Ny kunskap kan förvärvas på många olika sätt. Alla dessa olika vägar kan härledas till vad slags värld (ontologi) man söker vad slags kunskap om (epistemologi). Utifrån dessa ontologiska och epistemologiska antaganden kan man rita upp en förenklad världskarta över de olika metodologiska huvudinriktningar som finns när det gäller att ta fram ny kunskap.
    Empirismen menar att vi kan bara nå ny kunskap genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer. Detta kallas induktion. Rationalismen menar att vi bäst når ny kunskap genom att utifrån logiska antaganden eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar, något som kallas deduktion. Inom rationalismen behöver man inte studera verkligheten, man uttalar sig om den ändå. Atomism menar att vi får fram hela sanningen genom att studera avgränsade delar av verkligheten. Man menar vidare att mer övergripande sanningar kan dras genom att summera sanningar från olika avgränsade delar av verkligheten. Inom atomismen är helheten summan av delarna. Inom holismen menar man att helheten är något mer än summan av delarna och de flesta sanningar nås inte genom att studera små väl avgränsade delar av verkligheten. Dessa två motsatspar medför fyra olika kvadranter på den epistemologiska världskartan (se figur).

Som synes finns fyra kvadranter eller huvudinriktningar som forskningen kan följa. De ontologiska och epistemologiska antaganden som ligger bakom dessa fyra olika huvudinriktningar är principiellt olika och inte direkt förenliga. Här måste forskaren göra ett (medvetet eller omedvetet) val. Inget hindrar att man som forskare kan anse att de olika bakomliggande oförenliga antagandena kan samexistera, d.v.s. man kan i en delstudie befinna sig i övre högra kvadranten för att i nästa delstudie hoppa över i övre vänstra kvadranten. Valet av kvadrant styr vidare utformning av syfte och eventuella frågeställningar som man intresserar sig för. Syfte och frågeställningarna styr sedan valet av datainsamlingsteknik och valet av analysmetod för att analysera insamlade data.
    I viss mån handlar denna fråga om olika synsätt. I var och en av kvadranterna ser man på verkligheten lite olika. Man kan säga att man tittar på verkligheten genom olika slags glasögon. Dessa glasögon kallas ibland för paradigm. En sorts glasögon, som kallas holistisk världsbild, ger bilden av en värld där allt hänger samman. Helheten är mer än summan av de ingående delarna. Enligt detta synsätt får man missvisande resultat om man avgränsar en del av verkligheten och bara studerar den. En annan sorts glasögon, atomistisk världsbild, visar en värld som enbart är summan av delarna. Man kan enligt den världsbilden isolera en del och studera den för sig. De flesta forskare tycks anse att helheten visserligen är mer än summan av delarna, men att man ofta kan få en hyfsad uppfattning om verkligheten när man avgränsar en del och studerar den. Detta förutsatt att man vet begränsningarna med sina metoder. Detta innebär att man kan acceptera flera olika paradigm i olika delstudier och i en enskild delstudie gör forskaren ett val vilken av kvadranterna som passar för det forskaren intresserar sig för just nu. Man skulle kunna tala om ett övergripande paradigm som omfattar de andra fyra paradigmen i en modell ungefär som ovanstående figur. Debatten om vilket slags glasögon som förvränger bilden av verkligheten minst tenderar ibland att bli onödigt polariserad.

Detta beskrivs mer detaljerat dels på webbsidan om "Kunskapsansats - kvalitativt eller kvantitativt perspektiv?" samt på webbsidan om Vetenskapsteori. Sistnämnda webbsidan är under omarbetning och den nya versionen lanseras inom 1-2 månader.

2) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN

Sedan föregående nyhetsbrev 2006-08-09 har följande ändringar gjorts på www.infovoice.se/fou:

3) KURS I FORSKNINGSMETODIK

Nästa kurs i forskningsmetodik 7,5p börjar 2007-09-03. Kursen ger en översikt över kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Kursen innehåller bland annat: vetenskapsteori, likheter och skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, kvantitativa forskningsmetoder - design och grundläggande statistik, kvalitativa forskningsmetoder, forskningsetik och sekretess, personuppgiftslagen, skriftlig och muntlig presentationsteknik, granskning av andras vetenskapliga arbeten, att söka pengar för en vetenskaplig studie, etc.
    Kursen bygger mycket på strukturerade hemstudier, grupparbeten och gemensamma diskussioner kring olika exempel. Vi försöker ha roligt medan vi lär oss! Kursen har en egen lösenordsskyddad hemsida där man kan läsa referat av vad som gjordes vid senaste kurstillfället. Vill du gå kursen och vara säker på att få plats då är det dags att skicka in ansökan snarast! Sprid gärna information om kursen.

4) OM WEBBPLATSEN

Adressen till webbplatsen för forskningsmetodik är:

5) OM INFOBREVET

Senaste infobrevet

OBS!! - Byter du e-post adress? Då är det viktigt att du skickar ett e-post och berättar så vi kan hålla vår adresslista aktuell. - OBS!!

Detta infobrev skickas ut 1-2 ggr per år. Om du vill sluta prenumerera på detta informationsbrev så skicka ett svar på detta e-brev med texten: "Sluta prenumerera".

Vänliga hälsningar

Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin
Institutionen för Medicin
Sahlgrenska akademien
Göteborgs Universitet