Exempel på projektplan

Exempel på projektplan med kvalitativ ansats
Denna sida är uppdaterad 2002-01-05

Detta är en av flera sidor som ger råd och tips om hur man skriver en projektplan. För att se de andra sidorna gå till sidan om att skriva projektplan.

Patientens förväntningar i konsultationen när patienten söker för en luftvägsinfektion

Bakgrund
Övre luftvägsinfektioner är ett vanligt problem som föranleder många läkarbesök. En stor andel av dessa läkarbesök leder till en antibiotikakur. Vår stora användning av antibiotika anses vara huvudorsaken till bakteriers ökande förmåga att motstå antibiotika. Det anses därför viktigt att läkare är återhållsamma med antibiotika.
Övre luftvägsinfektioner är en vanlig orsak till läkarbesök och därmed också till förskrivning av antibiotika. Det finns emellertid hållpunkter för att antibiotika förskrivs onödigt ofta vid okomplicerade övre luftvägsinfektioner [1-4]. Fakta som stöder detta är:

*	Läkare i ensampraktik förskriver oftare antibiotika än de som arbetar på en central tillsammans med flera kollegor [5]. Detta skulle antyda att ensamarbetande läkare är mindre influerade av de senaste forskningsrönen rörande ökande resistensutveckling mot antibiotika [5].
*	Behovet av återbesök är inte högre för de patienter som behandlas av lågförskrivande läkare jämfört med de patienter som behandlas av högförskrivande [4, 6]. Detta antyder att lågförskrivande läkare förskriver tillräckligt med antibiotika [4, 6].
*	Diagnostiska test har vanligen ganska lite inflytande på beslutet att förskriva eller inte förskriva antibiotika [6, 7].
*	Läkare som sällan tar svalgprov tenderar att vara högförskrivare av antibiotika till patienter med luftvägsinfektioner [2].
*	Ett utbildningsprogram för läkare kan reducera antibiotikaförskrivningen [8, 9].

Försök att påverka läkarens antibiotikaförskrivning har visat att även om detta går, så är det är mycket svårt [4, 10]. Det verkar som att en läkare efter några år får en etablerad rutin över när man skriver ut antibiotika. Detta är i sig inget konstigt. Det som är märkligt är att denna rutin varierar mycket kraftigt mellan olika läkare. En del återhållsamma läkare ger c:a 20% av alla patienter med luftvägsinfektion antibiotika. De mest frikostiga ger c:a 80% av alla patienter som söker för en luftvägsinfektion antibiotika [4]. Det tycks som att tröskelnivån när läkaren väljer att ge antibiotika är konstant hos en och samma doktor [10]. Eftersom tröskelnivån är konstant hos läkarna men samtidigt varierar kraftigt mellan olika läkare har man undrat vad som avgör när läkaren skriver ut antibiotika. De faktorer man tycker sig kunna se är:

*	Det anses vara en enkel åtgärd att skriva ut ett recept [11] och det antas minska läkarens arbetsbelastning eftersom patienterna antas bli botade genom receptförskrivningen [6] och därför inte behöver komma tillbaka.
*	Patienter vill ha antibiotika [6] och det är svårt att stå emot detta önskemål [11].
*	Förskrivande läkare vill ofta täcka alla tänkbara sjukdomsframkallande bakterier [11] för att därmed minimera risken för följdsjukdomar hos patienterna [6].
*	Antibiotika anses ofta av läkare för att vara ofarliga [11].
*	Den underliggande orsaken till läkarbesöket missförstås. Ökad oro hos en del föräldrar medför fler läkarbesök för deras barn och som en följd av detta får barn till oroliga föräldrar oftare antibiotika [6].

De få studier som har gjorts talar ändå för att rent medicinska fakta har minst betydelse och att det sociala tryck som läkaren upplever från patienten betyder mest [6]. Det som har allra starkast samband med att patienten får ett recept är om läkaren tror att patienten vill ha ett recept, oavsett om patienten faktiskt förväntar sig det eller ej [12-14]. Studierna gjorda inom området har i regel använt en kvantitativ ansats, i regel som enkätstudier. Svagheten med dessa studier är att man får bara svar på det man frågar efter.

Syfte
Syftet med denna studien är att förutsättningslöst beskriva och analysera de förväntningar som finns i mötet mellan patient och läkare när patienten söker för en luftvägsinfektion.

Teoretisk referensram
Fenomenologin har länge varit ett begrepp inom filosofin. På grund av sin vilja att fokusera på individen, dess upplevelse, uppfattning eller erfarenhet av fenomenet har fenomenologin ofta använts inom omvårdnadsforskningen. Individens uppfattning av fenomenet har formats av den subjektiva upplevelsen av omvärlden. Det är individens perspektiv på sin värld som är viktig.
Husserl introducerar kring skiftet mellan 1800- och 1900-talet begreppet livsvärld för att på ett vetenskapligt sätt kunna ta del av människors vardagsvärld. Husserls tanke är att det upplevda skall beskrivas genom att noggrant återge innehåll och struktur i det som kommer fram vid exempelvis intervjuer. Detta kräver en öppenhet för den intervjuades subjektiva upplevelse. Det är viktigt att forskaren beskriver det upplevda så exakt som möjligt och vid tolkningen av densamma lägger sina egna fördomar (sin egen förförståelse) åt sidan. Husserls livsvärldsperspektiv blir grunden till fenomenologin.
Fenomenologin består av två grundläggande förhållningssätt. Den första är vändningen mot sakerna själva (fenomenet själv), den andra är kravet på följsamhet vid datainsamling och analys [15]. Att gå till sakerna själva innebär att vända sig mot upplevelsen av verkligheten i syfte att försöka förstå essensen av fenomenet. Forskningsresultaten är beroende av att man lyckas med dessa två förhållningssätt samt av att man kan få fram goda beskrivningar av fenomenet från informanterna. Lyckas man med detta kan man trots olika individers olika livsvärldar få det oföränderliga, essensen, att framträda. Forskaren måste således med äkta intresse och lyhördhet ta del av individens livsvärld så att sakerna (fenomenet) kan visa sig för forskaren.

Metod
I den föreliggande studien används en kvalitativ forskningsmetod beskriven av Parse et al [16]. Metoden liknar fenomenologin och kan användas för att beskriva upplevelsen av kommande händelser, i det här fallet som förväntningar.
    Informanterna är patienter som söker distriktsläkare på en vårdcentral med snuva och/eller ont i halsen och/eller hosta. Ett medvetet val görs för att fånga in patienter i olika åldersgrupper och med varierande symptom på övre luftvägsinfektion. Preliminärt beräknas att intervjua tio patienter samt de läkare dessa patienter har träffat. De intervjuvas på vårdcentralen innan de träffar läkaren. Om patienten ej har fyllt 16 år, och om en förälder följer med, intervjuas patienten tillsammans med medföljande förälder.
    Intervjun inleds med frågan "Vad förväntar du/ni dig/er av läkarbesöket idag?". Efter att konsultationen är färdig intervjuas även distriktsläkaren. Intervjun med läkaren inleds med frågan "Vad förväntade sig patienten (och eventuella medföljande föräldrar) av dig?". Av livsvärldsperspektivet följer att intervjuerna bedrivs öppet och följsamt.
    Beskrivning av olika huvudteman av förväntningar kommer att belysas [15], dels från patientens synvinkel och dels från läkarens. Dessa teman sammanställs till slutsatser [15] angående patientförväntningar respektive läkarnas uppfattningar om patienternas förväntningar.
    Slutligen kommer försiktiga reflexioner att göras beträffande eventuell samstämmighet mellan patienternas förväntningar och läkarnas uppfattning om patienternas förväntningar.

Kostnadskalkyl
Kostnaden består av den arbetstid som åtgår för att göra intervjuer, omvandla dem till skriven text, analysera texten, sammanställa resultaten och marknadsföra dem. Med förarbete och efterarbete kan det beräknas åtgå tre timmar för varje intervju, summa 30 timmar. Vidare två veckors arbete för analysarbetet och 2 veckor för sammanställandet. Sammanlagt behövs fem arbetsveckor till en kostnad av 60.000:-.

1. Mainous AG 3rd, Hueston WJ. The cost of antibiotics in treating upper respiratory tract infections in a medicaid population [see comments]. Archives of Family Medicine 1998;7(1):45-9.

2. Steffensen FH, Schonheyder HC, Sorensen HT. High prescribers of antibiotics among general practitioners - relation to prescribing habits of other drugs and use of microbiological diagnostics. Scand J Infect Dis 1997;29:409-13.

3. Leiner S. Acute bronchitis in adults: commonly diagnosed but poorly defined. Nurse Pract 1997;22(1):104.

4. Cars H, Hakansson A. To prescribe - or not to prescribe - antibiotics. District physicians' habits vary greatly, and are difficult to change. Scand J Prim Health Care 1995;13:3-7.

5. de Melker RA, Kuyvenhoven MM. Management of upper respiratory tract infection in Dutch general practice [see comments]. Br J Gen Pract 1991;41:504-7.

6. Howie JG. Some non-bacteriological determinants and implications of antibiotic use in upper respiratory tract illness. Scand J Infect Dis Suppl 1983;39:68-72.

7. McIsaac WJ, Goel V. Sore throat management practices of Canadian family physicians. Fam Pract 1997;14(1):34-9.

8. Molstad S, Hovelius B. Reduction in antibiotic usage following an educational programme. Fam Pract 1989;6:33-7.

9. Molstad S, Arvidsson E, Eliasson I, Hovelius B, Kamme C, Schalen C. Production of betalactamase by respiratory tract bacteria in children: relationship to antibiotic use. Scand J Prim Health Care 1992;10:16-20.

10. Pitts J, Vincent S. What influences doctors' prescribing? Sore throats revisited [see comments]. J R Coll Gen Pract 1989;39:65-6.

11. Richardson JP. Physician heal thyself: are antibiotics the cure or the disease? [editorial; comment]. Archives of Family Medicine 1998;7(1):51-2.

12. Himmel W, Lippert Urbanke E, Kochen MM. Are patients more satisfied when they receive a prescription? The effect of patient expectations in general practice. Scand J Prim Health Care 1997;15:118-22.

13. Britten N, Ukoumunne O. The influence of patients' hopes of receiving a prescription on doctors' perceptions and the decision to prescribe: a questionnaire survey [see comments]. BMJ 1997;315:1506-10.

14. Cockburn J, Pit S. Prescribing behaviour in clinical practice: patients' expectations and doctors' perceptions of patients' expectations--a questionnaire study. BMJ 1997;315:520-3.

15. Dahlberg K. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur; 1997.

16. Parse RR, Coyne AB, Smith MJ. The descriptive method. Nursing Research. Bowie: Brady Communications Company; 1985, pp 91-4.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare