Sickness impact profile (SIP)
Denna sida är uppdaterad 2003-06-03

Syfte
Att mäta konsekvenser av ohälsa

Målgrupp:
Olika patientgrupper, exempelvis reumatiker, höftprotesopererade, astmatiker, patienter med ländryggsbesvär eller spänningshuvudvärk.

Användning:
Lämplig för självadministrering men kan också användas som mall vid intervju.

Mätområden:
Totalt 136 frågor i 12 kategorier. De 12 olika kategorierna är:

  1. Personlig skötsel

  2. Rörlighet

  3. Gång

  4. Sömn/Vila

  5. Födointag

  6. Psykisk balans

  7. Social interaktion

  8. Uppmärksamhet/Koncentration/Minne

  9. Kommunikation

  10. Hushållsarbete

  11. Förvärvsarbete

  12. Fritid/Rekreation

Poängsättning
Man kan erhålla poäng i alla 12 kategorierna. Dessutom kan man enligt en algoritm få poäng på en fysisk dimension, en psykosocial dimension och ett totalindex. Resultatet kan omräknas till procent av största möjliga funktionsnedsättning.

Svensk översättning:
Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg.
E-post: healthcare.research@medicine.gu.se
SIP kan laddas ner direkt från: http://wwwhost.gu.se/hcresearch.

Svensk kontaktperson
Se ovan.

Referenser:
Sullivan Marianne. Sickness impact profile: Introduktion av en svensk version för mätning av sjukdomskonsekvenser. Läkartidningen 1985 (20), 1861-1862.
Sullivan Marianne, Ahlmén M, Bjelle A. Health status assessment in rheumatoid arthritis. Further work on the validity of the sickness impact profile. The Journal of Rheumatology 1990; 17 4), 439-447. (Samt ett 25 tal ytterligare referenser).

Länkar:
Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset.


Denna webbsida är författad av
Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare

Åter till Huvudmenyn