Vanliga misstag när man formulerar projektplan
Denna sida är uppdaterad 2009-07-07

Det finns en översikt som ger råd och tips om hur man skriver en projektplan. En annan sida är en mall för att skriva en projektplan. Nedan följer exempel på vanliga misstag eller mindre lämpliga sätt att formulera sig på i en projektplan. 

(Råden är numrerade med "felkoder" för att handledare i exempelvis e-post-korrespondens lätt skall kunna hänvisa till dem. Exempelvis har felet bristande problematisering felkod A1).

 

A. Inledning (=Bakgrund)
A1 Bristande problematisering
Orsaken till att man vill göra en studie av något slag är att det finns ett problem som man vill lösa. Med det menas att all kunskap som behövs inom området är inte framtagen. Ett vanligt misstag är att man lägger mycket energi på att förklara vad man vill göra men nästan helt missar att tala om varför det är så viktigt att göra det. En bra projektplan "problematiserar" det man vill ägna sig åt. Med det menas att man tydligt beskriver vad det är som är problemet. Ser man inget problem finns ju inte längre någon anledning att göra en studie. Exempel på beskrivningar av problem:

"Hjärtsvikt är ett vanligt och samtidigt svårdiagnostiserat tillstånd. med hög dödlighet. Adekvat behandling förbättrar symptomen och kan i många fall även förlänga återstående livslängd. Svårigheten att tidigt diagnostisera hjärtsvikt gör att många går obehandlade under lång tid."

"Svårigheterna att kunna utföra FoU-arbete samtidigt som man arbetar i vården är ännu inte tillräckligt belysta."

"Det är ofullständigt klarlagt om ett multidisciplinärt arbetssätt för denna patientgrupp är tillämpbart inom primärvården."

A2 Problemet sätts inte in i sitt sammanhang
Detta misstag liknar det som nämns ovan. Ofta är man så fokuserad på att berätta allt man vill göra att man missar att beskriva motiveringen för varför det behöver göras. Din studie vill lösa ett problem. Problemet kan ofta definieras som kunskapsbrist. Viktigt är att förklara varför är problemet viktigt. Vad kan man vinna med att lösa problemet? Exempel på formuleringar som sätter problemet i ett sammanhang kan vara:

"Smärta är ett vanligt symptom i befolkningen och långvarig smärta förekommer enligt studier i så hög frekvens som hos 1/3 av befolkningen. 10-15 % av befolkningen i vuxen ålder (18-84 år) har behov av vård till följd av sin smärta och 5-10% har ett stort vårdbehov p.g.a. smärta (1). De flesta forskare är idag överens om att patienter med psykosomatisk problematik och långvarig smärta med fördel bör handläggas enligt en multidisciplinär modell. Många tidigare rehabiliteringsprogram som använder en multidisciplinär modell är omfattande och kräver stora personalinsatser vilket gör att de inte är lätt överförbara till primärvården (2). Det har även varit svårt och visa att patienterna i ett multidisciplinärt omhändertagande faktiskt fått en bättre funktion, ökad livskvalitet eller återgått i arbete i högre utsträckning jämfört med konventionellt omhändertagande. Det är således ofullständigt klarlagt om ett multidisciplinärt arbetssätt för denna patientgrupp är tillämpbart inom primärvården. Skulle man kunna påvisa att ett multidisciplinärt omhändertagande fungerar även i primärvården är det möjligt att göra stora samhällsvinster och åstadkomma ett minskat lidande för patienter"

"Vi ser idag flera arbetstagare som efter lång och trogen tjänst i en arbetsmiljö med högt tempo, hög stressfaktor och ökad ålder sviktar. Det finns anledning att anta att det är oerhört värdefullt att "rehabilitera i tid", d.v.s. låt personal som har behov av någon förändring och lust till "annat arbete" få chansen. Det är viktigt att vi slår vakt om den goda arbetsplatsen och därmed kan behålla vår personal och även rekrytera nya medarbetare. Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) är här sannolikt en möjlighet, dels att behålla den personal vi har, och dels, att fungera som hjälpmedel i nyrekrytering. Om FoU-arbete blev en mer naturlig del av allas arbetsliv skulle vi kunna tänkas få personal med högre tillfredställelse i arbetet och större förmåga att värdera all den nya kunskap som väller fram. Det är också rimligt och anta att en bredare bas för FoU-arbetet leder till fler som tar magisterexamen eller disputerar. Ett bredare FoU-engagemang skulle kunna leda till ett lyft för utvecklingen av hela vården, något som i längden kommer både patienter, uppdragsgivare och personal till godo. Att engagera sig i FoU är emellertid inte problemfritt. Svårigheterna att kunna utföra FoU-arbete samtidigt som man arbetar i vården är ännu inte tillräckligt belysta."

A3 Vad är redan gjort?
Ett vanligt misstag är att försöka uppfinna hjulet igen. Vad har andra redan gjort för att försöka lösa problemet. När du sätter in problemet i sitt sammanhang bör du nämna något om vad andra har gjort för att lösa problemet. Det är ju onödigt att uppfinna hjulet igen. Det är inte så svårt att göra några sökningar via Internet. Läs mer om detta på sidan om litteratursökning. Du bör åtminstone försöka göra en sökning i en databas. I texten bör du alltså ha insprängt hänvisningar till en referenslista som ligger i slutet av din projektplan. Referenshänvisningarna i texten kan exempelvis vara löpnummer som hänvisar till referenslistan.
A4 Undvik onödig lokal prägel
Målet med en studie är att resultatet skall vara av intresse för andra än den innersta familjekretsen. Troligen gör du något som många andra skulle ha intresse av. Det här allmänna intresset förtas av att man använder jagform eller av att man namnger de lokala enheterna. Det finns många alternativa formuleringar som är bättre:
  Mindre lämpligt Alternativt förslag
  Jag tycker att... Det är rimligt och anta att...
  Jag tycker det vore intressant att... Det vore av intresse att...
  Titel: Införande av skriftlig information till otitbarnens föräldrar vid Grönköpings vårdcentral. Titel: Införande av skriftlig information till föräldrar vid besök i primärvården föranlett av akut mediaotit.
  Jag har fått sökhjälp av en bibliotekarie ang. studier som berör ovanstående problem, men inte funnit någon liknande studie Studier som belyser problemet saknas.
   
B. Syfte
B1 Formulera inte syftet som en tillämpning
Ett vanligt misstag är att som syfte ange det man tror att resultaten kan leda till
  Mindre lämpligt Alternativt förslag
  Syfte: Förbättra möjligheterna för kvinnor att lyckas med rökstopp och att hålla sig rökfria på sikt. Syfte: Klarlägga om graden av nikotinabstinens hos rökare som slutar röka skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
 
C. Frågeställningar
   
D. Teoretisk referensram
   
E. Metod
E1 Använda empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats för sambandsanalys
Om man vill se om ett fenomen har samband med ett annat kan man inte använda empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats. Sambandsanalys förutsätter empirisk-atomistisk (kvantitativ) ansats. Exempel på ett syfte som inte kan genomföras med empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats är: "Studiens syfte är att beskriva innehållet i konsultationen och sedan relatera det till diagnosen." I det här exemplet kan man med en empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats beskriva innehållet i konsultationen men man kan inte relatera det till den satta diagnosen.
   Det finns två lösningar på problemet. Den ena är att ta bort sambandsanalysen (relationen) mellan innehållet i konsultationen och diagnosen. Den andra lösningen är att gå över till att använda kvantitativ ansats.
E2 Använda empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats för att studera orsakssamband
Om man vill se om ett fenomen har orsakssamband med ett annat fenomen kan man inte använda empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats. Sådan sambandsanalys förutsätter empirisk-atomistisk (kvantitativ) ansats. Exempel på ett syfte som inte kan genomföras med empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats är: "Studiens syfte är att beskriva innehållet i en primärvårdskonsultation med tonvikt på varför patienten söker läkare". I det här exemplet kan man med en empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats beskriva innehållet i konsultationen men man kan inte relatera det till orsaken till varför patienten sökte.
   Det finns två lösningar på problemet. Den första är att omformulera så att syftet är att analysera patientens förväntningar inför besöket. Man skulle kunna analysera patientens egna funderingar och förväntningar inför besöket med en empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats. Den andra lösningen är att ta bort analysen av varför de sökte och fokusera på innehållet i konsultationen. Den tredje lösningen är att gå över till att använda empirisk-atomistisk (kvantitativ) ansats.
E3 Mindre bra metod för randomisering
Randomisering i exempelvis två grupper kan göras på flera olika sätt. Ett enkelt sätt är att singla slant. Om man har otur kan grupperna bli väldigt olika stora. Detta är i och för sig ingen katastrof men det är ofta aningen bättre om grupperna är ungefär lika stora. Slantsingling är alltså inte direkt fel men det finns bättre alternativ.
   En annan metod är att varannan patient går till den ena gruppen och nästa patient till den andra. Detta kan innebära en nackdel. Redan när nästa patient kliver in genom dörren vet du att den skall gå in i en viss grupp. Du inser efter en stunds samtal att det vore inte bra att få in den här patienten i grupp A. Hon/han skulle sannolikt aldrig bli bättre och grupp A är ju gruppen som skall få den nya spännande behandlingsmetod som du har utvecklat. Man kan anta att det kanske skulle påverka dina ansträngningar när du skall informera patienten om och erbjuda deltagande i studien.
   Den idealiska randomiseringstekniken innebär att du informerar och tillfrågar patienten innan du vet vilken grupp den kommer att hamna i. Idealet är även om metoden kan ge ungefär lika stora grupper. Det finns ett exempel på en undersökning som använder kvantitativ metodik. Läs där hur man randomiserade.
E4 Bristande beskrivning av urval
Det är vanligt med bristande beskrivning av hur man väljer ut de (informanter eller patienter) som skall ingå i studien. Väljs patienterna ut konsekutivt (allteftersom de kommer in genom dörren?), eller väljs de ut slumpmässigt ur ett register? Kommer de från vårdcentraler eller andra mottagningar? Om det är en empirisk-holistisk (kvalitativ) studie kanske du gör ett "bekvämlighetsurval". Beskriv i så fall hur du resonerar inför urvalet. Beskriv detta detaljerat. Läs mer på sidan om urvalsstrategier.
E5 Vad analyseras vid statistikkörningen?
Vanligt misstag är att ge en bristande beskrivning på exakt vad det är som skall analyseras vid den statistiska körningen. Här skall du ange så att alla förstår precis vilka mätvärden som skall jämföras. Är det ett förändringsmått (en differens) skall det framgå hur du har fått fram det.
E6 Statistikmetod?
Bristande beskrivning på exakt vilken statistisk metod du tänker använda vid statistikkörningen. Om du använder flera olika metoder så namnge alla och i vilken situation du använder dem. Kan du namnge metoderna visar du att du har tänkt igenom och planerat ditt projekt.
E7 Effekt?
Använda frågeställningar som antyder effekt av något men ändå inte ha en kontrollgrupp. Exempel på sådana frågeställningar:
Blir... ...bättre av...
Ses en ökad livskvalitet av att...
Kan ... ...förbättra....

Frågeställningar liknande den här kräver en empirisk-atomistisk (kvantitativ) ansats, randomisering och kontrollgrupp. Lösningen är att antingen göra en randomiserad kontrollerad studie, eller, byta frågeställning.

 


Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.