Sickness impact profile (SIP)
Denna sida är uppdaterad 2003-06-03
Syfte
Att mäta konsekvenser av ohälsa
Målgrupp:
Olika patientgrupper, exempelvis reumatiker, höftprotesopererade, astmatiker,
patienter med ländryggsbesvär eller spänningshuvudvärk.
Användning:
Lämplig för självadministrering men kan också användas som mall vid intervju.
Mätområden:
Totalt 136 frågor i 12 kategorier. De 12 olika kategorierna är:
Personlig skötsel
Rörlighet
Gång
Sömn/Vila
Födointag
Psykisk balans
Social interaktion
Uppmärksamhet/Koncentration/Minne
Kommunikation
Hushållsarbete
Förvärvsarbete
Fritid/Rekreation
Poängsättning
Man kan erhålla poäng i alla 12 kategorierna. Dessutom kan man enligt
en algoritm få poäng på en fysisk dimension, en psykosocial dimension och ett
totalindex. Resultatet kan omräknas till procent av största möjliga
funktionsnedsättning.
Svensk översättning:
Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 413 45
Göteborg.
E-post: healthcare.research@medicine.gu.se
SIP kan laddas ner direkt från: http://wwwhost.gu.se/hcresearch.
Svensk kontaktperson
Se ovan.
Referenser:
Sullivan Marianne. Sickness impact profile: Introduktion av en svensk version
för mätning av sjukdomskonsekvenser. Läkartidningen 1985 (20), 1861-1862.
Sullivan Marianne, Ahlmén M, Bjelle A. Health status assessment in rheumatoid arthritis.
Further work on the validity of the sickness impact profile. The Journal of Rheumatology
1990; 17 4), 439-447. (Samt ett 25 tal ytterligare referenser).
Länkar:
Sektionen för vårdforskning,
Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Denna webbsida är författad av
Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare