Informationsbrev om forskningsmetodik
Utskickat 2002-11-22

Utges av avdelningen för allmänmedicin vid Samhällsmedicinska institutionen Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet.

Antal prenumeranter: 226

Tanken är att detta infobrev skall komma ut ungefär en gång i kvartalet. Föregående infobrev skickades ut 2002-08-14.

Innehåll i detta brev:
1) ATT MÄTA FÖRÄNDRINGAR MED SKATTNINGSSKALOR
2) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN
3) KURSER I REFERENSHANTERING
4) KURSER I FORSKNINGSMETODIK
5) OM WEBBPLATSEN
6) OM INFOBREVET

1) ATT MÄTA FÖRÄNDRINGAR MED SKATTNINGSSKALOR

Enkäter som försöker mäta upplevelser, åsikter eller subjektivt hälsotillstånd använder olika former av skattningsskalor. När man mäter och analyserar känslor, åsikter och upplevelser med kvantitativa metoder använder man ett vetenskapsteoretiskt synsätt som kallas positivism. Man kan rikta viss kritik mot att omvandla icke lagbundna fenomen som exempelvis känslor och uppfattningar till siffror och statistik.

Det finns olika åsikter bland statistiker om hur man skall räkna statistik på skattningsskalor. Den ena huvudinriktningen anser att man kan bearbeta data på samma sätt som man bearbetar blodtryck eller kroppsvikt, d.v.s. med parametriska statistiska metoder. Den andra huvudinriktningen anser att data som mäts med ordinalskalan, där skattningsskalor är ett vanligt exempel, skall bearbetas med icke parametriska statistiska metoder. Bland de statistiker som anser att man skall använda icke parametriska metoder finns det också två huvudgrupperingar. Den ena anser att man kan räkna fram förändring i skattningsskalor medan den andra anser att man inte kan göra detta utan vidare. Resten av denna information ansluter sig till denna sista åsikt.

I princip är alla skattningsskalor kategoriska (=kvalitativa) variabler som mäts efter ordinalskalan. Med detta menas att 8 är mer än 4 men inte nödvändigtvis dubbelt så mycket. En konsekvens av detta är att man inte får räkna sumscore, inte får räkna ut ett medelvärde och man får inte räkna fram differenser. Sistnämnda trasslar till det om man vill titta på förändringar över tid mätt med exempelvis en VAS (Visuell Analog Skala) eller en skattningsskala. Man kan alltså inte ta ett slutvärde minus ett initialvärde och använda differensen som den är om variabeln är kvalitativ och mäts enligt ordinalskalan. En variant som anses tillåten är att ta fram en differens och sedan omvandla differenserna till "förbättring", "oförändrad" eller "försämring". Man kan låta "förbättring" betecknas av +1, "oförändrad" av 0 och "försämring" av -1. Förändringarna har då omvandlats till en ny ordinalskala med tre olika ordnade skalsteg.

Om vi vill studera förändringar i skattningsskalor finns i princip tre olika situationer:

1. Se om förändringen i en grupp är statistiskt signifikant
Här jämför man varje individs slutvärde och initialvärde. Man räknar inte direkt ut en differens utan tittar bara på om de överhuvudtaget har förändrats och i så fall åt vilket håll. Låt oss anta att dr citron gav 63 individer C-vitamin. Han frågade alla i början och efter ett år "I allmänhet, hur skulle du vilja säga att din hälsa är?" De fördelade sig då så att 37 angav efter ett år ett bättre värde, 22 var oförändrade och 4 angav ett sämre värde. Man kan nu göra teckentest eller McNemars test. I Båda dessa test ignorerar man de 22 som blev oförändrade.

2. Se om skillnaden i förändring mellan två matchade grupper är statistiskt signifikant
Här matchar man ihop individer parvis. Den ena i paret slumpas till placebo och den andra till C-vitamin. När undersökningsperioden är slut tar man fram antalet par där de som fick C-vitamin har förbättrats mer än de som fick placebo samt tvärtom. Paren som förändrades lika bortser man ifrån. Man räknar sedan på samma sätt som i ovanstående exempel, dvs med teckentest eller McNemars test.

3. Se om skillnaden i förändring mellan två omatchade grupper är statistiskt signifikant
Vi antar att dr Citron dessutom hade en kontrollgrupp som fick syrliga karameller (beträffande utseende och smak var dessa lika C-vitaminet). I karamellgruppen angav 29 ett bättre värde efter ett år, 26 var oförändrade och 8 angav ett sämre värde.

Eftersom det finns en viss ordning mellan förbättrade, oförändrade och försämrade bör man jämföra förändringen mellan dessa två grupper med Mann- Whitney's test. Skulle man i en situation få att inga blev oförändrade (inte så ovanligt om man tittar på förändringar i VAS) så gör man ändå Mann- Whitney's test. 

Vill du veta mer så klicka på länkarna i ovanstående text.

Tidigare gjorda förändringar finns listade på sidan "Nyheter".

3) KURSER I REFERENSHANTERING

Kursen i referenshantering är en endagskurs som innebär föreläsning, diskussion och att kursdeltagarna sedan får prova olika praktiska övningsuppgifter. Deltagarna hämtar referenser från internet, importerar dem i referenshanteringsprogrammet och skriver sedan en liten test-artikel med referenslista. Eftersom alla sitter vid en egen dator är antalet platser begränsat till 10. Under kursen använder vi den senaste versionen av GetARef. Avgiften för kursen i referenshantering är 1.500:-.

14 januari 2003 går nästa kurs i referenshantering

Påbyggnadskurserna i kvantitativa respektive kvalitativa forskningsmetoder planeras att starta i september.

Kurserna i forskningsmetodik innebär 8 schemalagda träffar, oftast kl. 15.45-18.45. Resterande tid är självstudier och arbete med egen projektplan. Information om kurserna med detaljerade scheman, kursplaner, kursavgifter, anmälningsblanketter, vägbeskrivningar, kurslitteratur  och annan information finns ute på vår webbplats. Låter detta intressant? Informera gärna kollegor om kurserna.

Vill du gå grundkursen då är det dags att skicka in ansökan nu!

Alla sidor visas inte i menyn upptill eftersom den då skulle bli för lång. Dessa sidor når du via länkar från andra sidor. För att underlätta har vi lagt upp en kraftfull sökmotor för att söka information på webbplatsen. Sökfunktionen nås genom att i menyn klicka på "Sök". Du har väl provat den!

Besök vår webbplats! Tipsa gärna andra du känner om vår webbplats!

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.