1. Först måste vi bestämma om vår datainsamlingsteknik ger oss information om det fenomen som intresserar oss. Jämför med exemplet om övervikt och fotstorlek. Enklast sker denna bedömning av "innehållsvaliditeten" (=face validity) genom att be några utomstående, väl insatta i problematiken, att uttala sig. Detta görs med fördel i kvantitativa studier (kan även göras i kvalitativa studier).
2. För det andra bör vi om möjligt säkerställa den samtidiga validiteten (=korrespondensvaliditet =kriterievaliditet =criterion validity), det vill säga att det resultat vi får fram stämmer överens med resultatet från undersökningar gjorda av andra eller samtidiga mätningar med en annan metod/teknik. I studier med kvantitativ inriktning använder man ofta mått som kappa, sensitivitet, specificitet, likelihood ratio och prediktiva värden. (Inom studier med kvalitativ inriktning är det inte möjligt att bestämma den samtidiga validiteten).
3. För det tredje vill vi se om relaterade begrepp stämmer överens med våra mätningar. Detta kallas "construct validity". Antag att vi undersöker förekomsten av blodbrist hos kvinnor. Samtidigt som vi tar vårt blodprov får de besvara en enkät där de bland annat får ange sin upplevda grad av energi. Om vi såg att individer med lågt blodvärde angav upplevelse av hög energi och tvärtom talar det för att, antingen så fungerar inte vår apparat för att mäta blodvärde, eller, så mäter inte vår fråga upplevelsen av energi. (Construct validity är sällan tillämpbart i studier med kvalitativ inriktning).
4. För det fjärde kan vi tala om kommunikativ validitet. Forskarens förmåga att kommunicera sin vandring under forskningsprocessen påverkar kunskapens giltighet. Kommunikativ validitet innebär i en kvantitativ studie att ha en fyllig metodbeskrivning och bortfallsanalys. (Detta finns även i kvalitativa studier, se nedan).
5. För det femte kan man tala om en pragmatisk validitet. Är den kunskap man kommer fram till användbar? Utan användbarhet är kunskapen begränsad. Detta är en känslig punkt som kan misstolkas som att grundforskning är fel. Så är det inte. Även inom grundforskning är det dock angeläget att kunskapen förr eller senare på något sätt blir användbar. Det är alltså viktigt att man i redovisningen av ett projekt försöker peka på betydelsen av de resultat som har kommit fram.

Reliabilitet inom forskning med kvantitativ ansats
Med reliabilitet menar vi att den kunskap som kommer fram är framtagen på ett tillförlitligt sätt, att det inte finns okontrollerade tillfälliga fel som grumlar kunskapsutvecklingen. Inom kvantitativ forskning är reliabilitet lika med reproducerbarhet, något som ofta kan skattas och ges ett siffermått. För att utreda hur väl mätningen i en kvantitativ studie kan reproduceras kan man diskutera reliabiliteten från tre olika synvinklar:

1. Är mätningen fri från bias av personen som mäter? Detta kallas inter-rater reliability (=inter-rater agreement) och kan testas genom att låta flera personer mäta och sedan jämföra hur de olika personernas mätningar stämmer överens.
2. Påverkas mätningen av tiden. Om samma person gör flera mätningar, hur väl stämmer de överens? Detta kallas test-retest reliability.
3. Finns det en samstämmighet i utfallet mellan olika delar i en enkät som tar upp samma fenomen? Detta kallas internal consistency reliability och kan skattas med Chronbach's alpha.

Inter-rater reliability, test-retest reliability och internal consistency reliability är begrepp som bara används i studier med kvalitativ inriktning. (Information om reliabilitet i kvalitativa studier ses nedan.)

Validitet & reliabilitet vid kvalitativ ansats
Validitet och reliabilitet måste värderas på ett delvis annorlunda sätt i studier med kvalitativ inriktning jämfört med studier med kvantitativ inriktning. Inom kvalitativ forskning kan man inte skatta tillförlitligheten med siffror.
    Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt. I den slutliga rapporten beskriver man även förutsättningarna inför projektet och hur resultaten under processen har vuxit fram. Man använder andra, delvis överlappande, begrepp.
    Nedan följer ett försök att ge en översikt över dessa begrepp. Översikten gör inte anspråk på att vara det enda sättet att presentera hur begreppen förhåller sig till varandra. Inte heller gör översikten anspråk på att vara fullständig.