Tidigare infobrev 2001-11-01
INFORMATIONSBREV OM FORSKNINGSMETODIK
Utges av avdelningen för allmänmedicin vid Samhällsmedicinska institutionen
Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet.
Antal prenumeranter: 162 st
Tanken är att detta infobrev skall komma ut en gång varannan eller var tredje
månad. Tyvärr har det varit ett glapp och det senaste infobrevet skickades ut
29/6.
Nästa kursomgång närmar sig och lite information om detta följer med det här
brevet. Det finns kursplatser kvar på kursen i grundläggande forskningsmetodik
som börjar 2002-01-08 samt på kursen i referenshantering som går 2002-01-15.
Innehåll i detta brev:
1) VAD ÄR SANNING?
2) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN
3) KURSER I REFERENSHANTERING
4) KURSER I FORSKNINGSMETODIK
5) OM WEBBPLATSEN
6) OM INFOBREVET
####################
1) VAD ÄR SANNING?
Forskning innebär att ta fram ny kunskap som kan generaliseras eller överföras
till andra situationer. Ny kunskap är egentligen en omskrivning för ny sanning.
Men vad är egentligen sanning?
"Att säga om det som är att det inte är, eller om det som inte är att det är, är
falskt, medan att säga om det som är att det är, och om det som inte är att det
inte är, är sant."
Aristoteles (384-322 f. Kr)
Vad är egentligen sant? Detta är inte helt lätt att svara på. Man brukar av
tradition tala om tre olika oberoende kriterier på sanning.
* Korrespondenskriteriet: Verkligheten stödjer teorin. Det som överensstämmer (korresponderar)
med det som observeras (med fakta) är sant. Svårigheten med detta
sanningskriterium är att vi ofta är oeniga om vad som är fakta och hur fakta
skall tolkas och förstås.
* Koherenskriteriet: Koherens handlar inte om att personer skall vara överens
utan om att olika påståenden om verkligheten skall hänga samman, påståendena får
så att säga sanning från/genom varandra. Genom att satser eller påståenden
bildar en enda logisk sammanhängande helhet blir de sanna. "En sats är sann om
den hör till det system av satser som ger den mest omfattande / sammanhängande
redogörelsen för verkligheten." (Nationalencyklopedin).
* Pragmatiska kriteriet: Sanning är den teori som ger de rimligaste eller bäst
användbara konsekvenserna. Kärnan när det gäller det pragmatiska kriteriet är
att en teori fungerar. Förenklat skulle man kunna säga att ett påstående är sant
om det är nyttigt att tro det. "Ett påståendes mening är dess praktiska
konsekvenser" (Nationalencyklopedin).
Den klassiska medicinska forskningen (som är kvantitativt orienterad och präglad
av positivism) ansluter sig till både korrespondenskriteriet och
koherenskriteriet. Man vill ofta att ett påstående skall stämma överens både med
observationer av verkligheten och med andra påståenden som befinner sig inom det
paradigm som man tankemässigt rör sig i.
Paradigm är ett begrepp som avser ett mönster av antaganden och
ställningstaganden. Dessa vetenskapliga antaganden och ställningstaganden styr
sedan forskningen. Paradigmet blir en (ofta omedveten) förebild varur kunskap
bildas. Paradigmet visar sig i de forskningsuppgifter som väljs, de metodval som
görs och de vetenskapliga kriterier som framhålls som kriterier för god
forskning.
God forskning ger alltså ny kunskap av bra kvalité. Vem bestämmer vad som är god
forskning?
"...om det inte finns några kättare beror det bara på att det inte finns några
som tänker."
Jeremy Bentham (1748-1832)
Synen på god forskning är ständigt i förändring. Paradigmbyten får vetenskapsmän
att se den värld de forskar i annorlunda. När förändringarna blir tillräckligt
stora talar man om paradigmrevolution.
"Det som i den världen var ankor före revolutionen blir kaniner efteråt." (Lindholm,
S. Vetenskap, Verklighet och paradigm. Stockholm: Awe/Gebers, 1981)
I perioder har man försökt hitta ett allomfattande paradigm som en gång för alla
skall beskriva vad god forskning är. Detta har dock inte lyckats. Forskare som
arbetar med kvantitativa respektive kvalitativa forskningsmetoder utgår från
olika grundläggande antaganden (paradigm). Ibland leder detta till konflikter
där ena sidan anklagar den andra för ovetenskaplighet.
Förhoppningsvis kan vi låta olika (oförenliga) paradigm samexistera. I
kontaktytorna mellan diametralt olika paradigm kan intressanta och värdefulla
tankar uppstå.
####################
2) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN
Sedan föregående nyhetsbrev 2001-06-29 har följande ändringar gjorts:
a) Sidan med översikt över olika statistikprogram kompletteras.
b) Sidan om att utvärdera tester skrivs om. Det är avsnittet om Sensitivitet och
specificitet som har ändrats. Orsaken var att förklaringen av ROC-kurvor
tidigare var lite oklar. Längre ner på samma sida (strax nedom tabell 4) har
föreslagna gränser på likelihood ratio och prediktiva värden ändrats något.
c) Sidan om vetenskapsteori skrivs om. Det är de sista kapitlen om hur ny
kunskap bildas och om sanningkriterierna som skrivits om.
d) Sidan om att skriva projektplan delas upp i flera sidor som utgår från en
översiktssida. En ny sida tillkommer som länkar till flera exempel på
projektplaner med kvantitativ respektive kvalitativ ansats.
e) Längst ner på sidan om konfidensintervall läggs till ett stycke som förklarar
kopplingen mellan konfidensintervall och signifikanstestning.
f) På sidan om litteratursökning läggs in en länk till lathund för användande av
PubMed.
Tidigare gjorda förändringar finns listade på sidan "Nyheter".
####################
3) KURSER I REFERENSHANTERING
Nästa kurs i referenshantering och GetARef blir 2002-01-15. Kursen i
referenshantering innebär föreläsning, diskussion och att kursdeltagarna sedan
får prova olika praktiska övningsuppgifter. Deltagarna hämtar referenser från
internet, importerar dem i referenshanteringsprogrammet och skriver sedan en
liten test-artikel med referenslista. Eftersom alla sitter vid en egen dator är
antalet platser begränsat till 10. Under kursen använder vi den senaste
versionen av GetARef (version 5). Avgiften för kursen i referenshantering är
1.500:-.
####################
4) KURSER I FORSKNINGSMETODIK
Grundkursen i forskningsmetodik (5p) sträcker sig över en termin medan kurserna
i kvalitativa respektive kvantitativa metoder (5p vardera) sträcker sig över två
terminer.
Nästa kurs i grundläggande forskningsmetodik 5p börjar 2002-01-08. Kursen ger en
översikt över kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Kursen innehåller
bland annat: vetenskapsteori, likheter och skillnader mellan kvantitativa och
kvalitativa forskningsmetoder, kvantitativa forskningsmetoder - design och
grundläggande statistik, kvalitativa forskningsmetoder, forskningsetik och
sekretess, personuppgiftslagen, skriftlig och muntlig presentationsteknik,
granskning av andras vetenskapliga arbeten, att söka pengar för en vetenskaplig
studie, etc.
I de senaste kurserna har vi minskat katedrala föreläsningar till förmån för
strukturerade hemstudier, grupparbeten och gemensamma diskussioner kring olika
exempel. Kursutvärderingarna visade att detta uppskattades och på tentamen blev
resultaten bättre än någonsin. Vi kommer att fortsätta med det här konceptet.
Vi erbjuder en påbyggnadskurs om 5p i kvantitativa forskningsmetoder med start
september 2002. Under kursen kommer vi bland annat att behandla:
signifikansanalys, testers egenskaper, skattning av stickprovsstorlek,
powerberäkning, regressionsanalys, variansanalys, Kaplan-Meyers kurvor, matchade
försök - hur gör man, litteratursökning på internet, praktiska övningar med
statistikprogram och att värdera en publikation.
Påbyggnadskursen i kvalitativa forskningsmetoder 5p med start september 2002
kommer bland annat att innehålla: Den kvalitativa metodens grundstenar,
kvalitativ deskriptiv metod, grounded theory, innehållsanalys / begreppsanalys,
fenomenologi, fenomenografi, hermeneutik, kvalitativ datainsamling - framför
allt intervju, kvalitativ dataanalys, den kvalitativa forskningens
tillförlitlighet och giltighet samt redovisning av kvalitativ forskning i
artikel / rapport.
Kurserna i forskningsmetodik innebär 8 schemalagda träffar, oftast kl 16-19.
Resterande tid är självstudier och arbete med egen projektplan. Information om
kurserna med detaljerade scheman, kursplaner, kursavgifter, anmälningsblanketter,
vägbeskrivningar, kurslitteratur och annan information finns ute på vår
webbplats. Låter detta intressant? Informera gärna kollegor om kurserna.
Vill du gå någon av kurserna och vara säker på att få kursplats? Då är det dags
att skicka in ansökan nu!
####################
5) OM WEBBPLATSEN
Besöksfrekvensen har stigit kraftigt under det senaste året. Under oktober månad
hade webbplatsen 5472 besök och under dessa besök bläddrades 42546 webbsidor
fram. Många går in direkt på olika sidor istället för att gå in via huvudmenyn
och dessa besök registreras inte av räknaren som finns på huvudmenyn (men de
syns i loggfilerna). På grund av den ökande besöksfrekvensen började det gå
trögt när belastningen var som störst. Webbplatsen har därför i mitten av
september flyttat till en snabbare dator med större kapacitet. För närvarande
tycks det inte vara några prestandaproblem.
Adressen till webbplatsen för forskningsmetodik är:
www.infovoice.se/fou
Alla sidor visas inte i innehållsförteckningen eftersom den då skulle bli för
lång. Dessa sidor når du via länkar från andra sidor. För att underlätta har vi
lagt upp en kraftfull sökmotor för att söka information på webbsiten.
Sökfunktionen nås genom att i menyn klicka på "Sök på denna webb". Du har väl
provat den!
Besök vår webbplats! Tipsa gärna andra du känner om vår webbplats!
####################
6) OM INFOBREVET
Byter du e-mail adress? Då är det viktigt att du skickar ett e-mail och berättar
så vi kan hålla vår adresslista aktuell.
Detta infobrev skickas ut ungefär en gång varannan eller var tredje månad. Om du
vill sluta prenumerera på detta informationsbrev så skicka ett svar på detta
e-mail med texten: "Sluta prenumerera".
Vänliga hälsningar
Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare
Avd. för allmänmedicin
Inst. för Samhällsmedicin
Sahlgrenska akademien
Göteborgs Universitet
Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare
Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.