoder som söker mening/innebörd i enskilda människors upplevelser eller i texter. Har livsvärldsperspektiv. (De beskriver hur människor upplever och erfar sin omvärld. De fokuserar på beskrivning, tolkning och förståelse)
		*	Hermeneutik [Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?]
		*	Fenomenologi [Hur kan det upplevas att...? Hur är det att...?]
		*	Kvalitativ deskriptiv metod / innehållsanalys # [Vilket mönster visar sig...?]
		*	Life histories
	D.	Metoder med tonvikt på forskarens närvaro, inlevelse, reflexion och konstnärlighet
		(*	Heuristisk forskning ###) [Fördjupar upplevelsen om ett fenomen genom exempelvis en roman, musikstycke eller dikt]

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.