Single Case Research Experimental Design (SCRED)
Denna sida är uppdaterad 2005-12-18

(Denna sida är under konstruktion.)

Kallas även i dagligt tal för single subject design. Med SCRED avses en interventionsstudie där alla personer får samma intervention. SCRED är inte en cross-overstudie där olika behandlingsalternativ jämförs.

SCRED anses möjlig att använda vid interventionsstudier där det är svårt att rekrytera tillräckligt antal patienter för en randomiserad kontrollerad studie. En orsak till systematiskt fel i SCRED är om det man mäter hos patienterna inte är någorlunda stabil, exempelvis om det är en sjukdom med stor spontanläkning. Barn förändras ju av naturliga skäl alltid varför SCRED i regel inte lämpar sig för studier av barn.

SCRED kan göras som AB, ABA och ABAB design. Med A avses period utan intervention och med B period med intervention. Ju fler perioder / cykler som visar på förändring under B-perioderna desto mer sannolikt att förändringar verkligen orsakas av interventionen. En intervention med bestående effekt får som konsekvens att försämring inte ses i en A-period som följer efter en B-period. Om man vid en A-period som följer efter en B-period ser en fortsatt förbättring talar detta för att förbättringen är del i en spontan förbättring snarare än orsakat av interventionen.

När man bestämmer sig för resultatet i en SCRED finns två traditioner. Den ena innebär att man gör en graf med en linje för varje individ. På y-axeln finns effektmåttet och på x-axeln tid. Man tittar sedan på linjerna och bestämmer sig för om trenden talar för förbättringar, försämringar eller ingen förändring under B-perioderna. En mer exakt metod är att räkna fram individuella förändringsmått mellan de olika perioderna och sedan med lämpliga statistiska test se om förändringsmåttens skillnad från 0 (ingen förändring) är statistisk signifikant. Sistnämnda utvärderingsmetoden anses säkrare än enbart visuell inspektion av ett diagram. Om man använder utvärderingsmetoden att räkna statistik bör man före studien göra skattning av stickprovsstorlek för att se att man har rimlig chans att kunna bevisa att interventionen har effekt om den verkligen har det. I de flesta fall är det vid SCRED bäst att räkna statistiken på ett förändringsmått, det vill säga individen är sin egen kontroll.

En del anslagsgivare kräver för att godkänna SCRED som metod för ett projekt att man använder sig av åtminstone en ABA-design. Bara AB-design godtas inte. Dessutom anser en del anslagsgivare att en skattning av stickprovsstorlek skall göras före studien genomförs. Det räcker inte med att göra en visuell inspektion av data, utan man måste beräkna statistik. Se exempelvis lokala FoU-rådet i Södra Älvsborg där man säger:

"Resultatet som är framtaget med SCRED är osäkrare än i en randomiserad kontrollerad studie. Vi vill påpeka att även om SCRED uppfyller minimikraven för att betraktas som vetenskaplig ansats innebär det inte att man garanteras medel. En projektansökan där metoden bygger på SCRED konkurrerar med andra ansökningar. I denna konkurrens värderas studier med kontrollgrupp högre än studier som använder SCRED."

Ett exempel på projektplan med SCRED är projektet om axelbesvär hos diabetiker.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.