Litteratursökning
Denna sida är uppdaterad 2005-07-13

Vad är en referens och var hittar jag dem?
I ditt arbete behöver du emellanåt ta reda på vad man redan vet om ditt problem. Du har bestämt dig för att göra en systematisk informationssökning. Informationen kan du hitta genom litteratursökning eller genom att fråga kollegor. Litteratursökning innebär att leta efter vad andra tidigare skrivit. Det de skrivit kan vara en artikel, kapitel i en bok eller en hel bok. Dessa olika skrifter kan beskrivas med en referens.
    I Nationalencyklopedin hittar man att termen referens ytterst kommer från latinets re´fero 'bära tillbaka'; 'återge', 'återspegla'. En referens är en hänvisning till en upplysning, rekommendation eller person(er) som man hänvisar till. Referensbibliotek är en samling av uppslags- eller fackböcker, tillgängliga på en viss plats.
    I vetenskapliga sammanhang brukar man med referens mena enbart skrivet material i form av en artikel i en tidskrift, kapitel i en bok eller en hel bok. Muntlig information är i regel inte användbart som referens (även om informationen kan vara nog så intressant och viktig). På senare tid har webbsidor börjat blir accepterade som referenskällor (se sidan om Copyright).

Exempel på hur referenser kan se ut - Enstaka artiklar:

• Estborn B. Var hittar jag artikeln? En översikt av medicinsk informationshantering. Lakartidningen 1994;91:2352-4.
• Gunnarsson RK, Lanke J. The predictive value of microbiologic diagnostic tests if asymptomatic carriers are present. Stat Med 2002;21:1773-85.
• Altman DG, Bland JM. How to randomise. BMJ 1999;319(7211):703-4.

Artiklarna ges ut i tidskrifter där varje lösnummer får ett nummer. Flera lösnummer buntas senare ihop så att de bildar en bokliknande sammanställning. Denna bok som innehåller flera tidskriftsnummer i rad kallas en volym. När den är full börjar man med nästa volym. Det som anges med fetstil ovan är volymsnumret. Efter det följer sidnumret. I många tidskrifter följer sidnumreringen volymen och inte tidskriftsnumret. Det innebär att när ett nytt nummer av tidskriften kommer kan det exempelvis vara så att första sidan i första artikeln börjar på sidan 1324.

Exempel på hur referenser kan se ut - Kapitel i en bok där alla kapitel har samma författare (dessa böcker kallas ofta monografier)

• Altman DG. Comparing groups - categorical data. Practical statistics for medical research. London: Chapman & Hall; 1991, pp 229-76.
• Altman DG. Comparing groups - continous data. Practical statistics for medical research. London: Chapman & Hall; 1991, pp 179-228.
• Aczel AD. Nonparametric methods and chi-square tests. Complete business statistics fourth edition. Boston: Irwin/McGraw-Hill; 1999, pp 668-739.
• Gunnarsson RK. When shall the doctor take the test. Dissertation: Microbiologic diagnostic tests when asymptomatic carriers are present. Aspects of the use of conventional throat and nasopharyngeal cultures as examples. Göteborg: Department of primary health care and department of medical microbiology, Göteborg University, Sweden; 2001, pp 65-7.

Exempel på hur referenser kan se ut - Hela böcker med samma författare (kan vara en eller flera) till hela boken (dessa böcker kallas ofta monografier):

• Rosner B. Fundamentals of Biostatistics 3rd ed. Boston: PWS-Kent publishing; 1990.
• Altman DG, Machin D, Bryant TN, Gardner TN. Statistics with confidence 2nd edition. BMJ Publishing; 2000.
• Gunnarsson RK. Dissertation: Microbiologic diagnostic tests when asymptomatic carriers are present. Aspects of the use of conventional throat and nasopharyngeal cultures as examples. Göteborg: Department of primary health care and department of medical microbiology, Göteborg University, Sweden; 2001.

Exempel på hur referenser kan se ut - Kapitel i en bok där de olika kapitlen har olika författare. Denna sorts bok kallas editerad bok och har en (ibland flera) editor(er) som håller samman bokens röda tråd.:

• Braunwald E, Harrison TR. Pain in the chest. In Harrison's principles of internal medicine eight edition. Thorn GW, Adams RD, Braunwald E, Isselbacher KJ, Petersdorf RG. London: McGraw-Hill 1977, pp28-33.

Exempel på hur referenser kan se ut - Editerad bok där de olika kapitlen har olika författare. Referens till hela boken.

• Thorn GW, Adams RD, Braunwald E, Isselbacher KJ, Petersdorf RG. Harrison's principles of internal medicine eight edition. London: McGraw-Hill 1977

Som synes blir det så att om man refererar till en hel bok ser det likadant ut oavsett om det är en monografi (samma författare till alla kapitel) eller editerad bok med olika författare till de olika kapitlen. I ovanstående exempel är referenserna angivna enligt Vancouverstilen. Denna stil är vanligast men det finns andra sätt att beskriva referenser. Vi går inte in mer på det här.

Ämnessökning
Ett sätt är att gå in i fackböcker eller facktidskrifter och se vad som finns skrivet inom det aktuella ämnesområdet. Svårigheten med denna metod ligger i att välja rätt böcker eller rätt tidskrifter.

Sökord, vad är det?
Korta sammanfattningar av artiklar finns lagrade i stora databaser. Det finns olika sätt att hitta nålarna i den stora höstacken. Ett sätt är att söka på vilka ord som helst som man tycker beskriver det fenomen man är intresserad av. Problemet är att du kanske inte associerar till samma ord som de olika författarna. För att lösa detta problem har man definierat speciella söktermer. Dessa termer är mycket exakt definierade och fungerar som en slags "etiketter". När en artikel beskriver ett fenomen kan man klistra på en eller flera passande "etiketter". Om du gör din sökning på någon av dessa etiketter är det mycket mer troligt att du och alla författarna menar samma sak. Du hittar då fler artiklar som handlar om det fenomen du är intresserad av, samtidigt slipper du en massa artiklar som handlar om något helt annat.
    Olika databaser har olika söktermer. I databasen Medline heter sökorden MESH. När man söker kan man kombinera söktermer. Troligen kommer du fram till att flera tänkbara etiketter (söktermer) kan passa in på ditt ämnesområde. En lämplig strategi är då att göra en sökning på var och en av dessa söktermer för att se hur många referenser du får. Om du ser att varje sökning ger många tusen referenser måste du som nästa steg snäva in sökningen. Detta gör du genom att kombinera etiketterna. Man anger då som sökvillkor att referenserna skall innehålla två eller fler av dina söktermer. Rent praktiskt brukar man då som sökvillkor skriva exempelvis: "respiratory tract infection AND streptococcus".
    Litteratursökningen är en balansgång. Å ena sidan vill man inte missa intressanta referenser genom att snäva in sökningen för mycket. Å andra sidan vill man inte göra sökningen så att man måste läsa igenom 10 000 artiklar. En lämplig målsättning är att genom söktermer försöka vaska fram ett något större antal abstrakt (författarnas egna sammanfattningar) än antalet artiklar man planerar att läsa. Du skummar igenom de abstrakt du har hittat och väljer sedan ut de mest intressanta artiklarna för en noggrann genomläsning. Som en första början kan det vara lämpligt att söka fram 50-500 abstrakt för att sedan läsa 5-50 hela artiklar.

Cinahl
Innehåller artiklar från de viktigaste vetenskapliga tidskrifterna för sjuksköterskor. Den utges av Cinahl Information Systems i USA och startade 1982. Vill man söka via internet betalar man för en viss tid. När tiden gått till ända får man betala mer. 15 timmar kostar $50.Dess hemsida har adressen:
http://www.cinahl.com/

Cohrane
Cochrane är en internationell organisation som startade 1993. Initiativet kom från epidemiologen Archie Cochrane som konstaterade:

• Handlandet inom sjukvården baseras inte alltid på bästa kunskap.
• Informationsmassan är för stor för att en enskild individ skall kunna ta del av den.
• Resurserna inom sjukvården är begränsade så det är viktigt att använda dem på bästa tänkbara sätt. En förutsättning är att man vet vilka behandlingsmetoder som verkligen fungerar.

Cohrane - organisationen levererar ständigt översikter, bland annat över hur effektiva olika behandlingsmetoder är. Deras översikter publiceras elektroniskt på en webbplats. Numera är Cohrane gratis för bland annat Svenskar. Du kan leta efter information i Cohrane genom:

• Fritextsökning från deras söksida:
  Länk till deras söksida.
• Läsa listan med systematiska översikter över utvärdering av olika behandlingsmetoder (Cohrane reviews)
  Länk till sida med systematic reviews
• Cohrane's granskningar över olika aspekter av forskningsmetodik
  Länk till sida med granskning av forskningsmetodik
• Cohranes samling över artiklar som diskuterar forskningsmetodik. Artiklarna är inte Cohranedprodukter utan här finns bara en samling av artiklar de funnit intressanta. Artiklarna återges som referensen med abstract.
  Länk till artikelsamling om forskningsmetodik

Embase
Embase (Excerpta Medica), som är den näst största databasen med sina drygt 5 miljoner artiklar från 3500 tidskrifter (1997), täcker nästan hela det biomedicinska området. Till skillnad från Medline har man inte med artiklar rörande omvårdnad, odontologi och veterinärmedicin. I Embase har tonvikten lagts på artiklar om läkemedel, ungefär 40%, att jämföra med Medlines 20%. Embase framställs av Elsevier Science Publishers i Nederländerna. Embase har en bredare täckning av europeiska och asiatiska artiklar medan Medline är mer koncentrerad på artiklar från USA och Västeuropa. Även Embase har speciella söktermer, cirka 35.000. Orsaken till att Embase har fler söktermer än Medline är att man har lagt in ett stort antal läkemedelsnamn och kemiska termer som sökord. Embase motsvarighet till subheadings kallas links och de är 28 stycken.

Grateful Med
Har drivits av National library of Medicine i USA. Var en väg in till flera databaser, bland annat Medline. Grateful Med är numera nerlagt.

Medline
National Library of Medicine (NLM) i USA har under många år producerat en tryckt sammanställning över de flesta medicinska vetenskapliga artiklar som publiceras. Denna tryckta sammanställning kallades Index Medicus® (IM). 1964 började NLM använda ett datoriserat system som tekniskt hjälpmedel för att producera  IM. Det datoriserade systemet kallades MEDLARS® (Medical Literature Analysis and Retrieval System). 1971 introduserades MEDLINE®. Medline var att man gjorde så att det gick att koppla upp sig mot medlars-systemet. Via medline kom man åt artiklar från 1966 och framåt. Årgångarna 1964-1965 fanns visserligen i medlars-systemet men var inte åtkomliga genom medline beroende på att man använt olika format. IM och medline har samexisterat under många år men alltsedan medline blev gratis tillgängligt via internet har behovet av ett tryckt index minskat. IM slutade därför publiceras december 2004.
    Medline är nu den största medicinska databasen. Den innehåller all information om publicerade vetenskapliga artiklar motsvarande tidigare index såsom Index Medicus, Index to Dental Literature och International Nursing Index, från 1966 och framåt. Medline innehåller >12 miljoner artiklar ur c:a 4800 medicinska tidskrifter, 75% av artiklarna är skrivna på engelska. Vad gäller artiklar inlagda från och med 1984 finns författarens egen sammanfattning (abstrakt) med för ca 60% av artiklarna, för artiklar inlagda mellan 1975 och 1984 har drygt 47% abstrakt. Innan dess lades inga abstrakt in. Medline täcker så gott som hela det biomedicinska området. Det tar i regel några veckor efter en publikation innan man kan hitta artikeln i Medline.
    I Medline kan man söka på tre sätt. Antingen fri textsökning, sökning på indexord eller sökning på MeSH-term (Medical Subject Headings). Fritextsökning tar fram alla referenser som någonstans i sitt referensnamn eller abstrakt innehåller det du sökte efter. Med fritextsökning får man ofta fram referenser som handlade om något helt annat än vad man tänkt sig. Indexord är alla viktigare ord som förekommer i Medline. Detta använder man lämpligen när man vill söka på författarnamn eller på en term som inte har sin motsvarighet i MeSH-systemet. MeSH är ett hierarkiskt system av speciella indexord. Det finns cirka 16.000. De flesta MeSH-termer har speciella underrubriker, subheadings, som innehåller definierade aspekter av MeSH-termen. Medline har cirka 85 subheadings.
    Sökning på MeSH-termer är det överlägset bästa sättet att söka i Medline. MeSH-termerna finns i en hierarkisk förteckning (MeSH tree structures). Det bästa sättet att söka i Medline är alltså att först leta fram rätt MeSH-term. Därefter ser man vilka referenser som innehåller denna MeSH-term. Man kan via internet söka gratis på Medline genom PubMed (drivs av NLM). PubMed inkluderar även PreMEDLINE (se nedan) och OLDMEDLINE (se nedan). Göteborgs Universitet har skrivit en Svensk lathund för användandet av PubMed.

MIKS
MIKS är den gemensamma katalogen för biblioteken vid Karolinska Institutet och Södertörns högskola. Katalogen förtecknar framförallt tryckta böcker och tidskrifter men innehåller även, i mindre grad, andra medier. Rapporter från den nedlagda databasen Spriline har överförts hit.
    Du når MIKS genom: http://library.kib.ki.se/

Libris
LIBRIS (LIBRary Information System) är ett biblioteksdatasystem som bland annat omfattar funktioner för katalogisering, sökning och fjärrlån av litteratur. LIBRIS-avdelningen vid Kungl biblioteket ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av systemet.
    För närvarande registrerar ca 200 universitets/högskole- och specialbibliotek sitt litteraturbestånd i LIBRIS. Ungefär 1000 bibliotek använder systemet för fjärrlån. Exempel på sådana är folkbibliotek och företagsbibliotek både i Sverige och i övriga Norden.
    LIBRIS-systemet syftar till samutnyttjande av i första hand de svenska forsknings- och specialbibliotekens resurser. Med avsikten att reducera tiden för katalogiseringsarbete vid LIBRIS-biblioteken registreras varje bok, tidskrift eller annan publikation endast en gång i databasen. De deltagande biblioteken kompletterar katalogposterna med lokala uppgifter om innehav och uppställning.
    I fjärrlåneverksamheten används systemet för lokalisering av litteratur och för automatiserad fjärrlånehantering.
    Som stöd för inköps- och katalogiseringsarbete finns dessutom utländsk bibliografisk information över huvudsakligen nyutkommen engelsk- och tyskspråkig litteratur.
    Du når Libris genom: http://www.libris.kb.se/

Nurseline
Nurseline beskriver publicerade artiklar inom vårdområdet. Här återfinns de artiklar som är registrerade i International Nursing Index från 1966 och framåt. Databasens innehåll kopieras från Medline. Medline innehåller alltså allt som finns i Nurseline (och mycket mer). Om man har tillgång till att söka i Medline behöver man alltså inte söka i Nurseline.

Oldmedline
Medline (se ovan) innehåller artiklar från 1966 och framåt. National Library of Medicine (NLM) i USA håller på att indexera artiklar publicerade före 1966. Dessa artiklar läggs i databasen oldmedline. Där återfinns nu c:a 2 miljoner artiklar publicerade 1950-1965. Artiklar i oldmedline har inte Mesh-termer och saknar abstract.  När man söker i PubMed (drivs av NLM) söker man även i oldmedline.

Patrix
Patrix täcker generell information om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, behandlingsmetoder, läkemedel, hjälpmedel och egenvård. Databasen innehåller ca 3 000 referenser till: böcker, tidskriftsartiklar, broschyrer och faktablad, AV-media samt adresser till patientföreningar. Patrix är numera nedlagd. Vissa böcker har behållits och lagts in i KIB:s bibliotekskatalog MIKS. Större delen av tidskriftsartiklarna har lagts in i artikeldatabasen SveMed+ (se nedan).

PreMedline
Nås genom PubMed (se nedan) och innehåller artiklar som står i kö för att bli indexerade och inlagda i MEDLINE. Även en del artiklar som senare inte blir indexerade i MEDLINE finns med (kallas Publisher supplied citations). PreMEDLINE uppdateras dagligen.

PubMed
Sammanställs av National Library of Medicine i USA och är ett register som samlar information från MEDLINE, PreMEDLINE och OLDMEDLINE. Nås på adressen: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?db=PubMed
Läs gärna Svensk lathund för användandet av PubMed.

SMIL
SMIL - Skandinavisk Medicinsk Information för Lekmän är ett nordiskt samarbete. Sverige, Norge och svensktalande Finland är med. Norge som har varit helt utan patientinformation har flest poster inlagda. Tanken är kvalitet framför kvantitet och att de skandinaviska språken skall komplettera varandra när patientinformation saknas på det egna språket. På biblioteken ses ett behov av patientinformation som inte är på engelska. Många invandrargrupper har svenska som sitt andra språk i stället för engelska. SMIL nås på adressen http://smil.uio.no/index.php?language=6.

Spriline
Spriline har utgetts av Spri. Spri var ett fristående utvecklingsinstitut, som arbetar för att förbättra hälso- och sjukvården. Spri lades ner 1999-12-31 och ansvaret för Spriline övertogs då av Karolinska institutets bibliotek. Spriline täckte hela hälso- och sjukvårdsområdet, exklusive rent medicinsk facklitteratur. Databasen innehöll ca 55 000 referenser till böcker, tidskriftsartiklar, FoU-dokument från landsting, sjukvårdsenheter, universitet och högskolor samt videoband. Tillväxten var ca 4 000 referenser per år. Under 2002 lades hela databasen Spriline ner och materialet är helt eller delvis överfört till MIKS eller Swemed+ (det mesta finns troligen i MIKS).

Spriline projekt
Spriline Projekt innehåller information om aktuella (ej avslutade) FoU-projekt inom bland annat hälso- och sjukvård, folkhälsa, handikapp- och äldreomsorg i kommuner och landsting. Databasens omfattar ca 5 000 projektbeskrivningar, och växer med ca 1 200 beskrivningar varje år. Spriline Projekt har produceras av Infocenter Arjeplog AB på uppdrag av Spri, Folkhälsoinstitutet, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Databasen har till och med utgången av juni 2000 producerats av Infocenter Arjeplog. I och med att Spri har lagts ner har avtalet med InfoCenter Arjeplog sagts upp och produktionen (inläggningen av nya projekt) är nerlagd från och med 2000-07-01. Under 2002 lades hela databasen Spriline projekt ner. Färdigrapporterade projekt kan finnas i Swemed+ eller MIKS.

Swemed
Swemed innehåller c:a 37.000 referenser till artiklar och rapporter publicerade i Sverige och Norge från 1982 och framåt. Här hittar du referenser från svenska och norska medicinska tidskrifter och rapporter, de tre skandinaviska läkartidningarna samt medicinska avhandlingar i Sverige och Norge. Databasen framställs av Medicinska informationscentralen (MIC) vid karolinska Institutets bibliotek och informationscentral (KIBIC). Swemed är numera nerlagt och innehållet är överfört till Swemed+ (se nedan).

Swemed+
Tidigare fanns databaserna Swemed, Spriline och Patrix. De hade olika profil. Swemed och Patrix finns inte kvar utan hela eller delar av deras innehåll har överförts till bland annat Swemed+.
    SveMed+ innehåller referenser till nordiska artiklar inom det medicinska området. Det äldre materialet kommer från databaserna Spriline och Swemed. Fr o m år 2001 hämtas artiklar ur tidskrifter som tidigare indexerats för databasen Patrix. Du når Swemed+ på:
http://micr.kib.ki.se/
 

Att värdera information
All information du hittar är naturligtvis inte av god kvalitet. Det är inte lätt i början att värdera andra artiklar och böcker. Detta är något man lär sig med tiden. Det finns riktlinjer för hur man gör en bedömning (en särskild webbsida med detta ämne kommer att dyka upp här längre fram)

Var skall jag börja leta?
Om du är rådvill föreslår jag att du börjar leta på fyra ställen i följande ordning:

1. MIKS
2. Swemed+
3. Cochrane (Bara om det är någon form av behandling du är intresserad av. Vill du studera något annat, exempelvis upplevelsen av patient-vårdar-kontakten hittar du troligen inget på Cochrane)
4. PubMed (Läs gärna Svensk lathund för användandet av PubMed)

Letar du på dessa fyra ställen har du täckt in ganska mycket. En del av det du hittar kan läsas (och skivas ut) i full text direkt från Internet. Om det inte går så skriv upp referensen och gå till ditt bibliotek för att beställa det som verkar mest intressant. (OBS! En del bibliotek tar betalt för detta. Fråga så du slipper överraskningar.)

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.