Skriva en projektredovisning/artikel
Denna sida är uppdaterad 2002-01-05

Med största sannolikhet finns det en grupp människor som tycker att det du har gjort är viktigt och intressant. Hur skall du nå ut till dem? Om du går en kurs där ett projektarbete ingår behöver du inte bekymra dig. Datum för inlämnande av en skriftlig redovisning och datum för en muntlig presentation är sannolikt redan spikade. Om ditt projekt inte är en del av en kurs? Muntlig eller skriftlig redovisning? Nästan alltid blir det fråga om både och.

Innan du har kommit så långt att det är dags att redovisa resultatet av ditt projekt har du skrivit en projektplan. Med planen som grund har du kanske sökt pengar. Du har sedan samlat in data som har bearbetats och olika slutsatser har dragits. Nu är det dags att redovisa resultatet och dina slutsatser. Ofta är det bra att då plocka fram den gamla projektplanen. Den fungerar ofta bra som en utgångspunkt. Med fördel gör man en kopia av projektplanen som man sedan skriver om till en slutredovisning.

En första fråga du måste ställa dig är om den skriftliga redovisningen skall publiceras i en tidskrift eller ej. De flesta tidskrifter kräver att det material som skickas in för publicering inte är beskrivet eller föreläst tidigare. Om du väljer att försöka publicera dig måste du välja lämplig tidskrift; facklig tidskrift, intern tidning inom landstinget, populärvetenskaplig tidskrift eller en vetenskaplig tidskrift. Om du inte försöker publicera ditt arbete så bör du absolut försöka skriva ner en skriftig redogörelse, exempelvis enligt nedanstående anvisningar. Fördelen med att försöka publicera sitt projekt i en accepterad vetenskaplig tidskrift är dels att den når ut till en mycket större läsekrets, och dels att artikeln kan bli den första grunden i ett avhandlingsarbete om du i framtiden skulle bli intresserad av att gå vidare.

Om du försöker publicera dig i en tidskrift så har tidskriften med stor sannolikhet speciella anvisningar till författare. Följ dessa anvisningar in i minsta detalj så ökar du väsentligt chanserna för att få ditt arbete publicerat. Om du inte publicerar din rapport i en tidskrift kan du med fördel använda nedanstående förslag till skriftlig redovisning.

Förslag till skriftlig projektredovisning

För att redovisningen skall vara överskådlig bör den följa nedanstående struktur. Använd rubrikerna enligt nedan (utom rubriken "Försättsblad"). Nedan ges även en del exempel på hur man kan utforma syfte och frågeställningar. Dessa exempel är bara till för att visa principerna. Exemplen är sannolikt inte direkt passande för dig och ditt projekt.

(Försättsblad)
Gör ett försättsblad med titeln. Ge projektet/studien en titel som anknyter till vad det handlar om. Skriv nertill höger: namn, adress, telefonnummer och eventuell e-post adress till den som är ansvarig för studien.

Innehållsförteckning
Kan vara lämpligt att ha om redovisningen är lång (exempelvis mer än 10 A4 sidor).

Sammanfattning
Det är vanligt att man har en sammanfattning om ½-1 A4 sida. Sammanfattningen ger ett sammandrag av inledning, syfte, frågeställningar, de viktigaste resultaten och slutsatserna. Det är ofta svårt att avgöra vad som skall vara med i sammanfattningen. Det vanligaste felet man gör då är att ta med för mycket i sammanfattningen. Om projektredovisningen är kort (<5 A4 sidor) kan man överväga att inte ha någon sammanfattning.

Inledning
Presentera det problem eller fenomen som skall behandlas, sammanhanget där problemet uppstått eller fenomenet finns, samt referenser till tidigare relevanta projekt/studier/forskning. De referenser som bör redovisas i inledningen är de som ger stöd för varför denna studie/detta projekt behöver göras. Utan problem finns ju ingen anledning att försöka förbättra. Vår verklighet är ju dock som bekant full av möjligheter och problem. Därför är det viktigt att kunna beskriva det problem eller fenomen som du/ni nu skall ta er an. Sätt in problemet i ett sammanhang. Varför är det intressant att göra något åt problemet? Vilka potentiella vinster finns med att kunna göra något åt problemet. Presentera eventuella tidigare gjorda projekt/studier om detta problem. Har någon annan redan löst problemet eller är det fortfarande olöst? Vad kom de andra projekten/studierna fram till? Motivera slutligen varför denna studie/detta projekt behövs. Varför räcker det inte med det som andra har gjort tidigare?

Syfte
I många skriftliga projektredovisningar är det vanligt att syftet har en egen rubrik. (I en färdig artikel som publiceras i en vetenskaplig tidskrift är det vanligt att syftet vävs in i sista stycket i inledningen.) Syftet beskriver kortfattat vad du ville göra med denna studie/projekt och vad du ville vinna med det. Exempel på hur ett syfte kan formuleras är: "Syftet med detta projekt var att se om regelbunden lågintensiv motion kan förbättra hälsan hos medelålders fysiskt inaktiva kvinnor." Exempel på syften när man använder kvalitativ metodik kan vara: "Jag vill synliggöra...?" eller "Jag vill beskriva...?" eller "Jag vill klargöra...?"

Frågeställningar
Frågeställningar är en viktig rubrik i ett projekt med kvantitativ ansats. I många skriftliga projektredovisningar är det vanligt att frågeställningarna (om det är en kvantitativt orienterad studie) har en egen rubrik. I en färdig artikel som publiceras i en vetenskaplig tidskrift är det vanligt att frågeställningarna vävs in i sista stycket i inledningen. I ett projekt med kvalitativ ansats saknas ofta konkreta frågeställningar. Detta beror på att det är svårt att formulera exakta frågeställningar när man på förhand inte riktigt vet hur resultatet kommer att te sig. Har man ett avsnitt med frågeställningar är tanken att i detta avsnitt bryta ner syftet i några konkreta frågor. Har du gjort frågor skall de formuleras så klart och detaljerat som möjligt? Är dina frågor formulerade så att de är möjliga att besvara? Det är viktigt att dina frågeställningar går att svara på. Här är inte rätta avsnittet att ställa retoriska frågor. Exempel på hur frågorna kan formuleras är:

• "Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor ökar sin syreupptagningsförmåga mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?
• Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva överviktiga kvinnor sänker sitt BMI (Body Mass Index) mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?
• Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor minskar sitt sjuktal mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?
• Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor ökar sin egen känsla av välbefinnande mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?"

Ett alternativ till frågeställningar är hypoteser vilket motsvarar att omvandla frågorna till påståenden. Inom kvantitativt orienterade projekt spelar det inte så stor roll om man använder hypoteser eller frågeställningar. Som nämnts tidigare är frågeställningar mindre vanliga i studier med kvalitativ inriktning och hypoteser förekommer aldrig där.

Teoretisk referensram
Inom det positivistiska paradigmet, där många kvantitativt orienterade studier rör sig, är den teoretiska referensramen så självklar att den inte behöver beskrivas. Den här rubriken bör alltså inte finnas med i en projektplan där man använder sig av enbart kvantitativa metoder.
  Inom den kvalitativa forskningsmetodiken sker fortfarande en utveckling av metoderna i större utsträckning än inom kvantitativ metodik. Därför är det vid kvalitativa studier ofta en fördel att beskriva det perspektiv (paradigm) du utgår ifrån. Under rubriken teoretisk referensram skall man alltså inte beskriva det problem man vill studera utan den vetenkapsfilosofiska grunden för varför man väljer att bearbeta insamlade data på ett visst sätt. Om du är ovan vid att arbeta med kvalitativa forskningsmetoder behöver du nog handledarhjälp för att skriva detta avsnitt.

Metod
Detta är ett viktigt avsnitt i alla projektredovisningar. Beskriv så detaljerat som möjligt vad du planerar att göra och med vilka. I ett kvalitativt orienterat projekt beskriver du förslagsvis:

• Vilken kvalitativ metod du har använt.
• Hur du valde dina informanter/respondenter?
• Hur du kontaktade dina respondenterna och vilken information de fick initialt. Var skedde datainsamlingen? Vilka ingångsfrågor ställde du? (alternativt hur gjorde du dina observationer?).
• Hur gick du tillväga vid dataanalysen? (detta är en slags kortfattad beskrivning av den metod du valt).
• Vilka etiska överväganden gjordes i förplaneringen och under tiden?

I ett kvantitativt orienterat projekt är det vanligt att dela upp metoddelen i några underrubriker. Förslag på sådana underrubriker (och innehållet i dem) är:

Patienter/Individer
Hur är dina patienter/individer utvalda? (Ditt projekt kommer sannolikt inte att omfatta alla människor där du vill uttala dig, t. ex. alla kvinnor i området Borås-Bollebygd i åldern 40-60 år, utan bara en del av dem, ett stickprov. Är studiegruppen, stickprovet, ett representativt urval av den större befolkning (population) du vill uttala dig om? Är studiegruppen utvald på ett korrekt sätt?)

Behandling/Åtgärd
Beskriv detaljerat vad du gjorde. Andra skall av din beskrivning förstå precis vad du gjort i projektet. Var konkret, inte generell eller svävande.

Mätning
Beskriv vad du har mäta och hur. Var exakt i din beskrivning. Är rätt mätmetod(er) använd(a)? Är mätmetodernas tillförlitlighet känd? Vilket enkätinstrument användes?

Utvärdering/statistik
Beskriv detaljerat hur du tänker gjort för att svara på ovan beskrivna frågor. Hur har du använt den insamlade informationen? Vilken kvantitativ (statistisk) metod har du använt?

Resultat
I en studie med kvantitativ ansats är resultatdelen en torr uppräkning av vad man hittat. Fynden kommenteras inte. Här förklarar man inte heller varför man gjorde på ett visst sätt. Alla sådana förklaringar sparas till diskussionsdelen. Resultatdelen i en kvantitativ studie är alltså ofta kort och lite "knastertorr". Här redovisas eventuellt bortfall. Om flera grupper jämförs var de från början lika avseende vissa grundläggande fakta? Det är vanligt att man hänvisar till tabeller eller figurer (exempelvis diagram).
  I en kvalitativ studie är resultatdelen mycket längre. Man börjar med att varva sina abstrakta fynd (exempelvis teman, kategorier eller begrepp) med citat från materialet för att visa att fynden har stöd i materialet. Det är sedan lämpligt att väva ihop fynden till en modell. Slutligen sammanfattar man modellen (modellerna) till de slutsatser man drar. I Grounded theory är denna slutsats ofta en ny teori.

Diskussion
Diskussionsdelen i kvantitativa och kvalitativa studier består av samma hörnstenar:

• Metoddiskussion. Var det rätt metod som användes? Fungerade metoden som tänkt?
• De egna resultaten jämförs med tidigare forskning. Kan de egna resultaten förstås bättre i ljuset av andra tidigare gjorda studier?
• Vilka tänkbara konsekvenser har resultaten för vården, patienterna, ...etc?
• Vilket behov av fortsatt forskning ser du?

Slutsatser
Denna rubrik kan förekomma separat eller så vävs slutsatserna in i de sista raderna i diskussionen.

Kostnader
Denna rubrik har man med om en anslagsgivare särskilt önskar det. I annat fall brukar denna rubrik inte finnas med i slutredovisningen. Om rubriken finns med så följ de anvisningar för redovisning som anslagsgivaren har gett. Vanliga anvisningar brukar vara; dela upp kostnaderna i materialkostnader (inköp av utrustning som har ett bestående värde överstigande 2.500:-), personalkostnader (uppdelat på yrkeskategori. Inkludera sociala avgifter och semesterersättning) och övriga kostnader (annonser, inköp av småprylar utan bestående värde, etc.).

Referenslista
Viktig rubrik i alla slutredovisningar. Referenshänvisningar i texten kan anges på olika sätt. Detta beror på vart du skall skicka in studieplanen. Ett vanligt sätt är att i texten ha löpnummer inom parentes. Referenserna numreras i den ordning ni hänvisar till dem. Mot slutet kommer en referenslista med referenserna i nummerordning. I studier med kvalitativ inriktning är det vanligt att i löptexten ange författarnamn och årtal. I referenslistan anger man då referenserna sorterade efter författarnamn.

LYCKA TILL!

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.