Tidigare infobrev 2000-10-05

INFORMATIONSBREV OM FORSKNINGSMETODIK
Utges av avdelningen för allmänmedicin vid
Medicinska fakulteten, Göteborgs Universitet

(Ett stort antal personer i västra Götaland under året har bytt e-mail-adress. Alla har inte meddelat sin adressändring. Vi har försökt gissa vad den nya adressen skall vara. Om vi har gissat fel kan det hända att fel person får detta e-mail. Om du inte vet varför du får detta mail och vill sluta prenumerera så hittar du instruktioner längst ner).

Antal prenumeranter: 126 st

Innehåll i detta brev:
1) BALANSEN MELLAN KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA METODER
2) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN
3) KURSER I REFERENSHANTERING
4) KURSER I FORSKNINGSMETODIK
5) OM INFOBREVET OCH WEBBPLATSEN

####################

1) BALANSEN MELLAN KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA METODER

Det bör nämnas att begreppen kvantitativa-kvalitativa metoder lätt förväxlas med beteckningarna kvantitativa-kvalitativa variabler. Detta är helt olika saker.

Kvantitativa respektive kvalitativa variabler är beteckningar på olika sorters mätdata. Dessa beteckningar används inom statistiken som i sin tur är ett redskap ofta använt i projekt med kvantitativ ansats. Kvalitativa och kvantitativa metoder (forskningsansatser/metoder) är de två huvudinriktningar som finns när det gäller att välja vilka data som skall samlas in och hur dessa sedan skall organiseras och analyseras.

I ett projektarbete bör man inte börja med att välja utvärderingsmetoder. Man börjar med att definiera vilket problem man är intresserad av att studera. Därnäst formulerar man ett syfte med en ny undersökning och eventuellt (om man lutar åt en kvantitativ ansats) försöker man bryta ner syftet i en eller flera konkreta frågeställningar. Först därefter är det dags att fundera i termer av kvalitativa eller kvantitativa metoder. Tyvärr är det vanligt att många vet hur de vill göra, men inte varför. Att börja med att detaljutforma metodbeskrivningen innan problem och syfte är definierade är fel!

Kännetecknande för kvalitativa metoder är att man inte från början vet exakt vilka resultat som är tänkbara. Detta kräver en följsamhet gentemot det man studerar. Valet av metod kanske får ändras under projektets gång. Det man vill studera handlar ofta om kvalitet och inte om antal, fördelningar eller exakta mätvärden. Resultatet kan vara ett antal nya aspekter på ett problem. Ibland kan man även få fram antal även om det sällan är huvudsyftet. För att beskriva hur patienter upplever hemsjukvård skulle man med en kvantitativ ansats ha definierat ett antal svarsalternativ. Exempelvis mycket missnöjd, missnöjd, neutral, nöjd och mycket nöjd. Därefter skulle man ta fram hur stor andel patienter som anger svar i någon av dem fem fördefinierade kategorierna. Med en kvalitativ ansats skulle inga kategorier definieras i förväg. Undersökningen skulle leda fram till ett eller flera kategorier, men dessa skulle definieras först mot sista halvan av projektet. De kvalitativa metoderna kan alltså beskriva nya kvaliteter av verkligheten som inte var kända förut.

I viss mån handlar denna fråga om olika synsätt. Man kan säga att man ser på verkligheten genom olika slags glasögon. Dessa glasögon kallas ibland för paradigm. En sorts glasögon, som kallas holistisk världsbild, ger bilden av en värld där allt hänger samman. Helheten är mer än summan av de ingående delarna. Enligt detta synsätt får man felaktiga resultat om man avgränsar en del av verkligheten och bara studerar den. En annan sorts glasögon, atomistisk världsbild, visar en värld som enbart är summan av delarna. Man kan enligt den världbilden isolera en del och studera den för sig. Debatten om vilket slags glasögon som förvränger bilden av verkligheten minst tenderar ibland att bli onödigt polariserad. De flesta forskare tycks anse att helheten visserligen är mer än summan av delarna, men att man ofta kan få en hyfsad uppfattning om delar av verkligheten när man avgränsar en del och studerar den. Detta förutsatt att man vet begränsningarna med sina metoder.

Den stora svagheten med kvantitativ ansats är att man, speciellt när det gäller att räkna på enkäter, aldrig kan vara säker på att man har mätt rätt sak. Man har ju i förväg bestämt vad som var intressant att fråga om. Valde man rätt frågor och svarsalternativ??? I en kvalitativ studie har man inte på samma sätt i förväg bestämt vad som kan komma fram. Fördelen med en kvalitativ undersökning är att den tar hänsyn till helheten på ett sätt som inte är möjligt i en kvantitativ undersökning. Kvantitativa metoder, å andra sidan, har två fördelar. För det första får man ett objektivt mått på sannolikheten att de slutsatser man kommit fram till är korrekta. Detta får man inte med kvalitativ metodik. För det andra, om man i en given situation kan välja både en kvalitativ eller en kvantitativ approach, är oftast den sistnämnda betydligt enklare och mindre resurskrävande.

En lyckad kombination kan vara ett första delprojekt med kvalitativ ansats där man får fram vad som egentligen är intressant. Därefter kan man i en uppföljande kvantitativ studie använda den nyvunna kunskapen för att exempelvis studera effekterna av en intervention (åtgärd/behandling).

Läs gärna mer om detta på vår webbplats! Titta i menyn till vänster. De första fyra rubrikerna under "Forskningsmetodik" kan vara av intresse. I nuläget har vår webbplats en stark slagsida åt kvantitativ metodik. Detta beror inte på att vi betraktar kvantitativ metodik som bättre eller viktigare än kvalitativ metodik. Målsättningen är att i framtiden även få fram mer intressant material om kvalitativa metoder.

####################

2) NYHETER PÅ WEBBPLATSEN

Vi har tyvärr inte hunnit komma ut med infobrevet en gång var eller var annan månad som planerat. Sedan föregående nyhetsbrev 12/7 har följande större ändringar gjorts:

a) En ny sida om kvalitativ deskriptiv metod läggs upp. Denna metod förs även in på översikten över olika kvalitativa forskningsansatser.

b) En ny sida om standardpopulationsmetoden läggs upp. Läs gärna exemplet på den sidan!

c) En ny sida om Intra Class Correlation (=ICC) har tillkommit. Den sidan kommer att utökas längre fram.

d) Ny sida om korrelation - regression läggs upp (ännu inte helt färdig).

e) Ny sida om konfidensintervall läggs upp.

f) Sidan om signifikansanalys har skrivits om flera gånger. Den största skillnaden är i den inledande texten som förklarar vad signifikansanalys är. En del test har tillkommit i översikten i slutet av dokumentet.

g) Sidan om sambandsanalys har skrivits om. En del test har tillkommit. Limits of agreement angavs tidigare som en metod för att jämföra två tester vars resultat mäts enligt ordinalskalan. Detta var inte korrekt och är nu ändrat.

h) På sidan om variabler har ett avsnitt om hur olika variabler bör presenteras tillkommit.

i) Innehållsförteckningen / menyn till vänster har gjorts om.

Utöver dessa ändringar har flera andra mindre förbättringar gjorts. Alla förändringar finns listade på sidan Nyheter.

####################

3) KURSER I REFERENSHANTERING

Ny endagskurs i referenshantering och GetARef blir 12/10. Kurserna i referenshantering innebär föreläsning, diskussion och att kursdeltagarna sedan får prova olika praktiska övningsuppgifter. Deltagarna hämtar referenser från internet, importerar dem i referenshanteringsprogrammet och skriver sedan en liten test-artikel med referenslista. Eftersom alla sitter vid en egen dator är antalet platser begränsat till 10. Under kursen använder vi den senaste versionen av GetARef (version 4). Avgiften för kursen i referenshantering är 1.200:-. Det finns några platser kvar. Vill du ha plats är det dags att omgående anmäla sig.

####################

4) KURSER I FORSKNINGSMETODIK

Grundkursen i forskningsmetodik (5p) sträcker sig över en termin medan kurserna i kvalitativa respektive kvantitativa metoder (5p vardera) sträcker sig över två terminer.

Kursen i grundläggande forskningsmetodik 5p ger en översikt över kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Kursen innehåller bland annat: vetenskapsteori, likheter och skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, kvantitativa forskningsmetoder - design och grundläggande statistik, kvalitativa forskningsmetoder, forskningsetik och sekretess, personuppgiftslagen, skriftlig och muntlig presentationsteknik, granskning av andras vetenskapliga arbeten, att söka pengar för en vetenskaplig studie, etc. Nästa kurs börjar september 2001.

Vi erbjuder en påbyggnadskurs om 5p i kvantitativa forskningsmetoder med start september 2001. Under kursen kommer vi bland annat att behandla: signifikansanalys, testers egenskaper, skattning av stickprovsstorlek, powerberäkning, regressionsanalys, variansanalys, Kaplan-Meyers kurvor, matchade försök - hur gör man, litteratursökning på internet, praktiska övningar med statistikprogram och att värdera en publikation.

Påbyggnadskursen i kvalitativa forskningsmetoder 5p, också med start september 2001 kommer bland annat att innehålla: Den kvalitativa metodens grundstenar, kvalitativ deskriptiv metod, grounded theory, innehållsanalys / begreppsanalys, fenomenologi, fenomenografi, hermeneutik, kvalitativ datainsamling - framför allt intervju,, kvalitativ dataanalys, den kvalitativa forskningens tillförlitlighet och giltighet samt redovisning av kvalitativ forskning i artikel / rapport.

Kurserna i forskningsmetodik innebär 8 schemalagda träffar, oftast kl 16-19. Resterande tid är självstudier och arbete med egen projektplan. Information om kurserna med detaljerade scheman, kursavgifter, anmälningsblanketter och annan information finns ute på vår webbplats. Låter detta intressant? Informera gärna kollegor om kurserna.

####################

5) OM INFOBREVET OCH WEBBPLATSEN

Adressen till webbplatsen för forskningsmetodik är:

www.infovoice.se/fou

Besök vår webbplats! Tipsa gärna andra du känner om vår webbplats!

Byter du e-mail adress? Då är det viktigt att du skickar ett e-mail och berättar så vi kan hålla vår adresslista aktuell.

Detta infobrev skickas ut ungefär en gång var eller varannan månad (tyvärr har vi inte hunnit detta sista tiden). Om du vill sluta prenumerera på detta informationsbrev så skicka ett svar på detta e-mail med texten: "Sluta prenumerera".

Vänliga hälsningar

Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare
Avd. för allmänmedicin
Inst. för Samhällsmedicin
Göteborgs Universitet

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.