Mall för att skriva en projektplan
Denna sida är uppdaterad 2009-07-07

Detta är en av flera sidor som ger råd och tips om hur man skriver en projektplan. För att se de andra sidorna gå till översikten om att skriva projektplan.

När man skall beskriva ett projekt bör beskrivningen bör den följa en struktur, en röd tråd. Det börjar emellertid bli allt vanligare att projektplanen skall fyllas i ett webbformulär (exempelvis när man söker pengar). I sådant fall får man följa den mall som ges i webbformuläret. Mallar för projektplaner kan skrivas lite olika men alla dessa varianter liknar varandra. Den struktur som föreslås nedan kan betraktas som ett försök att sammanställa de vanligaste varianterna. Ofta kan det vara bra att som en textfil (Wordfil?) skriva ner projektplanen enligt nedanstående mall. Om du sedan skall fylla i en webbaserad mall kan du ofta klippa, klistra och vid behov modifiera från din textfil.

En projektplan ser lite olika ut beroende på om man försöker beskriva ett projekt som i slutändan leder till en eller ett fåtal publikationer eller om man avser att beskriva ett stort ramprojekt som leder till flera avhandlingar och många publikationer. Nedanstående mall är mer tillämpbar på den förstnämnda situationen.

Nedan ges även en del exempel på hur man kan utforma syfte och frågeställningar. Dessa exempel är bara till för att visa principerna. Exemplen är sannolikt inte direkt passande för dig och ditt projekt.

(Försättsblad)
Försättsblad var mer viktigt förr när allt skrevs ut på papper. I och med tillkomsten av olika webbaserade mallar har försättsbladet börjat spela ut sin roll. Om det finns anledning att skriva ut ett försättsblad kan det förslagsvis se ut som:
Skriv överst på försättsbladet en titel på projektet. Ge projektet/studien en titel som anknyter till vad det handlar om. Skriv nertill höger: namn, adress, telefonnummer och eventuell e-post adress till den som är ansvarig för studien samt namnet på handledaren.

Titel på projektet
Ange en titel som på ett lättförståeligt sätt knyter an till vad projektet handlar om.

Sammanfattning
Ofta krävs att du ger en kort sammanfattning av hela din projektplan. Sammanfattningen är viktig och läses av många människor. Att skriva den är en avvägning mellan att skriva kort men ändå få med det väsentligaste. Om möjligt undvik facktermer i sammanfattningen.

Bakgrund (= Inledning)
Bakgrunden bör ta upp några klassiska frågor som man alltid använder när man skall bedöma om en projektplan är genomtänkt eller inte. Dessa frågor bör gås igenom i en viss ordning (en röd tråd). Den röda tråden i bakgrunden består av följande frågor / ämnen:

1. Vad är problemet?
   Presentera det problem eller fenomen som skall behandlas och sammanhanget där problemet uppstått eller fenomenet finns. Utan problem finns ju ingen anledning att försöka förbättra. Vår verklighet är ju dock som bekant full av möjligheter och problem. Därför är det viktigt att kunna beskriva det problem eller fenomen som du/ni nu skall ta er an. Hänvisa gärna till referenser som beskriver problemet.
2. Varför är problemet viktigt?
   Sätt in problemet i ett sammanhang. Varför är det intressant att göra något åt problemet? Vilka potentiella vinster finns med att kunna göra något åt problemet.
3. Vad har andra gjort för att försöka lösa problemet?
   Presentera eventuella tidigare gjorda projekt/studier om detta problem. Har någon annan redan löst problemet eller är det fortfarande olöst? Vad kom de andra projekten/studierna fram till?
4. Vad återstår att göra?
   Motivera slutligen vad som fortfarande är olöst och som behöver lösas. Varför räcker det inte med det som andra har gjort tidigare?

Syfte
I en projektplan är det vanligt att syftet har en egen rubrik. (I en färdig artikel som publiceras i en vetenskaplig tidskrift är det vanligt att syftet vävs in i sista stycket i bakgrunden.) Syftet beskriver kortfattat vad du vill göra med denna studie/projekt och vad du vill vinna med det. Övergången mellan punkt 4 i inledningen och det efterföljande syftet kan liknas vid att växla över en stafettpinne. Syftet skall alltså passa perfekt till det som konstaterades i punkt 4 i inledningen.
Exempel på hur ett syfte kan formuleras är: "Syftet med detta projekt är att se om regelbunden lågintensiv motion kan förbättra hälsan hos medelålders fysiskt inaktiva kvinnor." Exempel på syften när man använder kvalitativ metodik kan vara: "Jag vill synliggöra...?" eller "Jag vill beskriva...?" eller "Jag vill klargöra...?"

Frågeställningar
Frågeställningar är ofta en viktig rubrik i ett projekt med kvantitativ ansats. I en projektplan och i många skriftliga projektredovisningar är det vanligt att frågeställningarna (om det är en kvantitativt orienterad studie) har en egen rubrik. I en färdig artikel som publiceras i en vetenskaplig tidskrift är det vanligt att frågeställningarna vävs in i sista stycket i inledningen. I ett projekt med kvalitativ ansats saknas oftast konkreta frågeställningar. Den här rubriken skall inte tas med när man saknar konkreta frågeställningar. Detta beror på att det är svårt att formulera exakta frågeställningar när man på förhand inte riktigt vet hur resultatet kommer att te sig. Har man ett avsnitt med frågeställningar är tanken att i detta avsnitt bryta ner syftet i några konkreta frågor. Har du gjort frågor skall de formuleras så klart och detaljerat som möjligt? Är dina frågor formulerade så att de är möjliga att besvara? Det är viktigt att dina frågeställningar går att svara på. Här är inte rätta avsnittet att ställa retoriska frågor.
Exempel på hur frågorna kan formuleras är:-Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor ökar sin syreupptagningsförmåga mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?-Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva överviktiga kvinnor sänker sitt BMI (Body Mass Index) mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?-Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor minskar sitt sjuktal mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?-Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor ökar sin egen känsla av välbefinnande mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?

Teoretisk referensram
Inom det naturvetenskapliga synsättet (= det positivistiska paradigmet), där många kvantitativt orienterade studier rör sig, är den teoretiska referensramen så självklar att den inte skall beskrivas. Den här rubriken bör alltså inte finnas med i en projektplan där man använder sig av kvantitativa metoder (=statistiska metoder).
  Inom den kvalitativa forskningsmetodiken sker fortfarande en utveckling av metoderna i större utsträckning än inom kvantitativ metodik. Därför är det vid kvalitativa studier ofta en stor fördel att beskriva det perspektiv (paradigm) du utgår ifrån. Under rubriken teoretisk referensram skall man alltså inte beskriva det problem man vill studera utan den vetenkapsfilosofiska grunden för varför man väljer att bearbeta insamlade data på ett visst sätt. Om du är ovan vid att arbeta med kvalitativa forskningsmetoder behöver du nog handledarhjälp för att skriva detta avsnitt.

Metod
Beskriv så detaljerat som möjligt vad du planerar att göra och med vilka. De viktigaste delarna i metodbeskrivningen är:

• Urval
  Vilken befolkning (population) vill du kunna uttala sig om? (T. ex. kvinnor i åldern 40-60 år). Är detta en relevant befolkning (population) med tanke på det du vill få fram? Hur är dina patienter/individer utvalda? Ditt projekt kommer sannolikt inte att omfatta alla människor där du vill uttala dig, t. ex. alla kvinnor i Borås i åldern 40-60 år, utan bara en del av dem, ett stickprov. Är studiegruppen, stickprovet, ett representativt urval av den större befolkning (population) du vill uttala dig om? Är studiegruppen utvald på ett korrekt sätt? Beskriv detaljerat hur du skall gå tillväga för att välja ut patienter/individer som skall ingå i studien. Det är ofta bra att motivera urvalet. Vid interventionsstudier är det vanligt att med matematiska knep göra en skattning av stickprovsstorlek. Om du har gjort en sådan så beskriv den här. Hur kontaktas individerna och vilken information skall de få initialt?
• Gruppindelning
  Om din studie innebär att individer genom lottning (eller på annat sätt) aktivt indelas i olika grupper (vid interventionsstudier) så skall du beskriva detaljerat hur denna indelning skall gå till. Om din studie inte innebär att individer aktivt delas in i olika grupper hoppar du givetvis över detta.
• Intervention
  Detta avsnitt är endast aktuellt om projektet avser att utvärdera effekt av en behandling (en intervention). Beskriv detaljerat hur du skall gå tillväga avseende interventionen. Andra skall av din beskrivning förstå precis vad du tänker göra. Var konkret, inte generell eller svävande. Har du flera grupper så beskriv klart skillnaderna mellan interventionen i de olika grupperna.
• Datainsamling
  Vilken metodik skall användas för att samla in data för att kunna svara på syfte/frågeställningar. Beskriv detaljerat. Är mätmetodernas tillförlitlighet känd? Om etablerade enkäter används behöver de ej beskrivas i detalj utan hänvisa då till en publikation som beskriver enkäten. Egentillverkade enkäter kan med fördel läggas till som bilaga. Var planerar du att datainsamlingen skall ske? Vid intervjuer, vilka ingångsfrågor planerar du att ställa? (alternativt vid en observationsstudie hur planerar du att göra dina observationer).
• Databearbetning
  En del anslagsgivare vill speciellt noga granska hur man planerat statistiken i ett projekt med empirisk-atomistisk (kvantitativ) ansats. De vill då ha detta under en egen rubrik. Beskriv detaljerat hur du tänker göra för att svara på ovan beskrivna frågeställningar. Hur skall du använda den insamlade informationen? Vilken statistisk metod skall du använda? Här talar vi inte i första hand om beskrivande statistik (medelvärden, standarddeviation) utan om analytisk statistik (chi-square, t-test, regressionsanalys, etc etc). Kan du ange exakt vilken (vilka) statistiska metoder du planerar att använda ger det din planering extra trovärdighet (=ökar dina chanser att få pengar). Du visar då att du har tänkt även på alla viktiga detaljer i projektet.
    Vid empirisk-holistisk (kvalitativ) ansats beskriv hur data kommer att analyseras. Används en speciell empirisk-holistisk (kvalitativ) metod (exempelvis fenomenologi enligt Giorgi) så ange det.

Ibland kan det underlätta läsningen om metoddelen delas upp i underrubriker enligt ovan.

(Förväntade resultat)
Oftast brukar det räcka med de motiveringar till projektet som du har angett i inledningen. Enstaka anslagsgivare vill dessutom ha denna rubrik. Man anger då vilka tänkbara resultat som projektet kan ge och resultatens tänkbara betydelse.

Etiska aspekter
Även om alla anslagsgivare inte kräver att du skall beskriva etiska aspekter så bör du för egen del alltid tänka igenom detta. Finns det etiska problem med ditt projekt? Kan det tänkbara resultatet motivera tillvägagångssättet?

Tidsplan
Alla anslagsgivare kräver inte detta. Du bör i alla fall för din egen skull ha gjort en preliminär tidsplan. Beskriv den detaljerat.

Kostnader
Här brukar olika anslagsgivare ha olika önskemål på uppdelning av kostnaderna. Exempelvis kan man kräva att du delar upp kostnaderna i: materialkostnader, personalkostnader (uppdelat på yrkeskategori. Inkludera sociala avgifter och semesterersättning) och övriga kostnader (annonser, litteratur, portokostnader, inköp av småprylar utan bestående värde, etc.).

Referenslista
Referenshänvisningar i texten kan anges på olika sätt. Detta beror på vart du skall skicka in studieplanen. Ett vanligt sätt är att i texten ha löpnummer inom parentes. Referenserna numreras i den ordning ni hänvisar till dem. Mot slutet kommer en referenslista med referenserna i nummerordning. I studier med kvalitativ inriktning är det vanligt att i löptexten ange författarnamn och årtal. I referenslistan anger man då referenserna sorterade efter författarnamn.

LYCKA TILL!

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.