Immanuel Kant
Denna sida är uppdaterad 2007-07-07
Den här webbsidan är under konstruktion
Immanuel Kant (1724-1804 |
Immanuel Kant (1724-1804) växte upp i Königsberg (nuvarande
Kaliningrad). Vid 16 års ålder började han studera på stadens universitet. Han
studerade filosofi, bland annat Leibniz och andra rationalister. Vid 45 års
ålder blev han professor. Han tog stort intryck av Hume's tankegångar och insåg
att det problem Hume presenterade var allvarligt. Efter elva års intensivt
funderande publicerade han 1781 boken Kritik av det rena förnuftet. Boken, som
numera anses vara en av de viktigaste filosofiska skrifterna, var 800 sidor lång,
på tyska och synnerligen svårläst. Boken blev inte förstådd av samtiden. Kant
förstod detta och gav 1783 ut boken Prolegomena vilken kan sägas vara en
lightversion av den föregående tunga boken. De kommande åren publicerade han
flera böcker. 1797-1798 publicerade han en reviderad version av Kritik av det
rena förnuftet. Den reviderade versionen fick titeln Kritik av det praktiska förnuftet.
Kant försökte förena det bästa från rationalism och empirism gav vetenskapen en fast grund genom en
vetenskapsfilosofisk modell där en av grundidéerna
var att verkligheten som vi uppfattar den delvis är en produkt av oss själva. Det kanske
finns en objektiv verklighet men den vet vi inte så mycket om. Det vi upplever är en
bearbetad produkt. Därav följer att det vi studerar med vår vetenskap är den upplevda
verkligheten, inte en hypotetisk objektiv verklighet som existerar oberoende av varje observatör.
Vi kan erfara fenomenet men inte tingen i sig. Kant's tankar är det första embryot till det som senare utvecklas till
humanvetenskap (se längre fram). Läs mer om Immanuel Kant på:
The
Philosophy Net
Nationalencyklopedien
Svenska Wikipedia
Engelska
Wikipedia
Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare
Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.