Innehållsanalys / Kvalitativ deskriptiv metod
Denna sida är uppdaterad 2007-10-30

För att bäst förstå den här sidan bör du först ha läst:

Vad går det ut på?
Detta är en empirisk-holistisk (kvalitativ) forskningsansats. Man beskriver exempelvis livsvillkoren för människor i en viss situation. I flera andra empirisk-holistiska (kvalitativa) metoder (exempelvis fenomenologi) är det viktigt att inför dataanalys sätta sig in i bakomliggande filosofiska teorier. Vid innehållsanalys däremot anser man att detta inte behövs. Innehållsanalys anses därför vara en terorilös metod.
    Flera andra empirisk-holistiska (kvalitativa) metoder intresserar sig bara för vissa speciella fenomen, exempelvis individers livsvärld (fenomenologi och hermeneutik) medan andra fokuserar på interaktionen mellan människor (grounded theory). Innehållsanalys har ingen direkt avgränsning för vad man intresserar sig för. Det man kan titta på är upplevelser, handlingar, skrivna eller outtalade regler-koder eller maktstrukturer.
    Resultatet vid innehållsanalys kan bli en beskrivning av vad man har sett. Ibland kan man försöka binda ihop beskrivningen genom att skapa en teori om företeelsen. Att skapa en teori görs ibland men detta är inte alls så viktigt som inom exempelvis grounded theory.
    Man får svar på hur man kan se på den företeelse man valt att studera. Man kan naturligtvis inte hävda att det man får fram är det enda sättet att beskriva företeelsen, men om man har lyckats bra finns sannolikt en viss generaliserbarhet, d.v.s. man har fångat något som är så pass universellt att det även är av intresse utanför den undersökta gruppen.

Lämpliga datainsamlingstekniker
Djupintervju, ostrukturerade observationer, dagböcker, skrivna berättelser. (Se vidare sidan om olika datainsamlingstekniker).

Analys av insamlade data
Det finns två huvudsakliga vägar att gå när man analyserar insamlade data. Den ena bygger på teman-ledtrådar. Den andra på meningsbärande enheter och kategorier. Att arbeta enligt det sistnämnda är mer strikt och bundet medan det första alternativet är mer fritt. Huvuddragen när man använder teman-ledtrådar är:

  1. Bekanta dig med data genom att läsa igenom hela materialet
  2. Leta efter teman-ledtrådar. Vad handlar detta om? Vad står ut? Detta är en kreativ process. Vad i materialet är intressant och spännande? Ett vanligt misstag är att man är för lite kreativ, man tror att man måste ta hänsyn till alla rader i informationsmassan.
  3. Leta efter samband-mönster-typologier i materialet.
  4. Formulera samband-mönster-typologier till begrepp som beskriver hela eller delar av den företeelse man valt att studera. En eller flera begrepp kan ibland föras samman till en teori (men detta är inte alls nödvändigt)

Huvuddragen när man använder meningsbärande enheter och kategorier är:

  1. Bekanta dig med data genom att läsa igenom hela materialet
  2. Koda data i små meningsbärande enheter. En enhet är ofta några rader eller ett stycke. Sätt en etikett (kod) på varje enhet.
    Anta att vi vill undersöka patienternas farhågor inför ett läkarbesök. Exempel på etiketter-koder som sätts på meningsbärande enheter skulle kunna vara: rädsla för diagnos, orolig för att inte bli väl bemött, rädsla för att inte hinna i tid, rädsla för att något skulle göra ont? ... ... o.s.v.
  3. Sortera koderna och för ihop dem till grupper (=kategorier). Ge kategorierna ett namn. Kategorierna bör göras inklusiva - exklusiva, d.v.s. de görs på så sätt att alla meningsbärande enheter skall hamna i en kategori, men bara i en. Vidare bör kategorierna vara horisontella, d.v.s. en kategori skall inte vara undergrupp till en annan.
    I vårt exempel där vi vill undersöka patienternas farhågor inför ett läkarbesök skulle exempel på grupper-kategorier vara: Vad händer under läkarbesöket? rädsla för att vara sjuk, rädsla för otrevligt bemötande, Rädsla för att inte kunna uttrycka sig så att doktorn förstår, ... ... o.s.v.
    Naturligtvis skall det bli mycket färre kategorier än vad det är meningsbärande enheter (något som inte syns i vårt lilla exempel).
  4. Formulera hur de olika kategorierna förhåller sig till varandra.

Datorprogram?
Om du analyserar data enligt modellen med meningsbärande enheter och kategorier kan du använda datorprogram för kvalitativ analys.

Referenser
Bodgan & Taylor. Introduction to qualitative research methods. The search for meaning. Second edition. Wiley and Sons. New York.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.