Kurslitteratur till kurs i kvalitativ forskningsmetodik

Kurslitteratur
Kvalitativ forskningsmetodik 5p. Kurskod: MFM 120
Denna sida är uppdaterad 2002-07-31

Här beskrivs litteraturen till kursen. Den är uppdelad i "kurslitteratur" (som ni förväntas skaffa) och "bredvidläsningslitteratur" som kan vara av intresse för den speciellt intresserade.

	Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur, 1998 Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: Boken går igenom grunderna för forskning med kvalitativ inriktning på ett jordnära och praktiskt sätt. Boken förlorar sig inte i krångliga termer utan är genomgående lätt att förstå. Utmärkt bok som introduktion till kvalitativa forskningsmetoder.
	Förlagets beskrivning: Denna bok utgår från att vetenskaplighet inte är knuten till en speciell forskningsmetod. Kvalitativa metoder är en av många vägar till vetenskaplig kunskap. Det är metoden för insamling och hantering av kunskap som avgör om forskningen håller vetenskaplig nivå. Författaren delar med sig av sina erfarenheter till nybörjare inom fältet och vänder sig både till dem som aldrig har forskat tidigare och till den erfarne forskaren som inte behärskar kvalitativa forskningsmetoder. Läsaren får en introduktion i de kvalitativa forskningsmetodernas grunder och förutsättningar, en överblick över de olika faserna i forskningsprocessen, fördjupning av utvalda teman i anknytning till fältarbete, design och teori och en sammanfattning av etiska krav. Överväganden kring likheter och skillnader i förhållande till traditionell medicinsk forskningsmetod går som en röd tråd genom hela boken. Boken är aktuell för forskare inom medicin, sjukgymnastik och andra vårdämnen och kan vara av intresse för alla som är intresserade av forskningsmetod och kunskapsutveckling.
	Förlagets författarpresentation: Kirsti Malterud är professor i allmänmedicin i Bergen och medicinsk kvinnoforskning i Oslo. Hennes forskning omfattar medicinsk kommunikation och samspel, kvinnors hälsoproblem och bygger på erfarenheter och frågor som hon har mött under 20 år som allmänläkare. I sin doktorsavhandling ”Allmänläkarens möte med kvinnliga patienter” (1990) visade hon hur kvalitativa forskningsmetoder kan utnyttjas för att utveckla en vardagsnära medicinsk kunskap på vetenskaplig nivå. 1996 tilldelades hon det danska forskningspriset ”Magda og Svend Aage Friedrichs Mindelegat” för sin stora insats i allmänmedicinsk forskning. För svensk bearbetning och förord svarar Peter Strang, professor i palliativ medicin.

	Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997 Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Intervjun är ett oumbärligt redskap inom den kvalitativa forskningen. Ändå är det intrikata sambandet mellan intervjuprocessens ”hur” och ”varför” inte alltid alldeles lätt att förstå. I denna introduktionsbok redogör författaren såväl för forskningsintervjuns teoretiska underbyggnad som dess praktiska aspekter. Efter en diskussion om intervjuns roll i forskningsprocessen behandlas några för forskningsintervjun viktiga filosofiska nyckelfrågor: intervjun som samtal, hermeneutik, fenomenologi, etiska aspekter, validitetsfrågor och postmodernism. Därefter guidar författaren läsaren genom intervjuprocessens sju steg, från att utforma en intervjuundersökning till att sätta dess resultat på pränt. Den kvalitativa forskningsintervjun riktar sig både till verksamma forskare och till studerande inom de humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga disciplinerna.
	Förlagets författarpresentation: Steinar Kvale är verksam vid Psykologiska institutionen, Århus universitet.

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

	Thurén T. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber, 1991. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Vetenskapsteori är grunden för alla ställningstaganden, säger författaren, därför något mycket viktigt. Ett vetenskapsteoretiskt sätt att tänka hjälper oss att ta ställning och att bilda oss en egen välgrundad uppfattning i olika frågor. Boken ger en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka, i första hand inom samhälls- och humanvetenskaperna. Författaren belyser framställningen med exempel från både vetenskap och vardagsliv.
	Förlagets författarpresentation: Torsten Thurén är docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

	Svensson P-G, Starrin B. (editors) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 1996 Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Denna bok består av tre delar. I den första delen behandlas datainsamling och fältarbete. Här redogör författarna för deltagande observation, kvalitativ intervjumetodik och fältforskning. I bokens andra del, som handlar om kvalitativa analysmodeller, redovisas grounded theory, kvalitativ metod och datateknologi, delar och helheter samt analys av texter. Den tredje och sista delen tar upp validitetsproblematiken samt frågan om hur kvalitativa undersökningar kan rapporteras. Boken är avsedd för samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och vårdvetenskapliga ämnen inom universitet och högskola.
	Förlagets författarpresentation: Bokens redaktörer är Per-Gunnar Svensson och Bengt Starrin. Övriga medverkande är Anders Bruhn, Lars Dahlgren, Benny Henriksson, Odd Lindberg, Sven-Axel Månsson, Barbro Renck, Thomas J. Scheff och António Barbosa da Silva.

	Hartman J. Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur, 2001. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Grundad teori är en metod för kvalitativa undersökningar inom samhälls- och beteendevetenskaperna. Den utvecklades på 1960-talet och har blivit allt mer spridd. Det är en induktiv metod, baserad på idén att man växelvis samlar in och analyserar data. På detta sätt kan teorier som är helt grundade i data genereras. Metodens komplexitet, och olika tolkningar av den, har emellertid lett till att det specifika med den ofta har missförståtts. Bokens syfte är att klargöra vad grundad teori är, när metoden är lämplig att använda och hur man genomför en undersökning med den. Boken vänder sig till studenter och forskare som vill förstå grundad teori och överväger att göra kvalitativa undersökningar med metoden. Inga förkunskaper om vetenskapsteori eller metodlära förutsätts.
	Förlagets författarpresentation: Jan Hartman är filosofie doktor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Han har mångårig erfarenhet av undervisning i teoretisk filosofi, vetenskaps- och metodteori. Han har tidigare utgivit bland annat Vetenskapligt tänkande (1998).

	Dahlberg K, Drew N, Nyström M. Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur, 2001. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: This book explicates a reflective lifeworld research model, based on phenomenological epistemology. The emphasis is on human intentionality and reflection. These and other philosophical ideas presented in the book are transformed into an empirical epistemology that serves as guiding principles in research. Such an epistemology is created with the concepts of openness, immediacy, inter subjectivity, meaning and uniqueness. Emphasis is also on explicating the empirical consequences of the phenomenological reduction. With the epistemology established, some methodological principals are outlined for data gathering as well as for descriptive and interpretive data analysis, respectively. “Until this book, there has not been a resource for students to understand in breadth and depth phenomenological methods in the context of lifeworld research. Openness and pre-understanding as well as concerns for objectivity and validity are explored with rigor in this book. A view of epistemology as a lifeworld approach to human sciences research opens up a way to exploring phenomena that draws on the work of Husserl, Heidegger, Merleau-Ponty and Gadamer. This book is vanguard. For example, revisionist thinking shows up in the claim that in Being and Time, Heidegger did not reverse or abandon the philosophy of Husserl, rather he explored in particular significance the ontological dimension of intentionality. This book offers both experienced interpretive researchers and students a view of phenomenology that is thoughtful and thought-provoking.”
	Förlagets författarpresentation: (Saknas)

	Bring G, Nilsson B, Westman G, Emmelin M, Hammarström A, Johansson E, Stenberg H, Ternulf Nyhlin K, Dahlgren L. Kvalitativ metod som praktik. Erfarenhet av att forska kvalitativt vid medicinsk fakultet. Lund: Studentlitteratur, 1999. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Denna bok redovisar erfarenheter från fyra års arbete med kvalitativ metod – i kurs- och forskarcirkelform. Författarna, som samtliga är eller har varit verksamma vid Umeå Universitets medicinska fakultet, förmedlar en mångfasetterad bild av den kvalitativa metodens, och där särskilt ”grounded theory”-metodikens möjligheter, men också svårigheter. Kärnan i boken utgörs av två fokusgruppsdiskussioner som återges i detalj i bilaga. Merparten av deltagarna i dessa fokusgrupper är bokens författare vilket innebär att datamaterialet är självreflekterande. De första kapitlen beskriver det sammanhang i vilket boken kommit till, den kvalitativa metodens relevans i medicinska sammanhang samt fokusgruppstekniken som metod. Därefter presenteras i ett antal kapitel separata analyser av de utskrivna fokusgruppsdiskussionerna. Boken avslutas med några kapitel av mer metateoretisk och kritisk natur, där analyserna går utöver de data som producerats i de båda fokusgrupperna. Boken är i första hand avsedd för forskare och forskarstuderande inom medicinsk fakultet.
	Förlagets författarpresentation: (Saknas)

	Dahlberg K. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur, 1997. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Detta är en bok för sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare, dvs. vårdvetare. Ämnet är kvalitativa metoder, vilket innefattar de vetenskapsteoretiska antaganden om människan, världen, vetenskap och kunskap som ligger till grund för användningen av dessa metoder. Boken är skriven med syfte att åskådliggöra den kvalitativa delen av det vetenskapliga kunskapssökandet inom vård och omsorg. En av bokens målgrupper är sjuksköterskestuderande på olika nivåer och sjuksköterskor, som bedriver forsknings- eller utvecklingsarbeten. Andra yrkesgrupper, som har ett forskningsvetenskapligt intresse för företeelser med kvalitativa aspekter i vården, bör ha användning för de kvalitativa metoder och strategier som boken fokuserar. Den är skriven och disponerad på ett sådant sätt att den skall vara lämplig, dels i reguljär utbildning och kursverksamhet, och dels för vårdare som på egen hand vill utveckla en systematisk kunskap om sitt arbete och vårdverksamheten. Andra upplagan
	Förlagets författarpresentation: Karin Dahlberg är legitimerad sjuksköterska, vårdlärare och filosofie doktor i pedagogik. Hon arbetar för närvarande som lektor vid Vårdhögskolan i Borås.

	Larsson S. Kvalitativ analys - Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur, 1986. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Boken är en lättläst introduktion till kvalitativ analys. Den kvalitativa analys som presenteras har utvecklats i den s.k. inom-gruppen vid institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Gruppens perspektiv och metodik har särskild betydelse för dem som är intresserade av att studera hur människor förstår sin omvärld och varandra. Författaren har använt sina praktiska erfarenheter som forskare för att göra en utpräglad lärobok. Därför är boken kort, koncis och klar, med många konkreta exempel. Boken vänder sig till studerande i pedagogik, didaktik, och andra områden där förståelse av budskap är betydelsefulla, t.ex. inom vårdsektorn.
	Förlagets författarpresentation: Författaren är fil dr i pedagogik, och forskar inom vuxenutbildningsområdet.

	Mårtensson B, Nilstun T. Praktisk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, 1998. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Vetenskapsteoretiska argument används alltmer i diskussionen kring forskningens kvalitet och nytta. Syftet med Praktisk vetenskapsteori är att göra några av debattens förutsättningar och idéer allmänt tillgängliga. Efter ett inledande avsnitt om vetenskapsteorins forskningsområden presenteras med åskådliga figurer en rad viktiga grundproblem och skolbildningar inom vetenskapsteorin. Därefter ges en översikt över kriterierna på en bra vetenskaplig rapport med exempel ur verkliga livet. För den som vill fördjupa sina kunskaper finns förslag till fortsatt läsning. Boken avslutas med pedagogiska repetitionsfrågor i form av ett korsord. Denna lärobok i vetenskapsteori riktar sig till alla som arbetar med att planera, genomföra, rapportera och bedöma forskningsprojekt av olika slag.
	Förlagets författarpresentation: Bertil Mårtensson, som är forskningsassistent i teoretisk filosofi i Lund och författare, forskar kring kunskapsprocessen. Tore Nilstun, som är högskolelektor i praktisk filosofi i Lund, sysslar med etik och utvärdering av forskning.

	Wallén G. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, 1996. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Denna bok är skriven främst med tanke på forskningsförberedande kurser inom olika professionella områden som arkitektur, vård och systemering där vetenskap och praktik möts. För studerande på teoretiska områden (som vetenskapsteorin själv) kan boken ge en inblick i forskningens mer konkreta sidor. Boken inleds med kapitel om kunskapsuppfattningar och forskningsinriktningar som positivism, systemteori, hermeneutik och fenomenologi. Sedan behandlas kvantitativ och kvalitativ metodik. Boken avslutas med kapitel om bl.a. teknik, tvärvetenskap, aktionsforskning, praktikerkunskap samt etik. I andra upplagan har avsnitten om konstruktivism och om tolkning utvidgats.
	Förlagets författarpresentation: Göran Wallén är docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

	Sohlberg P, Sohlberg B-M. Kunskapens former. Stockholm: Liber, 2002. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-11-03
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Boken behandlar grundläggande filosofiska begrepp och traditioner och presenterar samtidigt på ett lättillgängligt sätt de metoder för kunskapsbildning som används vid "vardaglig" forskningsverksamhet. Innehållet är uppdelat på fyra huvudavsnitt. En introduktion ger en översikt av det vetenskapsteoretiska fältet. Därefter följer ett allmänfilosofiskt avsnitt som tar upp grundläggande filosofiska begrepp och traditioner. Det största avsnittet berör olika metodologiska aspekter av den vetenskapliga kunskapsbildningen, d.v.s. hur forskare i praktiken hanterar och bearbetar sitt material. Där framgår hur forskningspraktiken varierar mellan olika traditioner och ämnesinriktningar. I den fjärde och avslutande delen beskrivs paradigm och vetenskapstraditioner, som samtidigt blir en sammanfattning av de moment som tagits upp i boken.
	Förlagets författarpresentation: Britt-Marie Sohlberg är leg sjuksköterska, fil kand i psykologi, vårdlärare, fil mag i omvårdnadsvetenskap och knuten till Uppsala universitet. Peter Sohlberg är fil dr i sociologi vid Uppsala universitet, associate professor vid universitetet i Trondheim och universitetslektor vid institutionen för socialt arbete i Stockholm.

	Strålfors P, Olsson A G. Vetenskapligt förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, 1998. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2006-10-15
	Kursledningens kommentar: Lättläst och rolig bok som snuddar vid många aspekter av att forska. När boken diskuterar olika vetenskapliga metoder tycks endast empirisk-atomistisk (kvantitativ) kunskapsansats existera. Om man bortser från detta är boken en trevlig läsning.
	Förlagets beskrivning: Vetenskap och forskning påverkar allas liv i ständigt större utsträckning. Samtidigt är forskningsarbetet och den vetenskapliga metoden okända för de flesta utanför universitetsvärlden. Inom universitet och högskolor betonas alltmer ett vetenskapligt förhållningssätt i grundutbildningen. De allra flesta naturvetenskapliga utbildningar omfattar därför genomförande av ett begränsat forskningsprojekt, s.k. fördjupnings- eller examensarbeten. Vetenskapligt förhållningssätt är en introduktion till det naturvetenskapliga tänkandet och forskningsarbetet. Boken behandlar också hur man kommer igång med eget forskningsarbete, hur en forskarutbildning går till och den fortsatta forskarkarriären. Konkreta råd ges t.ex. inför litteratursökning, skrivande av en vetenskaplig artikel och deltagande i konferenser. Författarna har under flera år som ansvariga för fördjupningsstudier och vetenskapligt förhållningssätt vid Hälsouniversitetet i Linköping fått erfarenheter av frågor och problem som kan uppkomma bland studenter som ska ta sina första steg i en forskningsverksamhet. Denna bok är avsedd att vara till hjälp och stöd i denna första kontakt med forskningen och inför en forskarutbildning. Författarnas bakgrund är biomedicinsk vilket återspeglar sig i bokens inriktning mot biologisk och medicinsk forskning. Boken riktar sig till alla som undrar hur forskare tänker och arbetar. Den är också tänkt som ett stöd inför fördjupnings/examensarbeten och vänder sig därför till studerande i naturvetenskapliga ämnen, medicin och andra vårdutbildningar.
	Förlagets författarpresentation: Peter Strålfors är docent och universitetslektor i cellbiologi. Anders G. Olsson är professor i internmedicin och föreståndare för Kliniskt Forskningscentrum. Båda är vid Hälsouniversitetet i Linköping.

	Ludvigsson J. Att börja forska - inom medicin och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur, 2002. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-09-15
	Kursledningens kommentar: Boken satsar mycket på praktiska råd och tips, som en slags omfattande kokbok. Bakomliggande vetenskapsteoretiska tankegångar och resonemang berörs dock inte. Boken riktar sig i första hand till doktorander men även andra kan ha nytta av boken. Boken omfattar 340 sidor.
	Förlagets beskrivning: Att börja forska – inom medicin, bio- och vårdvetenskap är en handbok som främst vänder sig till den nyblivne doktoranden. Författaren diskuterar bl.a. hur man skriver studieprotokoll, projektansökningar och vetenskapliga artiklar. Boken rymmer ett antal övningsuppgifter i engelsk grammatik, liksom en översikt över fallgropar i det engelska språket. Orienterande kapitel om kvantitativ och kvalitativ forskning kompletteras med kapitel om metaanalyser, fusk, impact factor och hur man hanterar ett referensprogram. Ett flertal kapitel behandlar praktiska aspekter av forskningen – informationssökning, att hålla ett föredrag, att ordna ett möte, att granska en artikel – men även doktorandens rättigheter och status diskuteras. Bokens avslutande kapitel innehåller en översikt över vanliga statistiska test och hur dessa tester utförs i fem vanliga statistikprogram. Boken innehåller också tips och länkar till användbara webbplatser. Ur förordet: ”För var och en som tänker börja forska, speciellt inom det medicinska området, är detta en värdefull bok – praktisk och handfast – för att bättre kunna hantera olika situationer inom forskningen, speciellt i det tidigare skedet. Jag är övertygad om att det är lönsamt för varje forskargrupp att ha denna bok att sticka i handen på nya forskarstudenter parallellt med de direkt vetenskapliga artiklarna.” Professor Hans Wigzell, rektor för Karolinska Institutet
	Förlagets författarpresentation: Jonas F. Ludvigsson arbetar på barnkliniken vid Örebro Universitetssjukhus. Hans forskning rör i första hand gastroenterologi och nutrition. Under åren 1998 – 2001 var han ordförande för sjukhusets medicinska doktorandförening och han har även varit ledamot av dess forskningskommitté.

	Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber, 2001. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-07-31
	Kursledningens kommentar: (Saknas)
	Förlagets beskrivning: Denna unika metodbok på svenska låter de kvalitativa och kvantitativa perspektiven genomsyra beskrivningarna av de grundläggande vetenskapliga metoderna. I bokens alla moment finns de två perspektiven presenterade. Syftet är att ge en systematisk och enkel vägledning vid planering och genomförande av examensarbeten, liksom vid analys och utvärdering av olika FoU-projekt. Forskningsprocessen beskrivs ur ett brett perspektiv och boken är användbar på såväl grund- som forskarutbildningsnivå och lämpar sig som uppslagsbok där studenterna kan få svar på sina frågor, oavsett var i processen de befinner sig eller vilket avsnitt i utbildningen som är aktuellt. Ett grundläggande statistikkapitel ingår. Boken vänder sig i första hand till studenter inom vårdområdet, dvs. sjuksköterske-, sjukgymnast-, arbetsterapi- och läkarutbildningar men är också lämplig för studenter inom beteende- eller samhällsvetenskapliga ämnen.
	Förlagets författarpresentation: Henny Olsson är professor vid Institutionen för Vårdvetenskap, Mälardalens högskola. Stefan Sörensen är fil dr och docent. Han är verksam vid Centrum för klinisk forskning, Centrallasarettet i Västerås och Uppsala universitet, och undervisar bl a medicinstuderande och yrkesverksamma läkare i biostatistik och medicinsk forskning.

	DePoy E, Gitlin N L. Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 1999. Nedanstående information om denna bok är uppdaterad 2002-09-15
	Kursledningens kommentar: Boken riktar sig inte bara till forskare utan till alla som vill förstå vad forskning är och vilka olika tankesätt som styr den. Boken innehåller en hel del undervisning om såväl statistik som kvalitativa forskningsansatser. Bokens tyngd ligger mer i att försöka få läsaren att förstå än på att förmedla kokboksliknande recept. Boken är på 353 sidor.
	Förlagets beskrivning: Författarna, Elizabeth DePoy och Laura N Gitlin, ställer i sitt förord frågan, ”Varför ytterligare en bok om forskning?”. Det svar de ger, både i förordet och genom hela boken är i hög grad relevant även i Sverige. Personal inom hälso- och sjukvårdens olika områden är aktiva aktörer i samband med utveckling och kunskapsproduktion. Det innebär bl a att olika vårdutbildningar bör innehålla moment som förbereder för detta. Både som yrkesverksam, som studerande och som forskare har man krav på sig att kunna förhålla sig kritisk till vardagsfenomen och ny kunskap. Detta konstruktivt kritiska förhållningssätt bygger bland annat på att man besitter kunskaper och insikter som rör vad kunskap är och hur den producerats. Hur mycket kan jag lita på de här nya rönen? Kan jag förändra min egen praxis med stöd av den här undersökningens resultat? Vad måste jag tänka på om jag själv vill engagera mig i utveckling och forskning? Boken har ett tydligt och välunderbyggt budskap: Låt frågeställningen avgöra vilka metoder som krävs för att erhålla ett användbart och tillförlitligt svar. En slutsats blir att man inom hälso- och sjukvårdsforskningen bör bejaka en integration mellan experimentella och kvalitativa metoder.
	Förlagets författarpresentation: Elizabeth DePoy är arbetsterapeut, fil dr och professor i socialt arbete vid Centrum för kommunal involvering vid University of Maine, USA. Laura N Gitlin är fil dr och universitetslektor vid Institutionen för Arbetsterapi samt föreståndare för Centrum för forskningssamverkan vid College of Allied Health. Jan Hellberg, fil dr i psykologi, har en bakgrund som lärare och forskare inom den akademiska psykologin. Efter övergång till vårdutbildningsområdet har intresset, både som lärare vid arbetsterapeututbildningen vid Lunds universitet och som forskare inom hälso- och sjukvården, kommit att riktas mot kvalitativa metoder för kunskapsgenerering.