Exempel på kvantitativ studie (nr 1)
Denna sida är uppdaterad 2002-01-05

Tanken med nedanstående exempel är att du skall få tips och idéer på hur man gör. Dessutom används detta exempel för praktiska övningar med statistikprogrammet Epi-Info.

Bakgrund
Övervikt är ett tilltagande folkhälsoproblem. Var tionde kvinna och var fjortonde man beräknas lida av kraftig övervikt. Den statliga folkhälsokommittén anser att övervikt är ett av de folkhälsoproblem som växer snabbast.
    Viktminskning har i olika studier visats minska risken för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och behov av blodtrycksmediciner. Man vet även att överviktiga har ökad risk för att bli sjukskriven eller få förtidspension och de uppger ofta att de har en låg livskvalitet. När du studerar litteraturen finner du att effekten av gruppbehandling bedriven i primärvårdens regi är ofullständigt undersökt.
    Du har därför sökt och fått beviljat dagmarmedel för att starta gruppbehandling av överviktiga. I din gruppbehandling vill du ta med lite nyare beteendeterapeutiska arbetsmodeller. Behovet är uppdämt och stort.
    Du räknar med att många vårdcentraler runt omkring kommer att remittera flera av sina patienter. Det här är i regel patienter som förutom övervikt redan har drabbats av flera komplikationer såsom diabetes, högt blodtryck och kärlkramp. Du anar alltså att många av de patienter du sannolikt får skickade till dig är redan så pass sjuka, att även om du undervisar dem bra, att de upplever sitt hälsotillstånd försämras. Av detta skälet valde du att göra din utvärdering med en jämförelse - kontrollgrupp. Du gjorde så att alla som skickades till dig slumpades att få sin instruktion / undervisning snarast eller med en fördröjning på 8 månader. Detta visar sig senare också vara praktiskt eftersom du fick så många patienter att du ändå inte hade kunnat ta hand om alla med en gång. Nu fick du på köpet en struktur för hur du på ett rättvist sätt skulle avgöra vilka som fick träffa dig direkt och vilka som fick vänta.

Metod

Urval av patienter
För deltagande i grupp krävs remiss från läkare. Patienterna skall vara i åldern 16-65 år och ha BMI >28. Vidare skall de ha uttryckt motivation för att själv aktivt arbeta med sin överviktsproblematik. Patienter med pågående missbruk eller allvarligare psykisk sjukdom accepteras ej.

Randomisering
Alla patienter informeras noga om tanken med undersökningen. Några enkla fakta om de som tackar nej noteras (ålder, kön). De som tackar ja slumpas till två grupper, tidig eller sen behandling.
    Rent konkret gör du så att du gör block om två och två. Två individer kan antingen slumpas så att den första går till grupp A och den andra till grupp B (ordning AB), eller, så att den första går till grupp B och den andra till grupp A (ordning BA). Du ber sedan någon annan göra randomiseringskuvert. Denna personen kastar sedan ett mynt ett antal gånger. Varje gång krona kommer upp skriver personen AB och varje gång klave kommer upp skriver man BA. När man kastat ett antal gånger får man en lång rad av bokstäverna A och B. Det kan exempelvis se ut:
    BA AB AB BA BA BA AB BA AB BA BA AB AB ...etc. etc.
Personen numrerar nu en rad kuvert från 1 och uppåt. I det första kuvertet lägger man en lapp där det står B, i nästa A, i det tredje A, i det fjärde B, o.s.v.
    När patienterna först informerats och tackat ja bryter man nästa kuvert i nummerordningen och ser då vilken grupp patienten hör till. På det här sättet vet man att grupp A och B blir ungefär lika stora. (Det kan nämnas att om man ville randomisera i tre grupper istället för två som i ovanstående exempel skulle man haft blocken ABC, ACB, BCA, BAC, CAB och CBA. Istället för att singla slant kastar man då tärning. Vid behov av fler än tre grupper får man göra fler block och använda slumptalstabell.)

Intervention
I gruppbehandlingen utgår gruppledarna från en beteendeterapeutisk arbetsmodell. Den syftar till att i grupp förstå sina tankar och känslor kring maten och därigenom kunna påverka sitt beteende kring ätande. En gång i veckan erbjuds dessutom konditionsträning i Friskis och Svettis regi. Dessa träningspass är speciellt framtagna för gruppdeltagarna i projektet.
    Deltagarna delas in i grupper om 8 - 10 personer. Gruppen träffas var annan vecka, ca 1,5 timmar per tillfälle. Behandlingen bygger på att medvetandegöra nuvarande felaktiga ätbeteende och ersätta detta med ett nytt och acceptabelt beteende. Deltagarna använder sig av sig själv, gruppen och gruppledarna. Vid varje tillfälle får gruppmedlemmarna en hemuppgift, som gås igenom vid nästa träff. Detta i syfte att öva nya sätt att hantera ätbeteendet.
    Behandlingen, inklusive konditionspassen på Friskis och Svettis är gratis men eventuella resekostnader bekostas av deltagarna själva.

Mätningar
Vikt och midja/stuss mått mäts och Body Mass Index (BMI) räknas ut dels vid start och dels vid 8 månader efter start. Livskvalitetsmätinstrument SF - 36 ifylls inför start och vid avslutning efter 8 månader. Detta görs av deltagaren själv hemma i lugn och ro.
    När andra mätningen är klar får den kontrollgruppen behandling på samma sätt. Du mäter inte någon mer gång utan utvärderingsfasen är över i och med den andra mätningen 8 månader efter starten.

Statistisk bearbetning
Förändringar i BMI och midja/stuss - kvot från utgångsvärdet kommer att analyseras. Skillnad i förändring mellan den aktiva gruppen och kontrollgruppen analyseras med Student's t-test för att undersöka om förändringarna ligger inom slumpens felmarginal eller ej. Skillnad i andelen som förbättras, är oförändrade respektive försämras i livskvalitet mellan de två grupperna analyseras med Mann-Whitneys test (läs gärna mer på sidan om skattningsskalornas statistik).

Operationalisering
Mätdata kan läggas i ett rutnät (en tabell) där varje patient är en rad och varje variabel är en kolumn. Du har lärt dig att det ofta är praktiskt att ge korta namn på variablerna (kolumnerna) så du bestämmer dig för att börja med att definiera variablernas namn enligt följande:

Bokstaven a syftar alltså på första mätningen och bokstaven b på den andra. Så långt det går försöker vi ge dem liknande namn, exempelvis blir midjeomfånget vid första mätningen a02 och vid den andra b02. Dessutom väljer du att definiera några variabler till:

Resultat
Du samlar ihop dina mätdata. Först ligger mätdata på papperslappar. Du har en lapp på varje patient. Nu gör du så att du på varje lapp skriver ett nummer, du börjar med 1, sedan 2, o.s.v. Detta nummer identifierar varje patient. De resultat du fick har du sedan sammanställt i en tabell (klicka för att se tabellen).

Bearbetning av resultaten
Resultaten behöver nu bearbetas statistiskt, något som man kan göra i exempelvis statistikprogrammet Epi-Info. Vi har lagt upp övningar för detta.

Åter till sidan med översikt över olika exempel

Denna webbsida är författad av
Doc. Ronny Gunnarsson
Distriktsläkare/Familjeläkare

Läs om regler för ansvar och copyright som gäller för denna webbsida.