Fenomenologi
Denna sida är uppdaterad 2002-01-05

(Den här sidan är inte klar utan kommer att revideras framigenom)

Termen fenomenologi härstammar från det grekiska verbet phainestai som betyder att visa sig, att uppenbara sig eller avslöja sig. Den svenska motsvarigheten till phainestai är fenomen.

Fenomen = Det som visar sig = något som erfars = företeelse

Fenomenologi är alltså läran om det som visar sig. Fenomenologi är dels en filosofi och dels en kvalitativ forskningsansats.

Fenomenologi som en filosofi
Fenomenologin är en medvetandefilosofi, d.v.s. vi kan inte erfara utan medvetande. Som filosofi sysslar fenomenologin ofta med existentiella frågor.

Fenomenologins historia
Edmund Husserl (1859-1938) var tysk matematiker. Han disputerade 1882 på en avhandling om variationskalkyler. Han intresserade sig för matematikens kunskapsfilosofiska grunder. Gradvis förändrades hans åsikter. Husserl lämnade matematiken och gick över till att arbeta inom kunskapsfilosofin. Kring sekelskiftet började han kritisera dåtidens forskare för att fjärma sig från något han kallade livsvärlden. Han menade nämligen att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Han introducerade fenomenologin som snabbt blev känd under slagordet "till sakerna själva". (fenomen = saken så som den visar sig). Förenklat kan man säga att Husserls bidrag till kunskapsfilosofin var att säga att människan erfar världen genom att erfara ett fenomen. Vill vi veta något måste vi gå till fenomenet. (Fenomen = "saken" så som den visar sig). Husserl har den (positivistiska) tanken att man kan sätta sin egen förförståelse (förutfattade åsikter) åt sidan, fenomenologi är en teori om det medvetna.
    Merleau Ponty (1908-1961) menar att för att kunna fånga fenomenet måste vi gå bortom fördomen om en objektiv värld till att istället betrakta en "genomlevd värld" i vilken kroppen spelar en central roll. Han betonar människans odelbarhet, d.v.s. att vi har inte en kropp utan vi är i vår kropp. Kroppen kan inte ses som ett separat objekt.
    Giorgi () menar att man måste försöka göra sig fri från teoretiska förutfattade åsikter för att kunna gå till sakerna själva.

Fenomenologins grunder

• Livsvärldsteorin
  Denna teori lanserades av Husserl och genomsyrar inte bara fenomenologin utan även hermeneutiken och i mer eller mindre grad alla kvalitativa forskningsansatser. Teorin innebär att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga "objektiva" utan bara människans upplevelse. Livsvärlden är världen så som vi uppfattar den. Livsvärlden består exempelvis av minnen, vår vardagsvärld (=upplevelsen av den dagliga oreflekterade vardagen) samt av förväntningar om framtiden. Fenomenologin som kvalitativ forskningsansats vill fånga och beskriva livsvärlden.

• Intentionalitetsteorin
  Även denna teori lanserades av Husserl. Den innebär att människor söker ge allt en mening och innebörd. Till viss del kan man säga att intentionalitetsteorin är en del av livsvärldsteorin. När en individ upplever en situation bildar man sig en uppfattning om vilken mening och innebörd situationen har. Den här akten kallas den intentionala (meningsskapande) akten. Människor agerar inte utifrån en objektiv verklighet utan från sin förståelse av situationens innebörd.
  Exempel: En bro har mitt i natten blivit påkörd av en stor båt och sedan rasat. Strax efter att bron rasat kommer från varje sida en bil körande. Båda förarna anar något, stannar strax före den rasade bron och kliver ur. I nattens mörker ser de inte att bron har rasat. Efter lite funderande kör den ena föraren vidare medan den andre sakta går mot bron och ser att den har rasat. Den ena föraren överlevde medan den andre dog. Deras olika sätt att skapa mening och innebörd åt sina aningar fick dramatiskt olika konsekvenser.
  Livsvärldsperspektivet hjälper oss att förstå människors agerande. Intentionalitetsteorin är grunden för att analysera den intentionala strukturen, d.v.s. det mönster av innebörder individen ser i sin livsvärld. En forskningsfråga inom fenomenologi skall alltid på något sätt handla om den intentionala (meningsskapande) akten.

• Essens
  Essens är det i den intentionala strukturen som inte varierar mellan olika individer utan som är lika. Om man har lyckats fånga och beskriva den sanna essensen kommer man att se alla olika funna varianter av de intentionala struktur är olika varianter av denna essens. Om alla intentionala strukturer skall passa in på essensen riskerar tyvärr beskrivningen av essensen att bli urvattnad. I en del studier hittar man ingen essens. Det är då en tolkningsfråga om det beror på att det verkligen inte finns någon essens som gäller för fenomenet eller om orsaken är att studien är dålig (dåliga grunddata eller dålig analys?).

Karakteristiskt för fenomenologin är:

• I fenomenologi vill man fånga upplevelsen av ett fenomen. Målet är att utan förvrängning kunna beskriva upplevelsen av ett fenomen så som det visar sig hos informanterna. Man vill dels beskriva alla variationer av livsvärldsmönster man träffar på samt den centrala essensen som kommer igen i alla informanters livsvärldar. Det man bör komma ihåg är att forskaren som ställer frågor är en del av informantens livsvärld och detta kan tänkas påverka resultatet.
   
• I fenomenologi försöker man undvika tolkningar av upplevelserna. Målet är att presentera livsvärlden sådan den visar sig utan omtolkningar. Ett viktigt delmoment för att uppnå denna frihet från tolkningar är att forskaren parantessätter sin egen förförståelse och då kan forskaren se informantens livsvärld framträda. Den kritik man kan rikta mot fenomenologin är att det kanske inte ligger i mänsklig makt att helt sätta sin egen förförståelse åt sidan. Konsekvensen av denna kritik är att det kanske är omöjligt att helt låta bli att tolka. Frågan är då hur mycket kan man få tolka och ändå kalla det fenomenologi?
   
• Fenomenologin är inte intresserad av dolda budskap (vilket man ibland kan vara inom hermeneutiken)

Den fenomenologiska forskningsprocessen

I punkt 5-6 befinner forskaren sig på en konkret nivå och arbetar nära råmaterialet med direkta citat. Därefter övergår det bearbetade materialet i punkt 7 och slutligen i punkt 8 till en allt högre abstraktionsnivå. Resultat på den högre abstraktionsnivån kan vara överförbara till andra situationer.

Transcendental fenomenologi
Detta är en filosofisk metod som Husserl lanserade. Den innebär att man inte gör några intervjuer utan enbart gör en filosofisk analys. Exempel: Vad är en stol? Vilken mening/innebörd kan läggas i begreppet stol? Eftersom den inte innebär någon datainsamling blir den en analys av forskarens egen livsvärld. Metoden har numera övergetts av de flesta empiriker.

Var kan man läsa mera?

• Dahlberg K. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur; 1993.
   

• Dahlberg K, Drew N. A lifeworld paradigm for nursing research. Journal of Holistic Nursing 1997;15(3):303-17.
  (Denna artikel beskriver livsväldsbegreppet inom fenomenologin)
   

• Jensen KP, Back-Pettersson S, Segesten K. The meaning of "Not giving in". Lived experiences among women with breast cancer. Cancer Nurs 2000;23(1):6-11.
  (Exempel på en studie där man använt fenomenologi)

(Den här sidan är under konstruktion och kommer att kompletteras).

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.