Kunskapsansats
- kvalitativt eller kvantitativt perspektiv?
Denna sida är uppdaterad 2007-01-05

För att bäst förstå den här sidan bör du först ha läst:

• Vetenskapsteori
  Beskriver bland annat hur man under årtusenden resonerat kring vilka vägar som är acceptabla för att uppnå ny kunskap.

• Vad är forskning?
  Beskriver att typiskt för forskning är den starka kopplingen till bakomliggande vetenskapsteoretiska antaganden. Detta är mer eller mindre medvetet för olika forskare.

Oklarhet kring begreppen kvantitativ respektive kvalitativ forskning
Det finns olika sätt att se på vad som är god forskning. Termerna kvantitativ och kvalitativ forskning används flitigt, ofta som varandras oförenliga motsatser. Eftersom betydelsen av orden varierar kan det vara lämpligt med en del klarlägganden. Jag vill betona att det finns olika sätt att se på detta och jag gör inte anspråk på att här presentera "sanningen". Det som kommer nedan är ett sätt (av flera olika tänkbara sätt) att försöka reda ut begreppen. Kvantitativ och kvalitativ forskning knyts ibland till:

• vilken verklighetsuppfattning (vilka ontologiska antaganden) forskaren har
• vilka vetenskapsteoretiska (epistemologiska) kunskapsansatser forskaren har avseende exempelvis empirism kontra rationalism eller atomism kontra holism.
• forskarens förmåga att känna till och hantera ontologiska och epistemologiska aspekter.
• vilken slags frågeställningar forskaren intresserar sig för
• hur data samlas in
• vilken slags data forskaren har samlat in
• vilka analysmetoder forskaren använder för att analysera insamlade data
• vem forskarens resultat gagnar, i vems intresse sker forskningen

Kan allt detta beskrivas med termerna kvantitativ respektive kvalitativ forskning? Rimligtvis inte. Låt oss därför titta närmare på dessa och några andra begrepp.

Den vetenskapsteoretiska världskartan
Ny kunskap kan förvärvas på många olika sätt. Alla dessa olika vägar kan härledas till vad slags värld (ontologi) man söker vad slags kunskap om (epistemologi) (Åsberg 2001). Detta beskrivs mer detaljerat på sidan om vetenskapsteori. Utifrån dessa ontologiska och epistemologiska antaganden kan man rita upp en förenklad världskarta över de olika metodologiska huvudinriktningar som finns när det gäller att ta fram ny kunskap:

Som synes finns fyra kvadranter eller huvudinriktningar som forskningen kan följa. De ontologiska och epistemologiska antaganden som ligger bakom dessa fyra olika huvudinriktningar är principiellt olika och inte direkt förenliga. Här måste forskaren göra ett (medvetet eller omedvetet) val. Inget hindrar att man som forskare kan anse att de olika bakomliggande oförenliga antagandena kan samexistera, d.v.s. man kan i en delstudie befinna sig i övre högra kvadranten för att i nästa delstudie hoppa över i övre vänstra kvadranten. Valet av kvadrant styr vidare utformning av syfte och eventuella frågeställningar som man intresserar sig för. Syfte och frågeställningarna styr sedan valet av datainsamlingsteknik och valet av analysmetod för att analysera insamlade data.
    I viss mån handlar denna fråga om olika synsätt. I var och en av kvadranterna ser man på verkligheten lite olika. Man kan säga att man tittar på verkligheten genom olika slags glasögon. Dessa glasögon kallas ibland för paradigm. En sorts glasögon, som kallas holistisk världsbild, ger bilden av en värld där allt hänger samman. Helheten är mer än summan av de ingående delarna. Enligt detta synsätt får man missvisande resultat om man avgränsar en del av verkligheten och bara studerar den. En annan sorts glasögon, atomistisk världsbild, visar en värld som enbart är summan av delarna. Man kan enligt den världsbilden isolera en del och studera den för sig. De flesta forskare tycks anse att helheten visserligen är mer än summan av delarna, men att man ofta kan få en hyfsad uppfattning om verkligheten när man avgränsar en del och studerar den. Detta förutsatt att man vet begränsningarna med sina metoder. Detta innebär att man kan acceptera flera olika paradigm som samexisterande i olika delstudier och i en enskild delstudie gör forskaren ett val vilken av kvadranterna som passar för det forskaren intresserar sig för just nu. Man skulle kunna tala om ett övergripande paradigm som omfattar de andra fyra paradigmen i en modell ungefär som ovanstående figur. Debatten om vilket slags glasögon som förvränger bilden av verkligheten minst tenderar ibland att bli onödigt polariserad.

Termerna kvantitativ respektive kvalitativ
Var i detta resonemang passar då begreppen kvantitativ och kvalitativ in? Enligt Nationalencyklopedien används kvantitativ (medeltidslat. quantitati´vus) i facktermer för att understryka mätbara egenskaper t.ex. hos något som skall undersökas. Kvalitativ (senlat. qualitati´vus) avser kvaliteten och används i facktermer för att understryka faktiska eller essentiella egenskaper t.ex. hos något som skall undersökas. I strikt mening betecknar termerna kvantitativ och kvalitativ endast egenskaper hos de data man samlat in i ett forskningsprojekt. Traditionen har dock gett dessa ord en helt annan innebörd, stundtals olika betydelser i olika sammanhang. Av detta skäl bör termerna kvantitativ och kvalitativ användas endast för att beskriva de data som samlats in, inte för att beteckna en viss verklighetsuppfattning (ontologi), kunskapsansats (epistemologi) eller analysmetod. När vi benämner kunskapsansats (kvadranterna i figuren ovan) är det bättre att använda empirisk-atomistisk kunskapsansats för att beskriva det många av traditionen brukat kalla kvantitativ forskningsansats. Det som många kallar kvalitativ forskningsansats befinner sig oftast inom paradigmet empirisk-holistisk kunskapsansats. Begreppsanalys som traditionellt betraktas som en kvalitativ metod kan sägas befinna sig inom det rationalistisk-holistiska paradigmet. Med få undantag kan man säga att alla "kvalitativa metoder" återfinns inom paradigmet empirisk-holistisk.
    Om vi nu konstaterat att termerna kvantitativ respektive kvalitativ helst bara bör användas för att beteckna insamlade data hur definieras de då? En använd definition är att allt som är siffror betecknas som kvantitativa data och allt som inte är siffror, exempelvis text, bilder eller ostrukturerade observationer, är kvalitativa data. Ett problem som bör uppmärksammas är att att begreppen kvantitativa - kvalitativa data lätt förväxlas med beteckningarna kvantitativa - kvalitativa variabler. Detta är helt olika saker. Kvantitativa respektive kvalitativa variabler är beteckningar inom statistiken på olika sorters mätdata inom projekt som utgår från den kunskapsansats som är övre vänstra kvadranten (empirisk-atomistisk). Kvalitativa variabler består av siffror och är därför kvantitativa data.

Forskningsprocessen
Forskaren blir intresserad av ett problem. I den ideala av alla världar borde forskaren då först bestämma sig för i vad slags värld man anser sig befinna sig i och därefter vad slags kunskap kring problemet forskaren söker. När detta är gjort har man bestämt sig för om det är en empirisk-atomistisk eller empirisk-holistisk kunskapsansats som är lämpligast (Det kunde givetvis ha valts en rationalistisk-atomistisk eller rationalistisk-holistisk kunskapsansats men detta berörs inte vidare på just denna webbsidan). Därefter borde forskaren mer konkret och avgränsat beskriva vilket problem man är intresserad av att studera. När problemet är beskrivet formulerar man ett syfte med en ny undersökning och eventuellt (om man lutar åt en kvantitativ ansats) försöker man bryta ner syftet i en eller flera detaljerade konkreta frågeställningar / hypoteser.
    Tyvärr är det vanligt att många vet hur de vill göra, men inte varför. Att börja med att detaljutforma metodbeskrivningen innan problemet är beskrivet och valet av kunskapsansats är gjort är fel! Ett annat fenomen som inte är direkt fel men som bör nämnas är att många forskare "fastnar" inom en kvadrant och ser bara problem och frågeställningar som passar inom den kvadranten. Den som gjort ett antal studier inom övre vänstra kvadranten och lärt sig hantera resonemangen och statistiken tenderar att sedan resten av livet alltid göra studier hemmahörande i den övre vänstra kvadranten. Forskare som gjort flera studier inom det paradigm som finns i den övre högra kvadranten tenderar att sedan alltid fastna för problem som lämpligen studeras inom det paradigmet. Att alltid hålla sig inom en och samma paradigm är inte fel om man bara samtidigt är medveten om att andra paradigm existerar. Det finns en tendens till att de forskare vars studier utgår från kunskapsansatsen i övre högra kvadranten är mer medvetna om ontologi och epistemologi än forskare vars studier utgår från kunskapsansatsen i övre vänstra kvadranten.

Empirisk-atomistisk kunskapsansats kontra empirisk-holistisk
I en studie som utgår från en empirisk-atomistisk kunskapsansats är det vanligt att man efter val av datainsamlingsteknik och analysmetod på förhand har bestämt vilka tänkbara slutsatser studien kan leda till. I en studie som utgår från en empirisk-holistisk kunskapsansats brukar det vara så att man inte på samma sätt i förväg har bestämt vad som kan komma fram. En egenskap med de datainsamlingstekniker och analysmetoder som vanligen används i en studie utgående från en empirisk-holistisk kunskapsansats är att den tar hänsyn till helheten på ett sätt som inte är möjligt i en studie där man valt datainsamlingsteknik och analysmetod utgående från en empirisk-atomistisk kunskapsansats. Studier som utgår från en empirisk-atomistisk kunskapsansats har egenskapen att man får ett "objektivt" mått på sannolikheten att de slutsatser man kommit fram till är korrekta (exempelvis ett p-värde).
    Kännetecknande för studier utgående från den empirisk-holistiska kunskapsansatsen är att man inte från början vet exakt vilka resultat som är tänkbara. Detta kräver en följsamhet gentemot det man studerar. Valet av metod kanske får ändras under projektets gång. Det man vill studera handlar ofta om kvaliteter och inte om antal, fördelningar eller exakta mätvärden. Resultatet kan vara ett antal nya aspekter på ett problem. För att beskriva hur patienter upplever hemsjukvård skulle man i en studie planerad utifrån att man valt empirisk-atomistisk kunskapsansats ha definierat ett antal svarsalternativ. Exempelvis mycket missnöjd, missnöjd, neutral, nöjd och mycket nöjd. Därefter skulle man ta fram hur stor andel patienter som anger svar i någon av dem fem fördefinierade kategorierna. I en studie utgående från empirisk-holistisk kunskapsansats skulle inga kategorier definieras i förväg. Undersökningen skulle leda fram till ett eller flera kategorier, men dessa skulle definieras först mot sista halvan av projektet. Sistnämnda typen av studier kan alltså beskriva nya kvaliteter av verkligheten som inte var kända förut.
    Vid utvärderingar bedömer man resultaten / konsekvenserna / effekterna av en genomförd insats. Studier som utgår från empirisk-holistisk kunskapsansats kan inte användas för mäta objektivt observerbar effekt av insatsen. Däremot kan dessa studier användas för att belysa andra resultatmått (läs mer om detta på sidan Vad är forskning).
    Nedan följer en översikt över några väsentliga skillnader mellan de två paradigm som den här webbsidan huvudsakligen diskuterar.

Referenser

Åsberg R. Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk Forskning i Sverige 2001;4:270–292.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.