Etablerade enkäter
Denna sida är uppdaterad 2002-02-02
Inom kvantitativ forskningsmetodik är det vanligt att göra direkta mätningar av exempelvis vikt, blodtryck, blodsockervärde, etc. Ofta vill man även räkna statistik på abstrakta fenomen som inte går att mäta direkt, exempelvis upplevelser. Man använder då enkäter som syftar till att mäta olika fenomen och helst även leverera en siffra som ett mått på fenomenet man vill mäta.
Kan
känslor-upplevelser omvandlas till siffror!?
När man
mäter och analyserar känslor och upplevelser med kvantitativa metoder
använder man ett vetenskapsteoretiskt synsätt som
kallas positivism. Man kan rikta viss kritik mot att omvandla abstrakta
fenomen som exempelvis känslor och uppfattningar till siffror och statistik
(följ gärna föregående länk och läs sidan om vetenskapsteori). Enkäter
som försöker mäta upplevelser, åsikter, subjektivt hälsotillstånd, etc.
använder olika former av skattningsskalor. Innan man räknar statistik på
skattningsskalor är det en del som man behöver vara medveten om (följ gärna länken och läs sidan om
skattningsskalornas statistik).
Validitet och reliabilitet
Förutom den vetenskapsteoretiska invändningen hamnar man
ofelbart i frågor om validitet och reliabilitet. Hur
vet vi att vår enkät mäter det vi tror att den mäter och med vilken
tillförlitlighet gör den detta? Ett sätt att hantera frågorna om validitet och reliabilitet är att
använda beprövade enkäter där validiteten och reliabiliteten är fastställd i
tidigare gjorda (helst publicerade) undersökningar. Det är alltså vanligt att man använder en etablerad
enkät kompletterad med några extra frågor speciellt anpassade för den aktuella
studien. Man får då även fördelen av att man ofta kan jämföra sina
resultat med andra publicerade material.
Att välja en etablerad enkät
Antag att du vill använda en befintlig enkät istället för att själv
göra en ny. Vilken enkät skall du välja? Några saker att fundera på:
Nedan ses en översikt över flera vanliga enkätinstrument som finns på svenska. Översikten gör inte anspråk på att vara fullständig (tips mottages tacksamt). Du kan klicka på de flesta enkätnamnen för att få mer information om just den enkäten.
(Vår översikt över olika enkätinstrument är under omarbetning.)
Livskvalitet
Livskvalitet är ett begrepp som kan innebära olika saker för oss.
Det är inte helt enkelt att omvandla detta till en siffra, exempelvis en total
livskvalitescore. (Se kommentarer i början av denna sida under rubrikerna kan
"känslor-upplevelser
omvandlas till siffror" och "validitet
och reliabilitet"). Livskvalitet kan definieras på olika sätt. Ett sätt är att tala om objektiv respektive
subjektiv livskvalitet. Objektiv livskvalitet är mer eller mindre synliga yttre tecken
på att man har rimliga förutsättningar för att kunna uppleva god livskvalitet. Det kan
exempelvis röra sig om adekvat arbete, ekonomi, boende, fungerande relationer till
vänner och anhöriga. Subjektiv livskvalitet är individens egen upplevelse av hälsa,
närhet till andra, trygghet i sig själv och lycka. De flesta enkäter som mäter
livskvalitet fokuserar på den subjektivt upplevda livskvaliteten.
Mäta livskvalitet eller hälsa
Man kan ha uppleva god subjektiv livskvalitet trots dålig hälsa. Omvänt
gäller att man kan uppleva dålig livskvalitet trots god hälsa. Att mäta
livskvalitet respektive hälsa är alltså inte att mäta samma sak. Givetvis
har dessa två begreppen har ett visst samband och nästan alla enkäter som
fokuserar på det ena begreppet mäter till viss del även inom det andra.
Exempel på enkäter som huvudsakligen fokuserar på att mäta upplevd
livskvalitet är:
(Vår översikt över olika enkätinstrument är under omarbetning.)
Exempel på enkäter som huvudsakligen fokuserar på att mäta hälsan i allmänhet (fysisk, psykisk eller social) är:
(Vår översikt över olika enkätinstrument är under omarbetning.)
Länkar till mer kunskap och information
Diverse länkar angående forskning om
livskvalité
Measurement
of health-related quality of life
Epidemiology
Deserves Better Questionnaires
Psykologiförlagets
enkäter/instrument
Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare
Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.